Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2005

1. SammanfattningPDF-versio

Den internationella ekonomiska tillväxten har, med undantag för euroområdet, fortgått i snabb takt sedan mitten av 2003 och tillväxten ser nu ut att vila på en bredare bas än på flera år. Speciellt kraftig har tillväxten varit i Asien och framför allt i Kina. Efter en lång recession har den ekonomiska tillväxten tydligt återhämtat sig också i Japan. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna är snabb, men vilar nödvändigtvis inte på en hållbar grund. Penningpolitiken har varit exceptionellt lätt och till följd av den stimulerande finanspolitiken har underskottet i den offentliga ekonomin ökat snabbt.

Även i euroområdet har penningpolitiken stött tillväxten. Finanspolitiken är i det närmaste neutral och framhäver utöver ekonomisk tillväxt också hållbarhetsmål på längre sikt. Tillväxten i euroområdet återhämtade sig i slutet av 2003 och produktionen torde öka med 1½ % år 2004 och kanske något mer år 2005.

I Finland ökade totalproduktionen med 2 % år 2003 och ökningen baserade sig kraftigare på konsumtionen än under tidigare år. Det beräknas att totalproduktionen kommer att öka med närmare 3 % år 2004, men år 2005 beräknas ökningen redan avta något. Konjunkturuppgången blir således som helhet tagen svag och den period då tillväxten var snabbast kan redan vara förbi. Jämfört med euroområdet är den ekonomiska tillväxten i Finland stark, men den har inte räckt till för att sänka arbetslösheten i någon högre grad, och samtidigt har sysselsättningsökningen mattats av.

Finanspolitiken är neutral

Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken den närmaste tiden är att skapa tillräckliga förutsättningar för att den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsgraden skall komma in på en stigande bana. Till följd av att den världsekonomiska tillväxten fortfarande är stark och att det för Finland viktiga euroområdet återhämtat sig håller basen för den ekonomiska tillväxten på att utvidgas förutom till hemmamarknaden också till exportindustrin. Med tanke på konjunkturutvecklingen är den ekonomiska politikens viktigaste uppgift att upprätthålla och förstärka det förtroende som uppnåtts på hemmamarknaden. Om den inhemska efterfrågan fortfarande hålls på hög nivå, finns det inget behov av nya stimulerande beslut. Politiken styrs i första hand av strukturella utvecklingsbehov. När det gäller efterfrågan är finanspolitikens verkningar i det närmaste neutrala år 2004 och 2005.

De närmaste åren och årtiondena kommer det att bli allt svårare att upprätthålla den ekonomiska tillväxten eftersom utbudet på arbete minskar i takt med att befolkningens åldersstruktur försvagas, och den internationella konkurrensen skärps. I syfte att sätta fart på den ekonomiska tillväxten måste utbudet på arbetskraft stärkas genom att sysselsättningsgraden höjs i alla åldersgrupper, och bättre förutsättningar skapas för en ökning av produktiviteten. Vid sidan av att man värnar om utbildningen och förutsättningarna för forskning och utveckling är det viktigt att skattebördan minskas så att incitamenten att utveckla kunnandet kan förbättras.

Budgeterna för 2003 och 2004 har stött sysselsättningen genom skattesänkningar och utgiftsökningar som stöder förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. I budgeten för 2005 fortsätter genomförandet av de utgiftsökningar om vilka beslutats i regeringsprogrammet. Den företags- och kapitalskattereform som riksdagen godkände sommaren 2004 och som sänker företagsskattesatsen med tre procentenheter sporrar till investeringar och tillväxt och förbättrar förutsättningarna för en sund sysselsättningsutveckling.

I väntan på en arbetsmarknadsuppgörelse

I budgetpropositionen föreslås en inflationsjustering på 2 % när det gäller beskattningen av förvärvsinkomster. Regeringen har en genomgripande, moderat och långvarig inkomstuppgörelse som mål och är redo att genom sin ekonomiska politik stöda arbetsmarknadsparternas strävanden att få till stånd en inkomstuppgörelse. Till en moderat löneuppgörelse kan skattelättnader som stöder löntagarnas köpkraft kopplas. Regeringen bedömer situationen på arbetsmarknaden i slutet av året och kompletterar vid behov utgående från denna bedömning den budgetproposition som överlämnats till riksdagen. Arbetsmarknadsuppgörelsen har såväl direkta som indirekta verkningar på budgetpolitikens marginal. En låg inflation och kostnader som hålls under kontroll inom den offentliga sektorn ger möjligheter både till en skattepolitik som stöder köpkraften och till ytterligare satsningar som stöder tillväxten. På lång sikt stabiliserar måttfullhet på arbetsmarknaden statens och kommunernas ekonomi och ger rum för finanspolitiska åtgärder utan risk för någon skuldspiral.

En sund arbetsmarknadsuppgörelse kan främja anpassningen till den ekonomiska globaliseringen och till de utmaningar som befolkningens stigande medelålder medför. Dessutom måste verksamheten på marknaden effektiveras och produktiviteten stiga både inom den privata och den offentliga sektorn. Eftersom Finland har en omfattande offentlig servicesektor är produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen en central faktor med tanke på produktivitetsutvecklingen inom hela samhällsekonomin.

