Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Polisväsendet
              02. Skyddspolisens omkostnader
         20. Gränsbevakningsväsendet
         40. Invandring

Statsbudgeten 2017

10. PolisväsendetPDF-versio

Förklaring:Polisen tryggar rätts- och samhällsordningen, upprätthåller allmän ordning och säkerhet, förebygger, avslöjar och reder ut brott och sörjer för att de blir föremål för åtalsprövning.

Genom goda resultat inom de olika delområdena av polisens verksamhet bidrar man till att Finland fortfarande är ett av de tryggaste länderna i Europa trots att polisväsendets verksamhetsmiljö har förändrats avsevärt och finansieringen av polisväsendet minskar. De viktigaste förändringarna i verksamhetsbetingelserna som inverkar på polisens verksamhet hänför sig till förändringar i den internationella och nationella säkerhetssituationen under en kort tid, kriminalitet som hänför sig till massinvandring och olaglig inresa, den snabba utvecklingen inom digitalisering och IKT samt nya hotbilder, bl.a. hybridpåverkan. Digitaliseringen och IKT-utvecklingen erbjuder möjligheter att effektivisera verksamheten men ökar även mängden cyberbrottslighet. Risken för enskilda våldsamma terrordåd har ökat i Finland. Medlen för hybridpåverkan i statligt inflytande har ökat. När de ekonomiska resurserna blir knappare bör prioriteringar göras inom verksamheten och det blir alltmer utmanande att trygga tjänster i synnerhet inom glesbygdsområden (HARVA-projektet).

Skyddspolisen har till uppgift att bekämpa förehavanden och brott som kan äventyra stats- och samhällsskicket eller rikets inre eller yttre säkerhet samt att utföra undersökning av sådana brott. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att förebygga verksamhet som äventyrar rikets säkerhet. Samarbetet mellan skyddspolisen och den övriga polisverksamheten tryggas.

Polisens lagstadgade uppgifter är omfattande, men de största förväntningarna på polisverksamheten hänför sig till förbättrandet av människors säkerhet och känslan av trygghet. Exempelvis vissa uppgifter inom brottsbekämpningen belastar polisen mycket trots att utförandet av dem inte nämnvärt förbättrar säkerheten eller ökar känslan av trygghet. Bekämpningsåtgärder som hänför sig till olika typer av brottslighet, exempelvis förebyggande, avslöjande och utredning bedöms med hjälp av kostnads- och nyttoanalyser utifrån den säkerhet de resulterar i. Verksamheten inriktas sedan i enlighet med bedömningen.

Synlighet i fråga om sådana uppgifter som hänför sig till polisens säkerhet och tillgången till tjänster ökas bl.a. genom tekniska lösningar. Samtidigt säkerställs att polisen klarar av att bemöta behovet av brådskande hjälp åtminstone på nuvarande nivå. Snabba förändringar med avseende på säkerheten i den nuvarande verksamhetsmiljön förutsätter en förmåga att förbereda sig för svårförutsebara situationer. Polisen reagerar på förändringar i omvärlden genom förebyggande åtgärder och genom att inrikta resurserna på sådana frågor som är kritiska med tanke på säkerheten tillsammans med andra aktörer inom säkerhetssektorn genom analys av säkerhetsriskerna och genom kunskapsbaserad ledning och en bra lägesbild.

Enligt 1 § i polislagen ska polisen sköta det internationella samarbete som hör till dess uppgifter. Polisen verkar aktivt för att förbättra informationsutbytet och det operativa samarbetet med Europeiska unionens medlemsstater och länderna i närområdena och utnyttjar det internationella samarbetet för att upprätthålla och förbättra den inre säkerheten. Genom internationellt samarbete bekämpas internationell brottslighet som riktar sig till eller utgår från Finland, inbegripet ekonomisk brottslighet. Genom internationellt polissamarbete bekämpas brottslighet som riktar sig till Finland redan i utlandet.

