Statsbudgeten 2005

4. Budgetpropositionens inkomstposter

År 2005 beräknas statens inkomster utan nettoupplåning uppgå till 37 423 miljoner euro, vilket är 4,6 % mer än vad som beräknades i den ordinarie budgeten för 2004. Av inkomsterna är ca 84 % skatter och inkomster av skattenatur. Av tablå 7 framgår inkomstsidans utveckling enligt avdelning i förhållande till den ordinarie budgeten för 2004.

Tablå 7. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2003—2005¹⁾

¹⁾ I tablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

Inkomstsidan i den ordinarie budgeten för 2004 har justerats i en tilläggsbudget för 2004. Jämfört med de skatteinkomster som budgeterats för 2004 beräknas det belopp som inflyter i skatteinkomster 2005 öka med 2,3 %. Verkningarna av företags- och kapitalskattereformen bromsar ökningen av skatteinkomsterna 2005. Övergången från ett beskattningssystem till ett annat medför större osäkerhet än normalt när det gäller att uppskatta skatteinkomsterna för 2005.

4.1. Huvudlinjen i skatte- och avgiftspolitiken

Regeringen har i överensstämmelse med sitt program redan lindrat grunderna för beskattningen av arbete med ca 1,1 miljard euro totalt under valperioden. Lättnaderna koncentrerades till den första tilläggsbudgeten för 2003 och den ordinarie budgeten för 2004. Av sysselsättningsskäl har skattelättnaderna haft tyngdpunkten lagd på beskattningen av personer med små och medelstora inkomster.

Skatter som uppbärs på förvärvsinkomster

Det föreslås att en inflationsjustering på 2 % görs i statens inkomstskatteskala år 2005. Regeringen har en genomgripande, moderat och långvarig inkomstuppgörelse som mål och är redo att genom sin ekonomiska politik stöda arbetsmarknadsparternas strävanden att få till stånd en inkomstuppgörelse. Om arbetsmarknadsförhandlingarna leder till önskade resultat under höstens lopp, kan regeringen justera budgetpropositionen. Till en moderat löneuppgörelse kan kopplas skattelättnader som stöder löntagarnas köpkraft.

Det föreslås att hushållsavdraget utvidgas för att hushållens sysselsättningsmöjligheter skall förbättras och för att arbete som har utförts i arbetsförhållande till ett hushåll skall vara lika förmånligt som köp av motsvarande tjänst av ett företag. Det föreslås att tillämpningsområdet för hushållsavdraget utvidgas så att avdraget i fortsättningen kan beviljas också för arbete som har utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av föräldrar eller mor- eller farföräldrar till den skattskyldige eller till den skattskyldiges make eller maka. Dessutom utvidgas avdraget på så sätt att de skattskyldiga i fortsättningen kan dra av 30 % av de löner som de har betalat, jämfört med 10 % tidigare. Utvidgningen av avdraget beräknas sänka intäkten av skatt på inkomst och förmögenhet med ca 15 miljoner euro år 2005.

Ändringarna i socialförsäkringsavgifterna inverkar på den totala skattebördan av beskattningen av arbete. Löntagarnas arbetspensionsavgift beräknas stiga till 4,7 % år 2005. Enligt vad som beslutats i samband med pensionsreformen stiger arbetspensionsavgiften för löntagare över 53 år i början av 2005 så att den blir drygt en fjärdedel högre än avgiften för löntagare under 53 år, varvid den beräknas vara 6,0 %. Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas stiga från 0,25 % till 0,40 %. Arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringspremien får dras av i förvärvsinkomstbeskattningen och de beräknas minska inkomst- och förmögenhetsbeskattningsutfallet med ca 1,2 miljarder euro år 2004. Ändringarna i socialförsäkringsavgifterna reds ut i avsnitt 5.3 i den punkt som gäller social- och hälsovårdsministeriet.

Företags- och kapitalskattereformen

Avsikten med företags- och kapitalskattereformen är att trygga den internationella konkurrenskraften hos skattesystemet i Finland. Samfundsskattesatsen sänks från 29 % till 26 % och kapitalskattesatsen från 29 % till 28 %. Vinster av överlåtelse av direktinvesteringsaktier som samfunden äger blir skattefria. Den lindrigare beskattningen gynnar särskilt företag som satsar på tillväxt. En konkurrenskraftig beskattning bidrar till att företagen håller sin produktionsverksamhet och sina huvudkontor i Finland och på detta sätt också till att skatteintäkterna tryggas.