Vid sidan av minskning av arbetslösheten har tryggandet av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt på längre sikt och därigenom av välfärdsstatens finansiella bas blivit en central utmaning för den ekonomiska politiken. Utan en stark tillväxt uppkommer mellan utgiftsåtagandena och inkomsterna inom den offentliga ekonomin en strukturell klyfta som småningom blir allt djupare. I förhållanden där tillväxten är långsam blir också sysselsättningsutvecklingen och ökningen av hushållens inkomster svag.

Sysselsättningsgraden måste stiga

Enligt beräkningarna kräver en hållbar offentlig ekonomi på lång sikt, dvs. det att staten inte tvingas in på en väg med okontrollerbar skuldsättning, att sysselsättningsgraden stiger kraftigt från den nuvarande nivån på 67 %. Beräkningar som sträcker sig över årtionden och gäller stora förändringar i befolkningen och ekonomin är förknippade med betydande osäkerhetsmoment. Med beaktande av dem är det inte avgörande om målet med 100 000 nya arbetsplatser uppnås precis år 2007 eller om sysselsättningsgraden är exakt 75 % när nästa regeringsperiod går ut. Det väsentliga är däremot att sysselsättningen snabbt kommer in på en hållbar väg uppåt.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

  2003 2004 2005 Förändring, %
    ordinarie    
  bokslut budget budgetprop. 2004—2005
         
Skatt på inkomst och förmögenhet 11 812 12 210 12 373 1
Mervärdesskatt 10 264 10 214 11 053 8
Övriga skatter 8 187 7 919 8 147 3
Övriga inkomster 5 077 5 448 5 850 7
Sammanlagt 35 340 35 791 37 423 5
Nettoupplåning och skuldhantering1) 1 073 1 273 187  
Inkomstposter sammanlagt 36 413 37 065 37 611 1
         
Konsumtionsutgifter 11 538 11 987 12 141 1
Överföringsutgifter 20 221 21 727 22 446 3
Investeringsutgifter 499 522 460 -12
Övriga utgifter 4 640 2 829 2 563 -9
Anslag sammanlagt 36 897 37 065 37 611 1
         
Bokslutsunderskott -484 - -  

1) Inbegriper redovisat som netto 234 miljoner euro i skuldhanteringsutgifter 2003, 60 miljoner euro i inkomster 2004 och 8 miljoner euro i skuldhanteringsutgifter 2005.

Inkomstposterna

År 2005 beräknas inkomsterna inom statens budgetekonomi uppgå till 37,4 miljarder euro, vilket är 4½ % mer än i den ordinarie budgeten för 2004. Skatteinkomsterna beräknas uppgå till 31,6 miljarder euro, vilket innebär en ökning med 2½ % jämfört med de skatteinkomster som budgeterats för 2004. Det som höjer andra inkomster än skatteinkomster är framför allt överföringen från statens bostadsfond och det att den andel som från statens pensionsfond skall intäktsföras i statsbudgeten har ökat.

Anslagen

Anslagen i statsbudgeten för 2005 föreslås uppgå till 37,6 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 1½ % jämfört med den ordinarie budgeten för 2004. Förvaltningsområdenas utgifter ökar med 2,6 % i euro och volymökningen uppskattas till litet under 1 %. Utvecklingen motsvarar den tidtabell som avtalats i regeringsprogrammet och enligt vilken utgiftsökningarna koncentreras till de närmaste åren. Förvaltningsområdenas budgeterade utgifter för 2004 ökar till sin volym med hela 5 % jämfört med 2003.

Odelad reservering

Regeringen föreslår att de utgifter i budgetpropositionen som omfattas av ramen underskrider ramen för 2005 med 423 miljoner euro. Avsikten är att av denna s.k. odelade reservering senare finansiera oförutsedda tilläggsbudgetbehov och dessutom de kommande arbets- och tjänstekollektivavtalens behov av anslag år 2005. Den odelade reserveringen är ungefär i samma storleksklass som motsvarande utgiftsbehov under tidigare år. Regeringen bereder sig på att vid behov stöda uppkomsten av en moderat arbetsmarknadsuppgörelse också med tilläggsanslag som likaså kan förutsätta att den odelade reserveringen används.

Anslagsökningarna stöder den ekonomiska tillväxten

I överensstämmelse med regeringsprogrammet inriktas anslagsökningarna på ett sätt som stöder den ekonomiska tillväxten, och de ekonomiska förutsättningarna för kommunernas verksamhet tryggas. De viktigaste anslagen för teknologi och forskning stiger år 2005. Innevarande valperiod har nivån på forskningsfinansieringen stigit med 123 miljoner euro, dvs. 10 %. Programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna (Kunskapslyftet) och en utvidgning av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen stöds.

Anslagen för utbildning, studiestöd, vetenskap, ungdomsarbete och kultur stiger med över 112 miljoner euro.

