Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2010
   Allmän motivering
        Ekonomiska utsikter
        Inkomstposter
        Balans och statsskulden
        Ramen för valperioden
        Domstolarnas omkostnader
        Utgifter i anslutning till mottagande av asylsökande
        Försvarsanslag
        Lån till Lettland
        Senatfastigheter
        Yrkesutbildning
        Statlig finansiering av universiteten
        Miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag och den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget
        Bastrafikledshållning och trafikprojekt
        Tillsynsuppgifter inom jordbruket
        Kapitalisering av Finlands Industriinvestering
        Finansiering för Folkpensionsanstalten
        Naturcenterprojekt
        Anslagsökningar för miljöskyddet
        IT-projekt och IT-anskaffningar
        Justering av vissa anslag
   Siffertabell
   Allmänna föreskrifter
   Inkomsposter
   Anslag

Statsbudgeten 2010

Ekonomiska utsikter

Ekonomin har utöver i utvecklingsländerna vänt i en uppgång också i de stora industriländerna. De kraftiga stimulansåtgärderna ledde till en återhämtning i den inhemska efterfrågan i flera länder under den senare hälften av senaste år och effekten av åtgärderna är betydande också under innevarande år. Den totala produktionsökningen globalt sett torde under 2010 nå upp till cirka fyra procent, vilket var genomsnittet under den senaste tioårsperioden. Det faktum att ekonomin har vänt i en uppgång har förbättrat läget på de finansiella marknaderna jämfört med situationen vid årsskiftet 2008—2009, men under den allra senaste tiden har marknadens tilltro till de mest skuldsatta euroländernas förmåga att klara av sina åtaganden försvagats markant. Ekofinrådets och Europeiska centralbankens beslut av den 9 maj 2010 ser ut att ha förhindrat en utvidgad förtroendekris, men först under de kommande veckorna visar det sig om marknaden tror på euroländernas förmåga att stabilisera den offentliga ekonomin och dess återverkningar på det europeiska banksystemets funktionsförmåga. Skuldkrisen i Grekland och de utmaningar den innebär för den ekonomiska och monetära unionen utgör en risk för finansmarknadens stabilitet globalt sett, och inte heller i Finland kan en ökning av finansieringskostnaderna uteslutas. Dessutom blir utvecklingen inom realekonomin svagare i såväl Europa som Finland om det finansiella systemets förmåga att förmedla finansiering till de företag, samfund och enskilda som behöver den försvåras till följd av en utvidgning av krisen.

Utvecklingen i den finländska ekonomin följer i stort sett utvecklingen i de övriga utvecklade ekonomierna. Recessionen upphörde under den andra hälften av senaste år, men återhämtningen har varit svag. Återhämtningen i världsekonomin väntas stimulera utrikeshandeln medan hushållens förtroende för marknaden väntas öka den privata konsumtionen. Stimulansåtgärderna ökar de offentliga investeringarna, men däremot dämpas de privata investeringarna av den stora mängden fri kapacitet och den långsamma återhämtningen på de huvudsakliga europeiska marknaderna. Tillväxten i den inhemska bostadsproduktionen minskar dock nedgången i de totala investeringarna. Totalproduktionen återhämtar sig långsamt och den ekonomiska tillväxten 2010 är endast en dryg procent jämfört med året innan. Den finländska exporten rasade senaste år mera än i konkurrensländerna i genomsnitt och de snabbt växande arbetskostnaderna försvårar ökningen av marknadsandelar. Risken finns att Finlands export inte fullt ut kan dra nytta av återhämtningen på världsmarknaden.

Antalet sysselsatta minskade senaste år, men långsammare än väntat. Efterfrågan på arbetskraft är lam i år, och arbetslösheten kommer därför att stiga till i genomsnitt 10 % av arbetskraften. Det låga inhemska pristrycket och sänkningen av mervärdesskatten på mat i oktober 2009 dämpar konsumentprisökningen. Enligt prognoserna kommer inflationen dock att stiga till ca 1,5 % till följd av export- och bostadspriserna, ränteökningen och den höjning av mervärdesskattesatserna som träder i kraft den 1 juli 2010.