Polisens målsättning är att bibehålla insatstiden på en god nivå. Möjligheterna att hålla tillgången till och kvaliteten på basservice på samma nivå följs upp och rapporteras med hänsyn till den nuvarande situationen i fråga om polisväsendets resurser. Polisens resurser inriktas i allt högre grad på polisens kärnuppgifter eller på särskilda insatsområden (t.ex. ekonomisk brottslighet och grå ekonomi). Avsikten är att bibehålla tillgången till tillståndstjänster och kvaliteten på tjänsterna i form av elektroniska tjänster och i form av tjänster på kundserviceställen som kompletterar dessa genom att sörja för kostnadsmotsvarigheten för den offentligrättsliga avgiftsbelagda verksamheten.

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 687 678 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av ersättningar till Ålands landskapsregering enligt 2 § i förordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland (1177/2009).

Förklaring:Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för polisens verksamhet:

Övervaknings- och larmverksamhet samt trafiksäkerhet

Man försöker hålla tillgången till brådskande utryckningstjänster på samma nivå. Polisen bedömer och rapporterar nivån för den övervakning som gäller den allmänna ordningen och säkerheten. Man försöker bibehålla situationen i fråga om olaglig inresa i Finland under kontroll och åtgärderna för att bekämpa olaglig inresa är trovärdiga och effektiva. Verkställandet av nekande asylbeslut är effektivt.

Man försöker hålla verkningsfullheten för trafikövervakningen på samma nivå trots att det blir nödvändigt att använda tid som anvisats för trafikövervakning även till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt till brottsbekämpning med anledning av asylläget. Det här försöker man kompensera genom att utöka den automatiska trafikövervakningen. Avsikten är att hålla samma nivå som under de senaste åren i fråga om antalet fall av rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten som polisen avslöjat samt även i fråga om övervakningen av tung trafik.

Tillsyn 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Produktivitet      
Produktivitet (A-, B- och C-uppdrag/årsv.) 434 416 429
Trafikövervakningens produktivitet, st./årsv. 894 908 927
Resurshushållning      
Omkostnadsanslag, 1 000 euro 170 801 169 249 162 876
Årsverken 2 402 2 402 2 329
Kostnader för övervakning, 1 000 euro 218 169 219 089 212 856
Resurshushållning (kostnader/A-, B- och C-uppdrag), euro 209 219 213
Serviceförmåga och kvalitet      
Ingripanden vid våld i hemmen, medeltal minst, vitsord 1—4 - 2,9 -
Trafikövervakningen, medeltal minst, vitsord 1—4 - 2,9 -
Polispatrullering och annan synlig verksamhet, medeltal minst, vitsord 1—4 - 2,8 -
Arbetstid som använts för trafikövervakning, årsv. 505 490 480
— varav arbetstid som använts för övervakning av tung trafik, årsv. 45,7 46 43
Prestationer inom den automatiska trafikövervakningen, st. 408 324 440 000 460 000
Grovt äventyrande av trafiksäkerheten, fall högst, st. 3 900 3 500 3 300
Trafikolyckor som lett till personskada, högst, st. 5 101 5 200 5 100
Fall av rattfylleri, högst, st. 18 479 19 000 17 500
Arbetstid som använts för övervakning av utlänningar, årsv.,      
exkl. in- och utresekontrollverksamhet 20 20 20
Prestationer      
Antal uppdrag inom allmän ordning och säkerhet, st. 1 041 810 1 000 000 1 000 000
— varav uppdrag på polisens eget initiativ, % 35,1 30 30
På eget initiativ (%) i vissa uppdrag i anslutning till övervakningen av tätorter (03 Misshandel, slagsmål | 15 Skadegörelse | 34 Berusad person | 35 Störande beteende och ofog) 9,7 9,0 8,0
Larmverksamhet 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Produktivitet      
Produktivitet (A- och B-larmuppdrag, antal/årsv.) 481 508 474
Resurshushållning      
Omkostnadsanslag, 1 000 euro 93 240 92 748 89 160
Årsverken 1 181 1 181 1 181
Kostnader för larmverksamheten, 1  000 euro 113 653 111 466 108 295
Resurshushållning (kostnader/larmuppdrag A+B), euro 200 186 193
Serviceförmåga och kvalitet      
Insatstiden för uppdrag i kategori A, min. 9,3 9,5 10,0
Insatstiden för uppdrag i kategori A och B, min. 17,8 18,0 18,5
Insatstid under 20 min (% av uppdrag A+B) 70,9 70,0 69,0
Insatstid under 45 min (% av uppdrag A+B) 92,3 89,0 88,0
Brådskande utryckningar, medeltal minst, vitsord 1—4 - 3,2 -
Prestationer      
Larmuppdrag i anslutning till familjevåld, högst, st. 26 223 26 000 26 000
Antal A- och B-larmuppdrag, högst, st. 567 814 600 000 560 000
Antal A-, B- och C-larmuppdrag, högst, st. 1 041 810 1 000 000 1 000 000
Brottsbekämpning