Anslagen för social- och hälsovårdsväsendet stiger med sammanlagt ca 504 miljoner euro år 2005. I folkpensionen och de förmåner som är bundna till den görs en nivåförhöjning den 1 mars 2005. Frontveteranernas och krigsinvalidernas situation och rehabilitering stöds med ett tillläggsanslag. De hälsovårdstjänster och andra välfärdstjänster som i synnerhet den äldre befolkningen behöver förbättras.

Satsningarna på familjernas, barnens och de ungas välmående fortgår. I förslaget ökas anslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet, stöd för skolresor i anknytning till förskoleundervisningen, stöd för hemvård av barn och partiell vårdpenning. Minimidagpenningen inom sjukförsäkringen höjs. Grunderna för bestämmande av dagpenning på basis av sjukförsäkring ändras den 1 oktober 2005 när det gäller tidsmässigt nära på varandra följande graviditeter och kortvariga arbetsförhållanden. Arbetsgivarnas kostnader för s.k. familjeledigheter utjämnas i högre grad än tidigare genom att den ersättning som skall betalas för semesterkostnaderna höjs.

Nivån på trafikinfrastrukturen höjs utgående från ställningstagandena av den ministerarbetsgrupp som behandlat trafikledsstrategin och inom gränserna för statsrådets rambeslut. Finansieringen av basbanhållningen höjs och finansiering inriktas särskilt på underhåll och användning av och reinvesteringar i bannätet. Tillräcklig finansiering tryggas för att 14 pågående stora väg- och baninvesteringar skall kunna slutföras snabbt, och fördjupningen av farleden till Torneå inleds. Stödet för passagerarfartyg höjs till ungefär det dubbla genom ett skattestöd på 24,5 miljoner euro. Sjöfartsverket och Finlands miljöcentral får fullmakt att ingå ett avtal värt högst 134 miljoner euro om isbrytar- och miljövårdsuppdrag.

Ökningen av utgifterna för utvecklingssamarbete höjer biståndsutgifternas andel av bruttonationalinkomsten till 0,39 %. Inrikesministeriet och justitieministeriet får totalt över 20 miljoner euro till för upprätthållande av säkerheten och bekämpning av ekonomisk brottslighet. En del av ministrarna får politiska statssekreterare till sin hjälp. En höjning av produktiviteten inom statsförvaltningen främjas med hjälp av produktivitetsprogram och ett särskilt stöd för produktivitetsinvesteringar.

Den statsekonomiska balansen

Budgetpropositionen för 2005 uppvisar ett litet underskott. Fonderna utanför statsbudgeten beräknas uppvisa ett överskott på ca 0,4 miljarder euro, vilket främst beror på tillväxten i statens pensionsfond. Statens pensionsfond bereder sig på att finansiera de statsanställdas kommande pensioner. Enligt nationalräkenskaperna beräknas statsfinanserna uppvisa ett litet underskott 2005.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och statsfinanserna, mn euro

  2003 2004 2005 Förändring, %
  bokslut1) budgeterat2) budgetprop. 2004—2005
         
Budgetekonomin        
Inkomster 35 340 36 519 37 423 2
Utgifter 36 897 36 959 37 611 2
Egentligt underskott (-) -1 558 -440 -187  
Utgifter för skuldhantering (-) -248 60 -8  
Nettofinansieringsbehov (-) -1 806 -380 -195  
         
Fondekonomin        
Inkomster 4 493 4 322 4 599 6
Utgifter 3 649 4 035 4 156 3
Nettofinansieringsbehov (-) 843 287 443  
         
Statsfinanserna3)        
Inkomster 37 054 39 107 39 937 2
Utgifter 38 768 39 260 39 682 1
Nettofinansieringsbehov (-) -963 -93 247  

1) I ränteutgifterna för 2003 ingår en utgiftspost av engångsnatur om 1,6 miljarder euro, som beror på att bokföringsgrunden har ändrats. Utan denna post skulle statsfinanserna ha uppvisat ett överskott på ca 0,6 miljarder euro 2003.

2) Inklusive tilläggsbudgeten för 2004

3) Budgetekonomins och fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknas samman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

Ränteutgifterna för skulden inom statens budgetekonomi beräknas uppgå till 2,4 miljarder euro. Detta innebär en minskning med 335 miljoner euro jämfört med de uppskattade ränteutgifterna i den ordinarie budgeten för 2004. Det minskade behovet av upplåning, den alltjämt låga räntenivån och de ändringar som skett i statsskuldens struktur medverkar till att ränteutgifterna sjunker.

Statsskulden ökade 2003 både i eurobelopp och i förhållande till bruttonationalprodukten, eftersom slopandet av den s.k. repo-portföljen, som nu är onödig för skuldhanteringen, ökade den statsskuld som syns i statistiken. Den har inga bestående verkningar för skuldsituationen när det gäller statens nettoskuld. År 2004 börjar statsskulden igen minska tydligt i förhållande till bruttonationalprodukten och minskar från uppskattningen för 2004, som är 43½ %, till 42 % år 2005. Statsskuldens nominella värde beräknas vara 63,9 miljarder euro i slutet av 2005.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP
Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och statsfinanserna, mn euro Statsfinanserna