Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för inre säkerhet och migration, till vars ansvarsområde det hör att svara för

  • — allmän ordning och säkerhet
  • — migration, internationellt skydd och mottagande av asylsökande
  • — finskt medborgarskap
  • — räddningsväsendet
  • — nödcentralsverksamhet
  • — gränssäkerhet och sjöräddningstjänsten
  • — den nationella beredskapen inom civil krishantering samt
  • — regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar.

I enlighet med regeringsprogrammet är Finland världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete.

I verksamheten prioriteras de strategiska kärnuppgifterna inom den inre säkerheten och de centrala tjänsterna för medborgarna. I en förändrad säkerhetspolitisk miljö kräver uppnåendet av målen förutsägelse- och analysförmåga, en gemensam lägesbild, lagstiftningsåtgärder för kontroll av befogenheter samt tryggande av säkerhetsmyndigheternas kapacitet.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Upprätthållandet av den inre säkerheten är en primär uppgift för staten som utsätts för krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika aktörer och förnyade verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden. Arbetskraftsinvandringen främjar sysselsättningen i Finland, stärker den offentliga ekonomin och förbättrar försörjningskvoten.

Verksamhetsmiljön för den inre säkerheten blir allt mer invecklad och påverkas även av omständigheter utanför vårt land. Den säkerhetspolitiska miljön kan förändras mycket snabbt. Prognoserna kan användas för att identifiera möjliga framtidsscenarier. I enlighet med tanken om hållbar utveckling är ett tryggt och stabilt samhälle en förutsättning för att alla ska ha lika möjligheter i fråga om välfärd, ett gott liv, hälsa, arbets- och funktionsförmåga, utbildning och sysselsättning. Det hållbara säkerhetstänkandet innebär att ta fasta på orsakerna innan problemen utvecklas till säkerhetsutmaningar.

Invandringen är en resursfråga bl.a. med avseende på befolkningens åldersstruktur, sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och därmed konkurrenskraften. En aktiv politik när det gäller arbetskraftsinvandringen är ett sätt att se till att det finns kompetent och yrkeskunnig arbetskraft. Det är svårt att förutse omfattningen och karaktären av den migration som orsakas av krig, konflikter och katastrofer. Ministeriet arbetar fortfarande aktivt på EU-nivå med frågor som gäller hanteringen av migrationsströmmar.

En central utmaning för den inre säkerheten är den ökande och mångbottnade utslagningen. Den ökar risken för samhälleliga störningar och bestämmer till stor del omfattningen av de reaktiva säkerhetsmyndighetstjänster som behövs. I värsta fall kan utslagningen leda till radikalisering och stärka extremiströrelserna. Myndigheternas och rättssystemets verksamhet samt de brottsförebyggande tjänsterna samordnas så att de så effektivt som möjligt minskar brottsligheten bland utslagna.

Krishanteringsförmågan i det finländska samhället är beroende av systemens funktionsförmåga under störningar, beredskapen för störningar samt individens mentala uthållighet. Opinionsbildningen styrs allt oftare utifrån och påverkar i allt större grad även det samhälleliga beslutsfattandet.

Inrikesministeriets förvaltningsområde är mycket arbetskraftsintensivt. Det är också i kritisk grad beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem, utrymmen för kundservice och datakommunikationsförbindelser samt fungerande materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför vid sidan av det strama ekonomiska läget stora utmaningar för verksamheten. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Finlands EU-ordförandeskap och säkerhetsarrangemangen för det i slutet av 2019 medför tilläggsförpliktelser för inrikesministeriets förvaltningsområde, i synnerhet för polisväsendet och Gränsbevakningsväsendet. Det behov av tilläggsanslag som föranleds av tilläggsförpliktelserna har beaktats i momenten för myndigheterna inom inrikesministeriets förvaltningsområde. I samarbete med andra myndigheter deltar man i säkerhetsarrangemangen för Finlands ordförandeskap. Anslagen för statsrådets behov under EU-ordförandeskapsperioden har i övrigt koncentrerats till momentet för statsrådets kansli 23.01.24.