Polisens möjligheter att satsa på utredning av s.k. brott utan utredningsuppslag som kommit till polisens kännedom och som bl.a. förutsätter sammanlänkning utgör en allt större utmaning. Detta sänker brottsutredningsgraden för egendomsbrott. Det beräknas att förutsättningarna för avslöjande av dold brottslighet blir sämre och detta kan komma att synas framför allt i en minskning av avslöjanden om grov narkotikabrottslighet. Polisen följer upp utvecklingen när det gäller utredningstider och utvecklingsgrad för brott och rapporterar dessa samt ökningar i fråga om dold brottslighet.

Den förebyggande verksamheten genomförs genom att man ökar flermyndighetssamarbete baserat på kunskap, människornas egen beredskap inför brottssituationer och ansvar vid brottsbekämpningen. Dessutom utökas medverkan av aktörer såväl inom tredje sektorn som inom den privata sektorn, exempelvis den privata säkerhetsbranschen. Man strävar efter att minska det totala antalet brott mot liv och hälsa samt sexualbrott genom förebyggande verksamhet och bättre identifiering av brottsfall. Organiserad brottslighet bekämpas genom samarbete med Tullen och Gränsbevakningsväsendet samt genom fungerande internationellt samarbete. I synnerhet åtgärder för bekämpning av grova narkotikabrott utvecklas och effektiviseras.

Förebyggande av våldsam radikalisering och extremism fogas till som en del av polisens förebyggande verksamhet och Ankarverksamheten som utvidgas. Polisen ingriper i brott med rasistiska inslag och i andra hatbrott samt människohandel.

Inom bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten strävar man genom alltmer intensivare samarbete mellan polisen och åklagaren när det gäller förundersökningar efter brottsutredning i realtid, en minskning av antalet fall som är under utredning, en förkortning av utredningstiderna och en ökning av den vinning av brott som återtas. Samarbetet mellan viktiga samarbetsparter när det gäller skatteförvaltningen, utsökning och boförvaltare ska också utvecklas.

När det gäller bekämpning av IT-relaterad brottslighet genomförs sådana åtgärdsförslag i den nationella cyberstrategin som inte ännu har genomförts.

