Statsbudgeten 2013

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatten är kommunerna och församlingarna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på uppgifter om eller en uppskattning av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2013 görs upp på basis av företagens uppskattade resultatutveckling från 2011 till 2013. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2011 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under exceptionellt kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till relativt stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Samfundsskattesatsen sänktes med 1½ procentenhet vid ingången av 2012, från 26 % till 24,5 %. Ändringen beräknades sänka de totala intäkterna från samfundsskatten med ca 300 miljoner euro på årsnivå. Hela bortfallet av skatteintäkter drabbade statens utdelning eftersom kommunerna och församlingarna kompenserades för bortfallet av skatteintäkter till följd av den sänkta skattesatsen genom att deras utdelning av samfundsskatten höjdes och statens utdelning sänktes i motsvarande grad.

Kommunernas utdelning av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter och församlingarnas utdelning med 0,8 procentenheter för skatteåren 2009—2011. Statens utdelning sänktes i motsvarande grad. Skatteåren 2012—2015 tillämpas temporärt en utdelning som har höjts med 5 procentenheter för kommunerna och med 0,4 procentenheter för församlingarna. Statens utdelning sänks i motsvarande grad. Statens utdelning av intäkterna från samfundsskatten minskar därför 2013 med ca 246 miljoner euro på årsnivå.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag som gäller sådana lättnader i beskattningen av inkomst av näringsverksamhet som baserar sig på utgifter för forskning och utveckling. Enligt förslaget ska det, till stöd för produktutveckling som syftar till tillväxt, vid ingången av 2013 för viss tid införas skatteincitament för forskning och utveckling. Skattelättnaden beräknas minska intäkterna från samfundsskatten med 184 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporärt höjda avskrivningar på produktiva investeringar. Enligt propositionen ska rätten till avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin fördubblas för viss tid i syfte att öka investeringarna. Till följd av detta beräknas intäkterna från samfundsskatten minska med 20 miljoner euro på årsnivå. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen propositioner med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, där man föreslår skatteavdrag för utbildningskostnader, och till lag om ändring av inkomstskattelagen i fråga om en höjning av åldersgränsen för när premier för tilläggspensionsskydd är avdragsgilla. Dessutom överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, inkomstskattelagen och lagen om beskattningsförfarande, där det föreslås en begränsning av rätten till avdrag för ränteutgifter. I syfte att avväckla överkompensationen av kilometerersättningar överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk. Genom skatteavdraget för utbildningskostnader beräknas intäkterna från samfundsskatten minska med 60 miljoner euro. Den ändring som gäller premier för tilläggspensionsskydd beräknas öka intäkterna från samfundsskatten med 3 miljoner euro, begränsningen av rätten till avdrag för ränteutgifter beräknas öka intäkterna från samfundsskatten med 70 miljoner euro och den skärpta beskattningen av kilometerersättningar beräknas öka intäkterna från samfundsskatten med 6 miljoner euro. De övriga skattetagarna kompenseras för de förändringar i skatteintäkterna som åtgärderna medför genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen. I propositionen föreslås ändringar i utdelningen av samfundsskatten till följd av de ovannämnda ändringarna av beskattningsgrunderna.

Det är meningen att de temporära ändringarna av beskattningsgrunderna ska gälla 2013—2015.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den. Avsikten är att från och med 2013 genom en årlig skatt som ska betalas till staten samla in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in 22 miljoner euro på årsnivå i samband med samfundsbeskattningen.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. De ändringar i beskattningsgrunderna som träder i kraft vid ingången av 2013 beräknas avspegla sig i skatteintäkterna för skatteåret 2013 på så sätt att 20 % inflyter som förskott 2013 och ca 80 % hänförs till skatteutfallet 2014. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2013 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2012 och 2011.

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, cirka 500 miljoner euro, skatteutgifter vid reserveringar, ca 240 miljoner euro, samt skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, knappt 200 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.