Målen för inrikesministeriets förvaltningsområde i fråga om utvecklingen av de samhälleliga effekterna

För inrikesministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål för 2019:

  • — Den säkerhetspolitiska miljön analyseras och ändringarna i den förutspås på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt
  • — Befogenheterna för och prestationsförmågan hos de myndigheter som svarar för den inre säkerheten motsvarar den förändrade omvärldens krav
  • — Migrationen är kontrollerad och stöder samtidigt sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten
  • — Säkerheten i vardagen säkerställs genom myndighetssamarbete och förebyggande åtgärder
  • — Samhällets krishanteringsförmåga upprätthålls och förbättras.
Förvaltningsområdets effektmål kompletteras av målen för resultatet av verksamheten
Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid polisens aktionsberedskap, bevarandet av samhällsfreden samt de uppdrag som hänför sig till asylläget. Inom de ramar som resurserna medger läggs även vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor samt trygga serviceförmågan och synligheten. Sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet avvärjs i samarbete med övriga aktörer.

Nyckeltal

  2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Antal strafflagsbrott, högst 431 470 435 000 420 000
Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100)1) 95,0 100,2 98,0
Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100)2) 187,9 187,0 187,0
Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet, medeltal, minst, på skalan 1—43) - 3,5 -
Medborgarnas trygghetskänsla, medeltal, minst, på skalan 1—44) - 3,02 -
Antal terrordåd, st.5) - - -
Medborgarnas förtroende för skyddspolisen, %5) 89 85 85
Skyddspolisen, framgångsrik verksamhet, %5) 82 80 80

1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmälts till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999.

2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken.

3) Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "I vilken utsträckning litar ni på följande myndigheters verksamhet?", 1 = väldigt lite, 2 = ganska lite, 3 = ganska mycket, 4 = väldigt mycket. Källa: Polisbarometern. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år.

4) Medborgarnas trygghetskänsla mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "Hur allvarligt problem anser ni att brottsligheten i närområdet är?", 1 = väldigt allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = inte särskilt allvarligt, 4 = inte alls allvarligt. Källa: Polisbarometern.

5) Källa: TNS Gallup

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är gränssäkerheten, säkerhet i havsområden samt territoriell integritet och försvarsberedskap. Uppgifterna genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Nyckeltal/mätare 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Samhälleliga effekter (ind.) 108 103 104
Effekter (ind.) 98 94 95
— Gränssäkerhet (1—5) 4,1 4,0 4,0
— Säkerheten i havsområden (1—5) 4,5 4,0 4,0
— Territoriell integritet och försvarsberedskap (1—5) 3,6 3,5 3,5
Kostnadseffektivitet (ind.) 118 113 113
Räddningsväsendet

Räddningsväsendet har till uppgift att tillsammans med övriga aktörer förbättra säkerheten i samhället i alla förhållanden, både nationellt och internationellt, genom att minska olyckor, svara för räddningsverksamheten, delta i upprätthållandet och utvecklandet av den civila beredskapen, begränsa följderna av olyckor, utnyttja räddningsväsendets kontinuerliga, mera omfattande beredskap i samhället samt producera tjänster för första insatsen och prehospital akutsjukvård.

Nyckeltal 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.)1) 9 673 9 500 9 500
— varav antalet byggnadsbränder, högst (st.)2) 5 290 5 200 5 200
Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.) 72 75 75
Räddningsväsendets genomsnittliga insatstid vid brådskande uppdrag, högst 09:24 09:20 09:20
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen3) 97 - -

1) Inga mål ställs upp för räddningsväsendets uppgifter, men utfallet följs upp.

2) Inklusive risker för byggnadsbränder.

3) Källa: TNS Gallup-undersökning som genomförs vart tredje år.

Nödcentralsverksamhet

Ett centralt samhälleligt effektmål för nödcentralsverksamheten är att främja befolkningens säkerhet. Systemet utvecklas genom att ett för myndigheterna gemensamt nödcentralsdatasystem tas i bruk i alla nödcentraler under 2019.