Brottsbekämpning 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Produktivitet      
Produktivitet (uppklarade strafflagsbrott/årsv.) 74 70 71
Resurshushållning      
Omkostnadsanslag, 1 000 euro 273 473 272 400 261 865
Årsverken 3 863 3 795 3 718
Kostnader för brottsbekämpning, 1 000 euro 352 265 362 842 352 519
Resurshushållning (kostnader/uppklarade strafflagsbrott), euro 1 227 1 369 1 330
Serviceförmåga och kvalitet      
Brottsutredningsnivå för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott), %, minst 48,1 45,0 42,0
Utredningstiden för strafflagsbrott (exkl. trafikbrott), medeltal, dygn 119 125 125
Brottsutredningsnivå för egendomsbrott, %, minst 36,7 35,5 33,5
Utredningsnivå för brott mot liv och hälsa, %, minst 69,9 70,0 70,0
Anhängighetstiden för uppklarade ekonomiska brott, medeltal, dygn, högst 469 500 500
Bekämpning av ekonomiska brott, antal årsverken 337 337 337
Antal organiserade kriminella sammanslutningar (grupper inom EU och andra grupper), st. 76 77 75
Antal personer som hör till organiserade kriminella sammanslutningar, st. 665 700 700
Utredning och bekämpning av våldsbrott, medeltal, minst, vitsord 1—41) - 2,9 -
Utredning av ekonomiska brott, medeltal, minst, vitsord 1—41) - 2,6 -
Utredning/avslöjande av narkotikabrott, medeltal, minst, vitsord 1—41) - 2,8 -
Utredning av inbrott i bostäder, medeltal, minst, vitsord 1—41) - 2,6 -
Utredning av bilstölder, medeltal, minst, vitsord 1—41) - 2,6 -
Upptäckande och utredning av brott som tyder på rasism, medeltal, minst, vitsord 1—41) - 2,7 -
Polisverksamhet på webben (t.ex. polisens tipstjänst, webbpolis), medeltal, minst, vitsord 1 — 41) - 3,3 -
Årsverken som använts för utredning av IT-brott 32 32 32
Prestationer      
Alla uppklarade brott, antal, inkl. trafikförseelser 617 600 600 000 600 000
Uppklarade strafflagsbrott, antal 287 047 265 000 265 000
Återtagande av vinningen av alla brott (netto), mn euro 33,1 45,0 45,0
Återtagande av vinningen av ekonomiska brott (netto), mn euro 29,4 35,0 35,0
Antal uppklarade ekonomiska brott, st. 1 958 2 000 2 000
Antal ouppklarade ekonomiska brott, st. 2 209 2 200 2 200
Antal uppklarade brott som utförts av organiserade kriminella sammanslutningar, st. 754 1 000 1 000
Antal brott mot liv och hälsa, st. 36 323 36 500 36 500
Grova narkotikabrott som kommit till polisens kännedom, antal 889 850 850

1) Källa: Polisbarometern

Tillståndsförvaltning

Polisens tillståndsförvaltning har i och med det administrativa beslutsfattandet och genom olika övervakningsmetoder en förebyggande effekt på brott samt en tryggande effekt på allmän ordning och allmän säkerhet i ett samhälle där säkerhetsläget håller på att förändras. Polisen säkerställer en tillräcklig servicenivå, effektiva förfaranden och motsvarande resurser inom den avgiftsbelagda tillståndsförvaltningen och sörjer för kostnadsmotsvarigheten. Funktioner och processer inom tillståndsförvaltningen förnyas så att administrationen blir lättare. Polisen sörjer för tillhandahållandet och utvecklandet av elektroniska tillståndstjänster och ärendehantering så, att tjänsterna är kundvänliga, utnyttjar den tekniska utvecklingen ändamålsenligt och är funktionellt sett effektiva. Det främsta sättet att tillhandahålla tjänster är elektroniska tjänster och utnyttjandegraden av e-tjänster hålls planmässigt på en hög nivå. Tjänster på kundserviceställen kompletterar de elektroniska tjänsterna. Personalens kompetens när det gäller kärnuppgifter inom tillståndsförvaltningen förbättras.

Tillståndsförvaltning 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Produktivitet      
Produktivitet (tillstånd som polisen beviljat/tillståndsårsverken, avgiftsbelagda och avgiftsfria) 1 727 1 540 1 780
Intäktsmål för tillståndsförvaltningen, 1 000 euro 66 048 55 350 49 300
Resurshushållning      
Årsverken 841 756 619
Kostnader för tillståndstjänster, 1 000 euro 61 990 55 350 49 300
Resurshushållning (kostnader/tillstånd som polisen beviljat), euro 43 48 44
Kostnadsmotsvarighet för tillståndsförvaltningen, % 106,5 100 100
Serviceförmåga och kvalitet    
Tillståndsförvaltningen, vitsord 1—41) - 3,3 -
Utfall för elektronisk ärendehantering (%) 20 30 50
Utnyttjandegraden av e-tjänster (%) 29 40 45
Prestationer      
Tillståndsärenden som behandlats av polisen sammanlagt, st 1 452 250 1 164 000 1 114 000
— Resedokument (pass och identitetskort sammanlagt) 915 795 980 000 980 000
— Körtillstånd 350 977 - -
— Vapentillstånd 57 939 60 000 60 000
— Tillstånd för säkerhetsbranschen 60 771 62 000 62 000
— Tillstånd för utlänningar2) 54 900 50 000 -
— Övriga tillstånd 11 868 12 000 12 000

1) Källa: Polisbarometern

2) Behörigheten i frågor som gäller tillstånd för utlänningar överförs från polisen till Migrationsverket 1.1.2017. En regeringsproposition om detta överlämnades till riksdagen 21.4.2016.