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas och man övergår delvis till dubbelbeskattning av dividender. I och med skattereformen höjs den nedre gränsen inom förmögenhetsbeskattningen till 250 000 euro (nu 185 000) och skattesatsen sänks till 0,8 % (nu 0,9). Dessutom ändras också bl.a. beskattningen av vinster av egendomsöverlåtelse.

Ändringen i företagsbeskattningen innebär en avsevärd lindring av skattebördan inom företagsverksamheten. På lång sikt förbättras emellertid också skattetagarnas ställning då företagsverksamheten tar fart. En internationellt konkurrenskraftig beskattning hindrar likaså på förhand företagen från att överföra en del av sin beskattningsbara inkomst till utlandet. En sänkning av samfundsskattesatsen med tre procentenheter minskar samfundsskatteintäkterna med 555 miljoner euro. När det gäller beskattningen är verkningarna av att vinsterna av överlåtelse av samfundens aktier blir skattefria och av att motsvarande avdragsrätt slopas svåra att förutspå. Sänkningen av samfundsskattesatsen kompenseras kommunerna genom att kommunernas andel av samfundsskatteintäkten höjs.

Skattestöd inom systemet med frivillig pensionsförsäkring

Inom beskattningen av frivilliga individuella pensionsförsäkringar övergår man från förvärvsinkomstbeskattning till kapitalinkomstbeskattning. Försäkringspremierna kan dras av i beskattningen och avdragets skatteverkningar bestäms enligt kapitalskattesatsen. Också den pension som i sinom tid betalas ut beskattas som kapitalinkomst. Den lägsta pensionsåldern höjs till 62 år. Syftet med beslutet är att inom det privata pensionsförsäkringssparandet övergå till ett beskattningssätt som behandlar alla sparare jämlikt och således rättvist. I en beskattning som grundar sig på en relativ kapitalskattesats koncentreras skattestödet för pensionsförsäkringarna inte så kraftigt till de närmaste åren och beskattningen i det skedet då pensionen tas ut lindras. Höjningen av åldersgränsen stöder de pensions- och arbetskraftspolitiska mål som uppställts för reformen av pensionssystemen. Till reformen hör ett flertal övergångsbestämmelser.

Generationsväxlingar i företag

Beskattningen av generationsväxlingar i fråga om gårdsbruk och familjeföretag lindras när det gäller skatt på arv och gåva. När skattelättnaden beräknas sänks värdet av till ett gårdsbruk eller ett annat företag hörande förmögenhet till 40 % av värdet enligt de grunder som iakttas i förmögenhetsbeskattningen. Tidigare beräknades skattelättnaden utgående från fullt beskattningsvärde.

Mervärdesskatt

Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras vid ingången av 2005 i syfte att stöda tillväxtmöjligheterna för de minsta företagen. Vid ingången av 2004 infördes en skattelättnad enligt en glidande skala i anslutning till den nedre gränsen för skattskyldigheten, som är 8 500 euro. Skatten når sitt fulla belopp vid en omsättning på 20 000 euro. Det föreslås att den övre gränsen för skattelättnaden höjs från en omsättning på 20 000 euro till en omsättning på 22 500 euro. Höjningen av den övre gränsen beräknas som årsgenomsnitt minska skatteintäkten med ca 5 miljoner euro, men först år 2006.

Skatt som hänför sig till miljöstyrningen av dryckesförpackningar

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till införande av en skatt som hänför sig till miljöstyrningen av dryckesförpackningar. Skatten är avsedd att ersätta den tilläggsaccis som ingår i accisen på läskedrycker och i accisen på alkohol och alkoholdrycker. Den skatt som hänför sig till miljöstyrningen har en bredare skattebas än den nuvarande tilläggsaccisen.

Lotteriskatt

Det föreslås att lotteriskattelagen ändras så att skatten på totospel blir 9,5 % av skillnaden mellan penninginsatserna och de vinster som betalats till spelarna, då det belopp som nu skall betalas utgör 5 % av penninginsatsen. Förslaget beräknas sänka skatteintäkten med ca 4 miljoner euro.

4.2. Skatteinkomstposterna

Beskattningsutfallet påverkas såväl av utvecklingen när det gäller de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen som av ändringar i beskattningsgrunderna. Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och i skattebasen beror på hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som finns som bilaga till budgetpropositionen.

Tablå 8. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

När det gäller skatt på inkomst- och förmögenhet beräknas utfallet uppgå till 12 373 miljoner euro år 2005. Av detta belopp betalar hushållen ungefär två tredjedelar och företagen ungefär en tredjedel i form av samfundsskatt.