Nyckeltal 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal      
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) 93 92 90
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster      
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst 4,4 4,4 4,4
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet      
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) 100 100 100
Migrationen

De samhälleliga effektmålen verkställer riktlinjerna i regeringsprogrammet och det invandringspolitiska programmet. Utgångspunkten är att vårt system för internationellt skydd är rättvist för de asylsökande. De som fått uppehållstillstånd styrs snabbt till integrationstjänster med sysselsättning som mål och avvisningarna av dem som fått avslagsbeslut som vunnit laga kraft verkställs på ett effektivt sätt. Syftet med migrationspolitiken är en aktiv, kontrollerad och förutsedd invandring. Kvalitativa tillståndsprocesser stöder syftena med migrationspolitiken och tillgången på utländsk arbetskraft och minimerar säkerhetsrisker.

Syftet med migrationspolitiken är att arbeta aktivt för att uppnå fördelarna med migrationen via en ökad internationell konkurrenskraft, ekonomisk aktivitet och handel samt en förbättrad försörjningskvot. För att man ska kunna upprätthålla en kontrollerad migration krävs gemensamma åtgärder i en situation där antalet asylsökande och andra emigranter som anländer till Europa är betydande. Därför behövs det såväl inom EU som i de bilaterala relationerna med ursprungsländerna både nationella åtgärder och en stark internationell påverkan. För att kontrollera migrationen krävs det utöver ett intensivt myndighetssamarbete att myndigheternas informerande om migrationens möjligheter och verksamheten inom migrationsförvaltningen är proaktivt och kunskapsbaserat. Genom att rätta till felaktiga och obefogade uppfattningar strävar man efter att minska människosmuggling och människohandel.

Migrationsverket och förläggningarna för asylsökande samarbetar med närings-, trafik- och miljöcentralerna och kommunerna för att säkerställa att personer som har fått uppehållstillstånd snabbt flyttas till kommunerna. Ett mått på de samhälleliga effektmålen är den genomsnittliga väntetiden i en förläggning för asylsökande för placering i en kommun, efter det att tillstånd erhållits.

Nyckeltal 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket, fel i lagtolkning och förfarande (%)1) 95,90 >95 >95
Väntetiden i en förläggning för asylsökande för placering i en kommun efter delfåendet av beslutet om uppehållstillstånd, i genomsnitt högst (dygn) 94 60 60
Vid Migrationsverket avgjorda/anhängiggjorda ärenden (%) 100 100 100
Förläggningarnas beläggningsgrad i genomsnitt (%) 93 90 90

1) Målet är att de avgöranden som upphävs i besvärsinstanserna på grund av fel i myndighetens lagtolkning eller förfarande ska utgöra högst fem procent av alla avgöranden.

Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde

  2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Inrikesministeriet1) 194 195 213
Polisväsendet 9 649 9 811 9 782
Skyddspolisen 309 412 500
Gränsbevakningsväsendet 2 635 2 676 2 850
Räddningsinstitutet2) 128 131 115
Nödcentralsverket 581 600 600
Migrationsverket och statliga förläggningar 801 900 860
Sammanlagt 14 297 14 725 14 920

1) Antalet för 2019 inkluderar 18 årsv. av personal för Krishanteringscentret (CMC).

2) Inbegriper personal vid Krishanteringscentret (CMC) 2017 och 2018.

Konsekvenser för jämställdheten

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och inrikesförvaltningens allmänna riktlinjer för främjande av jämlikhet och likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Ministeriets jämställdhets- och likabehandlingsplan har uppdaterats för åren 2017—2019 och uppnåendet av målen i den följs upp årligen.

Ett målinriktat och planmässigt förfarande i fråga om främjande och övervakning av jämställdhet och likabehandling ankommer på alla medlemmar i polisorganisationen. Största delen av dem som har kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen inom polisförvaltningen är kvinnor, medan kvinnornas andel av poliserna är jämförelsevis liten, även om antalet kvinnor i polistjänster har vuxit i jämn takt från år till år. Man strävar efter att främja jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Planering är det viktigaste redskapet för att främja jämställdhet och likabehandling.

Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2017—2019 fastställdes i juni 2017. Syftet med planen är bl.a. att stärka, främja och följa upp tanken om jämställdhet och likabehandling, en polisförvaltning fri fån diskriminering och trakasserier samt en mångsidig rekrytering och jämlika möjligheter till karriärutveckling. Dessutom beaktas också frågor som gäller jämställdhet och likabehandling vid förankringen av åtgärderna inom programmet om arbetsför ålder vid polisen.