Övervakning av tillstånd 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Resurshushållning      
Årsverken (avgiftsfria, ingår i det totala antalet årsverken inom tillståndsförvaltningen) 206 205 205
Omkostnadsanslag, 1 000 euro 13 779 13 876 13 339
Kostnader för övervakningen av tillstånd (avgiftsfri tillståndsservice), 1 000 euro 17 973 16 912 16 431
Prestationer      
Övervakningsåtgärder sammanlagt, st. (inkl. beslut om körrätt, beslut om indragning och varning i fråga om vapenlicens samt indragning och varning i fråga om ordningsvaktkort och väktarkort) 119 135 72 000 65 000
Polisutbildning

Polisutbildningen svarar mot polisens behov av personal och kunnande. Det föreslås att antalet nya studerande som inleder sina studier 2017 vid Polisyrkeshögskolan är minst 400. Polisutbildning ges fortfarande på båda nationalspråken. I utbildningen utvecklas en sådan yrkesskicklighet som det internationella polissamarbetet och den kulturella mångfalden kräver. Utbildningens produktivitet förbättras genom att användningen av webbundervisning utvidgas. Polisyrkeshögskolan producerar forskningsdata för utvecklandet av polisverksamheten, den inre säkerheten och undervisningen vid läroanstalten.

Polisutbildning 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Produktivitet      
Studiepoäng som avlagts av examensstuderande under ett år/lärarnas totala årsverken 297,9 380 413
Publikationer/forskningsårsverken 2,6 3,0 3,0
Resurshushållning      
Polisyrkeshögskolans totala kostnader, 1 000 euro 27 721 26 000 26 000
Årsverken 197,3 193 193
Polis (yrkeshögskoleutbildning), pris per utbildningsdag, högst, euro 411 350 330
Polis (högre yrkeshögskoleutbildning), pris per utbildningsdag, högst, euro 456 380 360
Serviceförmåga och kvalitet      
Utexaminerade inom målsatt tid inom utbildningen för grundexamen, % 98,8 98,0 98,0
Prestationer      
Polis (yrkeshögskoleutbildning), antal sökande per nybörjarplats 9,15 13,4 9,0
Polis (yrkeshögskoleutbildning), antal studerande som inlett studierna 320 320 400
Antal dimitterade från utbildningen för grundexamen, pers.1) 174 57 254
Publikationer st. 43 40 40

1) År 2017= polis (yrkeshögskoleutbildning) antal dimitterade från utbildningen, pers.

Gemensamma tjänster - stödfunktioner och övriga uppgifter

2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Gemensamma tjänster - stödfunktioner1)      
Resurshushållning      
Omkostnadsanslag, 1 000 euro 159 998 160 100 150 707
Årsverken 1 041 1 025 1 034
       
Gemensamma tjänster - övriga uppgifter2)      
Resurshushållning      
Omkostnadsanslag, 1 000 euro 43 264 43 087 41 421
Årsverken 679 692 689
Kostnader för de övriga uppgifterna, 1 000 euro 58 828 58 424 56 761

1) Stödfunktioner = ekonomiförvaltning, personaladministration, materialfunktioner, datateknik, forsknings- och analysfunktion, utbildning, arbetshälsa, koncerntjänster

2) Övriga uppgifter = vakter, fängelsefunktioner, fångtransporter, handräckning, hittegodsfunktion, klagomål och besvärsärenden, särskilda funktioner inom tillståndsförvaltningen

Mänskliga resurser

Polisen anpassar sin verksamhet enligt ramen för det anslag som beviljats i enlighet med sin anpassningsplan. Sparåtgärderna inriktas bl.a. på centraliserad finansiering samt på utvecklingsprojekt. Avsikten är att genom denna fördelning dämpa minskningarna i årsverken i fråga om polisens personal och alldeles särskilt i fråga om polismännen. Antalet anställda vid polisen anpassas till de ekonomiska villkoren.