De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna beräknas öka med ca 3½ % år 2005. Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna mer än 60 %. Utvecklingen inom lönerna och sysselsättningen är således av avgörande betydelse för skatteinkomsterna, i synnerhet på längre sikt. Löneinkomsterna förutspås öka med ca 4½ % år 2005. Ökningen beräknas vara något snabbare än år 2004, vilket beror på att sysselsättningen ökar till följd av den snabbare ekonomiska tillväxten. Ökningen i pensionsinkomsterna beräknas vara något långsammare år 2005 jämfört med utfallet de senaste åren, men fortfarande snabbare än löneinkomstökningen. När det gäller förmånerna inom utkomstskyddet för arbetslösa minskar volymen då sysselsättningsläget blir bättre.

Beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas öka med 2,7 % år 2005 jämfört med vad som har budgeterats för år 2004. Det föreslås att en inflationsjustering på 2 % görs i statens inkomstskatteskala, vilket sänker statens intäkt av inkomstskatten med ca 160 miljoner euro. Den föreslagna utvidgningen av hushållsavdraget minskar beskattningsutfallet med uppskattningsvis ca 15 miljoner euro. Dessutom har verkningarna av företags- och kapitalskattereformen år 2005 beaktats i inkomstposten. De viktigaste ändringar som inverkar på det uppskattade beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster är följande:

• sänkningen av kapitalskattesatsen, som minskar utfallet med uppskattningsvis ca 28 miljoner euro
• de ändringar som görs i förmögenhetsbeskattningen, vilka minskar utfallet med uppskattningsvis ca 49 miljoner euro
• skatten på enskildas dividender från börsbolag, vilken beräknas inbringa 82 miljoner euro
• revideringen av de bestämmelser som gäller inkomstbeskattningen av frivilliga pensionsförsäkringar, vilken beräknas minska statens intäkt av inkomstskatten med 38 miljoner euro.

Intäkten av debiterad samfundsskatt sjönk betydligt år 2001 och den fortsatte att sjunka ännu år 2002. Intäkten av samfundsskatt beräknas dock ha börjat öka något år 2003 och den beräknas fortsätta att öka år 2004 till följd av ett bättre läge när det gäller internationell efterfrågan. Företagen beräknas fortsättningsvis uppvisa bättre resultat år 2005, men intäkten av samfundsskatt beräknas dock minska till följd av den sänkning av samfundsskattesatsen om vilken beslöts i samband med företags- och kapitalskattereformen. Sänkningen av samfundsskattesatsen beräknas minska intäkten av samfundsskatt med 555 miljoner euro. Det beslöts att det bortfall när det gäller kommunernas skatteintäkter som den nedsatta skattesatsen medför skall kompenseras genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs, varvid intäktsbortfallet till följd av den sänkta samfundsskattesatsen enbart berör staten. När det gäller den samfundsskatt som tillfaller staten beräknas kassainflödet sjunka med närmare 10 % år 2005 jämfört med den uppskattade nivån för år 2004. Under början av år 2004 har i samfundsskatt influtit ett större belopp än det som beräknats i budgeten.

I övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet beräknas inflyta närmare 10 % mindre än vad som har budgeterats för år 2004. I källskatt på ränteinkomster beräknas inflyta 22 % mindre och i skatt på arv och gåva 2 % mindre än vad som har budgeterats för år 2004.

Skatter på grund av omsättning

Intäkten av skatter på grund av omsättning beräknas uppgå till sammanlagt 11 604 miljoner euro år 2005. Mervärdesskattens andel av nämnda belopp är 11 053 miljoner euro. I mervärdesskatt år 2005 beräknas inflyta 4 % mer än vad som budgeterats för år 2004.

Värdet av hushållens konsumtion, som är väsentlig för utvecklingen av intäkten av mervärdesskatt, beräknas öka med ca 4 % år 2005. Hushållens konsumtion utgör ca 60 % av mervärdesskattens hela skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst. År 2005 beräknas den totala mervärdesskattebasen öka med ca 3½ %. Intäkten av mervärdesskatt ökade snabbare än privatkonsumtionen år 2003 i och med att konsumtionen inriktades på kapitalvaror, vilka beskattas enligt en konstant skattesats.

Det föreslås att 1 000 miljoner euro av intäkten av mervärdesskatt överförs till Folkpensionsanstalten, vilket är lika mycket som det som budgeterats för år 2004.