Skyddspolisens nya jämställdhets- och likabehandlingsplan färdigställs år 2018. Planen baserar sig på resultaten av en enkät om jämställdhet och likabehandling samt en enkät om arbetstillfredsställelse som genomförts för hela personalen år 2017. Frågor som gäller jämställdhet och likabehandling samt uppföljning av utvecklingen är en fast del av den nya personalstrategin vid Skyddspolisen.

Gränsbevakningsväsendet, både som myndighet och arbetsgivare, behandlar alla människor jämlikt och lika. Iakttagandet av principen om likabehandling gäller särskilt vid behandlingen av personer i den gränsöverskridande trafiken. I utbildningen av gränsbevakningsmän fäster man särskild vikt vid att personer av olika etniskt ursprung och från olika kultur ska bemötas på lika grunder. Av gränsbevakningsväsendets personal tjänstgör 86 % i militära tjänster. Kvinnornas andel av de militära tjänsterna är 5 % (2018). Målet är att antalet kvinnor ska öka ytterligare, särskilt med hjälp av positiv särbehandling vid rekryteringen av gränsbevakare. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen för Gränsbevakningsväsendet har uppdaterats för åren 2018—2019.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. Båda planerna ses över och uppdateras inom ramen för de tillgängliga resurserna. Jämställdhet och likabehandling beaktas i all verksamhet och det ordnas informationsmöten och utbildning i ämnet både för personal och för studerande. När det gäller studerandena samarbetar man med studentföreningarna.

Vid Nödcentralsverket har jämställdhets- och likabehandlingsplanen tagits med i ämbetsverkets personalplan. All verksamhet är könsneutral och utvecklingen när det gäller personalens könsfördelning följs upp. Könsfördelningen för Nödcentralsverket har varit så gott som oförändrad de senaste åren. Av personalen är cirka 60 % kvinnor och cirka 40 % män. Bland de anställda vid Nödcentralsverket utförs det årligen en personalenkät (VM Baro) som innehåller frågor som gäller jämställdhet och icke-diskriminering. Utifrån de svar som har erhållits i enkäten har det inte kommit fram några särskilda utvecklingsobjekt i fråga om jämställdheten mellan könen. Om det förekommer problem i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor vid ämbetsverket, ingriper man och vidtar åtgärder för att förbättra situationen.

Jämställdheten och likabehandlingen vid Migrationsverket följs upp med VMBaro-enkäten och en enkät om jämställdhet och likabehandling samt genom att granska bl.a. kvinnors och mäns placering i olika kravkategorier och uppgifter. Arbetarskyddskommissionen vid Migrationsverket följer upp verkställandet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Migrationsverkets jämställdhets- och likabehandlingsplan färdigställdes i maj 2018. Ett nytt element i planen är ett bredare klientperspektiv än tidigare.

De asylsökande statistikförs på basis av kön. År 2017 var ca 70 procent av de asylsökande män. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Förläggningarna för asylsökande beaktar dock iakttagandet av jämställdheten även i sina mottagningstjänster. Förläggningarna ska utarbeta en jämställdhets- och likabehandlingsplan som även behandlar iakttagandet av jämställdhet och likabehandling ur kundernas synvinkel. Vid riktandet av mottagningstjänsterna ska dessutom kvinnorna och barnen beaktas som en grupp som kan vara i en sårbar ställning.

Hållbar utveckling

Inrikesministeriet genomför år 2019 för sin del statsrådets redogörelse om hållbar utveckling och i synnerhet då fokusområdet ett jämställt, jämlikt och kompetent Finland,där inrikesministeriet i synnerhet ansvarar för åtgärden säkerställande av Finlands inre säkerhet. Åtgärden genomförs också genom fortsatt genomförande av strategin för den inre säkerheten Ett bra liv - en trygg vardag.

Minskad ojämlikhet är ett viktigt politiskt mål och mål inom den hållbara utvecklingen som också gäller säkerheten. År 2019 är förbättrandet av jämlikheten när det gäller säkerheten en central tyngdpunkt inom främjandet av den inre säkerheten och den hållbara utvecklingen. Säkerhet och osäkerhet fördelar sig ojämnt bland befolkningen och de största skillnaderna är förmodligen skillnader mellan könen. Inrikesministeriet främjar förverkligandet av jämlikhet när det gäller säkerheten utifrån rekommendationerna i den rapport om jämlikhet i fråga om säkerhet som publicerades i juni 2018 (Turvallisuuden yhdenvertaisuus).