Mänskliga resurser 2015
utfall1)
2016
uppskattning
2017
mål
       
Årsverken2) 10 007 9 850 9 571
Kvinnor, % 29,6 29,6 29,6
Polismän, årsv. 7 359 7 324 7 110
Kvinnor, % 16 16 16
Studerande, årsv.3) 157 156 173
Kvinnor, % 20,4 24,8 24,8
Övrig personal, årsv. 2 491 2 370 2 288
Kvinnor, % 70,3 70,7 70,7
Kvinnor, % inom underbefälet, befälet och på chefsnivå 10,6 10,6 10,6
Sjukfrånvaro, dagar/årsv. 9,3 10,0 10,0
Arbetstillfredsställelseindex 3,28 3,3 3,3

1) Källa PolStat, alla moment. Andel anställda under polisens moment 26.10.01 i utfallet för 2015 tot. 9 914 årsv., andel anställda under övriga moment tot. 93 årsv. Andel anställda under övriga moment i uppskattningen för 2016 tot. 80 årsv. Andel som anställs under övriga moment i målet för 2017 tot. 80 årsverken (poliser 15 årsverken + övriga tjänster 65 årsverken)

2) Antalet för 2015 omfattar Skyddspolisens antal årsverken (ca 240 årsverken).

3) Med studerande avses sådana studerande som står till förfogande som arbetskraft och som gör sin praktikperiod som arbets- eller fältpraktik.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 815 209 797 986 750 155
Bruttoinkomster 81 283 68 495 62 477
Nettoutgifter 733 926 729 491 687 678
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 25 653    
— överförts till följande år 28 043    

Beräkning av kostnadstäckningen för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 74 900 60 115 56 984
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 71 775 60 115 56 984
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 3 125 - -
Kostnadsmotsvarighet, % 104 100 100

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Asylutredning (överföring till moment 26.40.01) -1 660
Betalning av understöd för skyddade personer inom polisens vittnesskyddsprogram -10
Ett särskilt anslag för grå ekonomi -9 600
Polisstyrelsens VITJA-projekt (finansieringen 2017) (överföring från moment 28.70.20) 4 000
Tilläggsresurser som asylläget kräver -9 000
Tryggande av verksamheten/höjning av nivån (bl.a. bekämpning av grå ekonomi, trafikövervakning) 5 000
Verksamhet vid den lokala polisen -300
Ändring av högskolestödet till polisstuderande -522
Ändring av måltidsstödet till polisstuderande -45
Ökning av nybörjarplatserna inom polisutbildningen 400
Överföring från moment 26.10.02 624
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -89
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -5 404
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror -235
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -4 142
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -3 580
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -833
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -7 296
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -3 917
Temporär sänkning av StPL-avgiften -5 026
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -178
Sammanlagt -41 813

2017 budget 687 678 000
2016 II tilläggsb. -895 000
2016 I tilläggsb. 1 700 000
2016 budget 729 491 000
2015 bokslut 736 316 000

02. Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 25 891 000 euro.

Förklaring:Inrikesministeriet ställer följande preliminära resultatmål för skyddspolisens verksamhet:

Det centrala målet för skyddspolisen är att förebygga gärningar och projekt som hotar den nationella säkerheten samt att i rätt tid producera information som främjar säkerheten i samhället och stöder beslutsfattandet. Det är viktigt att upprätthålla och förbättra skyddspolisens prestationsförmåga så att statens säkerhet kan garanteras i en föränderlig omvärld och så att de utmaningar som omvärlden ställer kan bemötas.

Operativ verksamhet

I Finland varken utförs eller bereds terroraktioner eller projekt som kan leda till terrorism. Finland används inte vid planeringen av terroraktioner som ska utföras någon annanstans, och Finland används inte heller som logistiskt stödområde eller något annat slags stödområde. Medborgarna litar på polisens förmåga att bekämpa terrorismen. Underrättelseverksamhet som främmande makter riktar mot Finland kartläggs och brott enligt 12 kap. i strafflagen förhindras.