Mervärdesskattelagen ändrades vid ingången av 2004 så att den stöder tillväxtmöjligheterna för småföretag genom att en skattelättnad som hänför sig till den nedre gränsen för skattskyldighet infördes. Lagändringen inverkar på kassan först år 2005, vilket beror på att skatten år 2004 uppbärs på bruttobeloppet och de skattskyldiga får skattelättnaden som återbäring år 2005. Skatteändringen har beräknats minska intäkten av mervärdesskatt med ca 24,5 miljoner euro år 2005. Den föreslagna höjningen av den övre gränsen för skattelättnaden enligt en glidande skala när det gäller mervärdesskatt minskar intäkten av mervärdesskatt först år 2006.

Acciser

I acciser beräknas inflyta sammanlagt 4 565 miljoner euro år 2005, dvs. ca 1,7 % mer än vad som har budgeterats för år 2004. Ungefär två tredjedelar av intäkten av accis inflyter i form av energiskatter. Andra betydande acciser är skatten på alkoholdrycker och tobaksaccisen.

Av energiskatterna inflyter tre fjärdedelar från trafiken (accis på motorbensin och dieselolja) och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Prognosen för energiskatteintäkterna baserar sig på den prognos över förbrukningen av energiprodukter som gjorts upp i samarbete med handels- och industriministeriet samt producenter i branschen. Förbrukningen av såväl bensin som dieselolja antas öka något snabbare år 2005, dvs. ökningen beräknas vara 1½ respektive 2½ %. Energiskatteintäkten beräknas vara totalt 3 010 miljoner euro år 2005, dvs. 1,9 % större än vad som budgeterats för år 2004.

De ändringar i beskattningen av alkoholdrycker som trätt i kraft år 2004, EU:s utvidgning och de ändrade införselbestämmelserna för resenärer gör det svårt att uppskatta intäkten av skatten på alkoholdrycker och likaså av tobaksaccisen år 2004 på grund av de ändringar som sker i skattebasen. Enligt nu tillgängliga uppgifter har den beskattningsbara alkoholkonsumtionen och resenärernas införsel ändrats så som förutspåddes då skattesänkningen infördes. Enligt aktuella bedömningar har skatteunderlaget när det gäller tobak behållits inom landet bättre än tidigare antagits.

År 2005 beräknas intäkten av skatt på alkoholdrycker sjunka med ca 7,8 % jämfört med vad som har budgeterats för år 2004. Intäktskalkylen baserar sig på Stakes prognos för alkoholkonsumtionen, enligt vilken den beskattningsbara konsumtionen av alkoholdrycker beräknas minska något jämfört med år 2004. I intäktskalkylen ingår inte tilläggsaccisen på alkoholdrycker, eftersom avsikten är att den skall slopas och ersättas med en skatt som hänför sig till miljöstyrningen av dryckesförpackningar. År 2005 beräknas intäkten av tobaksaccis vara 538 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 19 % jämfört med vad som har budgeterats för år 2004. I tobaksaccis år 2004 har influtit mer än beräknat efter det att skatteunderlaget för tobaksprodukter behållits inom landet bättre än väntat. Konsumtionen av tobaksprodukter förutspås år 2005 hålla sig på samma nivå som år 2004 och minutförsäljningspriserna stiga något jämfört med år 2004.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

I övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas inflyta sammanlagt 2 407 miljoner euro år 2005, vilket är närmare 4 % mer än vad som har budgeterats för år 2004.

Bland övriga skatter och inkomster av skattenatur hänför sig de mest inbringande skatterna till trafiken. I bilskatt beräknas inflyta 1 294 miljoner euro, dvs. 3,5 % mer än vad som har budgeterats för år 2004. Intäktskalkylen för bilskatt grundar sig på uppskattningar enligt vilka ca 150 000 nya personbilar säljs år 2005 och ca 40 000 begagnade personbilar förs in i landet. I fordonsskatt beräknas inflyta 536 miljoner euro år 2005.

4.3. Övriga inkomstposter

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 570 miljoner euro, vilket är 6,3 % mer än vad som har budgeterats för år 2004. Den snabba ökningen i inkomster av blandad natur får sin förklaring av att överföringen från statens pensionsfond ökar år 2005. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens pensionsfond så att överföringen från pensionsfonden stiger från en tredjedel till två femtedelar av den årliga pensionsutgiften.

Som nettoinkomster av försäljning av aktier har på vedertaget sätt antecknats 420 miljoner euro.

Ränte- och dividendinkomsterna samt intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till 928 miljoner euro, vilket är 24,2 % mindre än vad som har budgeterats för år 2004.

Statens ränteinkomster består av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Det har beräknats att kassareserven minskar till ca 2,5 miljarder euro år 2005 och intäkten beräknas uppgå till 2,5 %.