En annan tyngdpunkt i inrikesministeriets verksamhet är förverkligandet av de mål för en hållbar utveckling som hänför sig till stoppande av våld. Inrikesministeriet främjar för sin del en förändring i attityderna samt en låg tröskel för att ingripa i närstående- och familjevåld och sprida information till kommunerna och landskapen om bra mallar för att bryta våldspiralen.

Migrationstillståndstjänsterna förverkligas jämlikt och möjliggör flytt till Finland och en grund för en säker och socialt hållbar utveckling. Mottagningstjänsterna för dem som söker internationellt skydd stöder förutsättningarna för en socialt hållbar utveckling genom att producera de förutsättningar som behövs för en grundläggande försörjning, garantera sökandenas säkerhet och stödja dessa personers livskompetens och förintegration.

Inrikesministeriet och Krishanteringscentret har tillsammans gjort ett samhälleligt åtagande inom civil krishantering. Hållbar utveckling beaktas i Finlands nationella utbildning i civil krishantering och dessutom fortsätter man att öka kvinnornas andel av de sakkunniga som sänds ut för civila krishanteringsuppdrag. Målet är att hälften av de utsända sakkunniga ska vara kvinnor. Finland sänder årligen ca 120 sakkunniga i civil krishantering ut i världen, vars arbete i stor utsträckning främjar förverkligandet av FN:s principer för hållbar utveckling (Agenda2030). I och med åtagandet tas principerna om hållbar utveckling också in i den nationella utbildningen i civil krishantering, där det betonas att civil krishantering är en bro mellan säkerhet och utveckling. De sakkunnigas arbete stöder målen fred, säkerhet och utveckling.

Dessutom gör inrikesministeriet hösten 2018 upp en vägkarta för hållbar utveckling med personalen där det beslutas om ministeriets prioriteringar för hållbar utveckling och hur de ska förverkligas.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
       
26.20.70 Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år)    
  — beställningsfullmakt 22,5 -

Förvaltningsområdets anslag 2017—2019

    År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
    1000 € %
 
01. Förvaltning 175 056 147 773 150 949 3 176 2
01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 802 13 811 14 545 734 5
04. Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) 1 439 1 739 1 480 -259 -15
20. Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 8 517 8 017 8 017 0
24. EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) 32 424 22 555 20 165 -2 390 -11
25. Bekämpning av oljeskador och kemikalieolyckor (reservationsanslag 3 år) 5 500 5 500 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 117 825 100 409 100 000 -409 0
50. Vissa understöd (reservationsanslag 2 år) 225 225 225 0
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 825 1 017 1 017 0
10. Polisväsendet 736 368 769 661 797 965 28 304 4
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 696 678 726 152 746 518 20 366 3
02. Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 27 591 33 341 42 279 8 938 27
20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (reservationsanslag 2 år) 6 307 9 168 9 168 0
21. Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 3 år) 5 792 1 000 -1 000 -100
20. Gränsbevakningsväsendet 244 670 250 792 241 944 -8 848 -4
01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 231 029 235 292 232 934 -2 358 -1
70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år) 13 641 15 500 9 010 -6 490 -42
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 73 126 67 591 68 477 886 1
01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 12 914 15 997 15 421 -576 -4
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 49 795 49 188 51 090 1 902 4
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 2 317 2 406 1 966 -440 -18
(43.) Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 8 100 0
40. Migrationen 335 616 240 373 193 162 -47 211 -20
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 57 850 49 395 28 611 -20 784 -42
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (reservationsanslag 2 år) 210 296 137 594 127 601 -9 993 -7
22. Frivillig återresa (reservationsanslag 2 år) 8 800 6 800 4 830 -1 970 -29
63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag) 58 669 46 584 32 120 -14 464 -31
Sammanlagt 1 564 836 1 476 190 1 452 497 -23 693 -2
  Det totala antalet anställda 14 297 14 725 14 922