Förmågan att bekämpa cyberhot utvecklas genom utveckling av prestationsförmågan, fördjupat partnerskap och tydligare roller.

Man förhindrar export från Finland som strider mot internationella avtal och som gäller massförstörelsevapen och den sakkunskap, den materiel och den utrustning som krävs för tillverkningen av vapnen. Likaså förhindras motsvarande export via Finland till aktörer som avser att skaffa eller utveckla massförstörelsevapen. Uppföljningen av projekt som inverkar på statens inre säkerhet minskar inte, och antalet brott inom denna bransch ökar inte.

Säkerhetsklareringar och utlåtanden

Säkerhetsklareringar och utlåtanden som skyddspolisen lämnar syftar inom sitt eget område till att säkerhetsnivån och den trygghetskänsla som människor upplever inte ska försvagas.

Insamling av uppgifter samt rapportering

Det förväntas allt mera av skyddspolisen i egenskap av en instans som skaffar och tolkar information och rapporterar om informationen. Skyddspolisen kommer överens med inrikesministeriet om prioriteringarna vid inhämtande av information. Med hjälp av prioriteringarna bestäms i förväg de årliga tyngdpunkterna för den informationshämtning som bidrar till nationella säkerheten. Prioriteringarna för informationshämtningen formas i avgörande grad av det informationsbehov som den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen har. I enlighet med prioriteringarna tar man fram aktuell information och skyddar samhällets intressen. Vid insamlingen av uppgifter och rapporteringen utnyttjas tillgängliga källor effektivt och information som är viktig med tanke på beslutsfattandet produceras för statsledningen och andra kunder/aktörer.

Utvecklandet av skyddspolisen

Skyddspolisens regionala funktionsförmåga säkras genom att alla uppgifter också i framtiden ska kunna skötas lika effektivt och resultatrikt på olika håll i Finland. Skyddspolisen fortsätter att vidta åtgärder för att förnya och utvidga det nuvarande funktionella informationssystemet. Alla nya informationssystem som tas i bruk beaktar skyddspolisens särskilda behov och kraven på samverkan med andra informationssystem inom polisen.

Mänskliga resurser

Man gör upp en långsiktig personalplan som innehåller mål och åtgärder gällande personalens storlek, sammansättning och utveckling. Man sörjer för personalens välbefinnande under förändringsprocessen.

Skyddspolisen 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Resurshushållning      
Omkostnadsanslag för den operativa verksamheten, 1 000 euro 14 560 16 759 16 759
Årsverken för den operativa verksamheten 185 213 213
Kostnader för den operativa verksamheten, 1 000 euro 19 800 22 791 22 791
Prestationer      
Informationsmöten om säkerheten, st. 312 200 200
Säkerhetsklareringar, st. 17 046 50 000 52 500
Utlåtanden i ärenden som gäller medborgarskap, st. 92 80 100
Utlåtanden om ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd 418 350 400
Utlåtanden om viseringsansökningar, st. 9 131 9 000 8 500
Utarbetade rapporter, st. 118 120 140
Mänskliga resurser      
Årsverken 250 276 291
Polismän, årsv. 138 154 158
Övrig personal, årsv. 112 122 133
Sjukfrånvaro, dagar/årsv. 3,8 7,5 7,5
Arbetstillfredsställelseindex 3,6 3,5 3,5

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
     
Bruttoutgifter 26 529 28 501
Bruttoinkomster 2 610 2 610
Nettoutgifter 23 919 25 891

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Riksdagens tillägg -500
Skyddspolisens SSK-projekt (finansiering 2016) (överföring till moment 28.70.20) -3 275
Skyddspolisens SSK-projekt (finansiering 2017) (överföring från moment 28.70.20) 5 950
Tilläggsresurser som Skyddspolisen behöver på grund av asylläget -800
Tryggande av Skyddspolisens verksamhet 2 000
Överföring till moment 26.10.01 -624
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -2
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -183
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror 2
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -88
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -28
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -259
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -132
Temporär sänkning av StPL-avgiften -85
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -4
Sammanlagt 1 972

2017 budget 25 891 000
2016 II tilläggsb. -80 000
2016 budget 23 919 000

20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 666 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utgifter för transporter föranledda av avlägsnande av personer ur landet som polisen ansvarar för

2) till utgifter för tolknings- och översättningstjänster för asylsökande

3) till utgifter för transporter i samband med hämtning av förbrytare som överlåts till Finland

4) till utgifter för identifiering av personer som ska avlägsnas ur landet och anskaffning av nödvändiga resedokument

5) till ersättning av utgifter för resor och inkvartering till följd av användningen av en beredskapsgrupp för asylprövning.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Transporter för avlägsnande ur landet 13 366 000
Tolknings- och översättningstjänster 1 750 000
Transporter i samband med hämtning 250 000
Utredande av identitet 300 000
Användning av beredskapsgrupp 2 000 000
Sammanlagt 17 666 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförhöjning med anledning av ökningen i antalet asylansökande 11 666
Ökade utgifter för asylsökande som har fått avslag och som ska avlägsnas ur landet -16 000
Sammanlagt -4 334

2017 budget 17 666 000
2016 budget 22 000 000
2015 bokslut 7 470 737

21. Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 000 000 euro.

Anslaget får användas för utgifter för avlönande av projektpersonal motsvarande högst 10 årsverken, inklusive tjänstemän som utnämnts till sin tjänst.

Under momentet nettobudgeteras den stödandel som projektet beviljats från EU:s fond för inre säkerhet.

Fullmakt

Om en del av den fullmakt för anskaffning av ett fältledningssystem som anvisats i budgeten för 2013 eller i den tredje tilläggsbudgeten för 2014 inte har använts 2016, får förbindelser för den oanvända delen ingås år 2017.

Förklaring:Syftet med projektet för ett gemensamt fältledningssystem (KEJO) för polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen är att ta i bruk ett gemensamt fältledningssystem för de centrala säkerhetsmyndigheter som deltar i projektet och att integrera det med myndigheternas gemensamma elektroniska system för behandling av händelser och den nätverksbaserade nödcentralsmodellen.

Behovet av betalning av löneutgifter föranleds av indragningen av Förvaltningens IT-central 2016 och överföringen av uppgifterna till polisens eget arbete.

De viktigaste målen för myndigheternas gemensamma fältledningssystem är en effektivisering av myndigheternas verksamhet och myndighetssamarbetet, möjliggörande av en gemensam lägesbild för myndigheterna, införande av nya arbetsprocesser i fältförhållanden, en effektivisering av informationsutbytet och kommunikationen i realtid mellan fältledningen och myndigheterna samt den kostnadseffektivitet som ett gemensamt fältledningssystem för myndigheterna medför. Projektet ska genomföras under åren 2013—2017 och dess totala kostnader uppgår till ca 21,610 miljoner euro. Finansministeriet finansierar projektet med sammanlagt 15 miljoner euro med anslag som är avsedda för främjande av produktiviteten under åren 2013—2017 enligt det separata samarbetsprotokoll som gjorts upp för de ministerier som deltar i KEJO-projektet (inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsministeriet och finansministeriet). Projektet beviljades en tilläggsfullmakt på 5,0 miljoner euro i den tredje tilläggsbudget för 2014 för betalning av utgifter för projektets investeringsandel. En del av utgifterna för tilläggsfullmakten täcks med ett anslag från EU:s fond inom området för inrikes frågor.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)

  2017 Sammanlagt
fr.o.m.
2017
     
Säkerhetsmyndigheternas gemensamma fältledningssystem    
Förbindelser som ingåtts före år 2017 4 000 4 000
Utgifter sammanlagt 4 000 4 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Myndighetens fältledningssystem (finansieringen 2016) (överföring till moment 28.70.20) -3 000
Nivåförändring -5 922
Sammanlagt -8 922

2017 budget 4 000 000
2016 budget 12 922 000
2015 bokslut