Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2016

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Finlands försvar upprätthålls och utvecklas i en verksamhetsmiljö där det ömsesidiga beroendet mellan aktörerna ökar och de resurser som står till försvarets förfogande är begränsade. Den militära prestationsförmågan utvecklas med det militära försvaret av Finland som utgångspunkt. Försvarsmakten ska kunna svara mot både konventionella militära hot och mer omfattande hot. Dessa hot kan man inte svara mot utan omfattande internationellt samarbete.

Snabba förändringar i verksamhetsmiljön har tillsammans med dess oförutsägbarhet och osäkerhet ökat och möjliggör strategiska överraskningar. Krigföringens metodarsenal utvidgas och användningsmöjligheterna blir mångsidigare. Effekterna av krigföringen påverkar hela samhället, inte enbart vapenmakten. Möjligheten till användning av militära maktmedel ska alltid beaktas. Det blir allt svårare att identifiera och i synnerhet att förutspå tidpunkten för ett krigsutbrott. Tryggandet av samhällets vitala funktioner, förmågan att tåla kriser och försörjningsberedskapen samt försvarssamarbetets betydelse framhävs i förändringar i verksamhetsmiljön.

Rysslands agerande i Ukraina är ett exempel på s.k. hybridkrigföring, som är en kombination av militära och icke-militära metoder, täckoperationer, angripande informationsoperationer, cyberattacker, ekonomisk, politisk och militär påtryckning, skapande av interna konflikter inom befolkningen samt skapande av ovisshet och obalans. Specialtrupper används i allt större omfattning och allt mångsidigare genast i början av en kris.

De baltiska ländernas och Östersjöområdets geostrategiska betydelse har ökat. Den militära aktiviteten har ökat i Östersjöområdet, vilket har framhävt särskilt luft- och sjöövervakningens betydelse. På längre sikt ska man också beakta att betydelsen av de arktiska områdena kommer att öka i och med de nya sjöfartsrutterna. Finlands geostrategiska ställning på gränsen till en militär allians och som granne till en stormakt ska beaktas i försvarsutvecklingen.

Utvecklingen av vår bild av strid påverkas bl.a. av att antalet stridande trupper minskat, varvid snabbhet, eldkraft, räckvidd och beredskap framhävs. Tyngdpunkten för utvecklingen av de beväpnade styrkorna ligger på att utveckla förmågan till gemensamma uppdrag, i vilken betoningen ligger på förmågan att kontrollera stridsutrymmet i alla dimensioner (land, hav, luft, rymd, information), militär fjärrpåverkan, missilförsvar och cyberkapaciteter. Stormakterna utnyttjar luft-, rymd- och informationsdimensionen och strävar efter ett informationsövertag. Betydelsen av grupperingen av trupper i fredstid minskar.

Det främsta målet när det gäller att upprätthålla försvarsförmågan är att skapa en förebyggande tröskel mot användningen av militära maktmedel och hot om detta samt en förmåga att avvärja angrepp på vårt land. Att bevara förmågan till förebyggande insatser kommer att vara försvarets prioritet även i framtiden. Detta förutsätter att försvarsmakten har förmåga till en förutseende höjning av försvarsberedskapen och tillräcklig prestationsförmåga som krävs för uppgiften.

Försvarsmakten ska kunna svara mot både konventionella militära hot och mer omfattande hot. Möjligheten till användning av massförstörelsevapen och andra CBRN-hot ska beaktas vid utvecklingen och användningen av försvarsförmågan.

Finland är beroende av internationellt samarbete för att kunna utveckla och upprätthålla sina militära kapaciteter. Ett intensifierat försvarssamarbete är nödvändigt för att trygga kapaciteterna.

Samhälleliga effektmål

För försvarsministeriets förvaltningsområde uppställs följande samhälleliga effektmål:

Försvarspolitik som främjar Finlands intressen

Försvarspolitiken styr upprätthållandet, utvecklingen och användningen av försvarsförmågan. Genom försvarspolitiken främjar man statens och befolkningens säkerhet, stöder man statsledningens beslutsfattande och deltar man i det internationella beslutsfattandet och samarbetet. Försvarspolitiken stöder målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Målet för försvarspolitiken är en försvarsförmåga som bildar en förebyggande tröskel mot användningen av militära maktmedel och hot om detta.

Ett effektivt försvarssystem

Försvarsförmågan bygger på försvarssystemets kapaciteter och det stöd som dessa får genom nationellt och internationellt samarbete. Försvarssystemet utgör en helhet vars främsta delar är ledningssystemet, spanings- och övervakningssystemet, logistiksystemet samt stridssystemet som består av arméns, marinens och flygvapnets trupper och system. Systemet som gäller trupproduktion och systemet för verksamhetsstyrning stöder planeringen, uppbyggnaden och upprätthållandet samt användningen av försvarssystemets kapaciteter. Försvarssystemets kapaciteter används i enlighet med försvarsmaktens lagstadgade uppgifter.

Målbilden utgår från att ett effektivt försvarssystem förebygger och vid behov avvärjer militära hot mot vårt land och därigenom tryggar den nationella suveräniteten och statsledningens handlingsfrihet.

Ett tryggt samhälle

Utöver att försvarsförvaltningen upprätthåller ett effektivt försvarssystem får det övriga samhället stöd genom dess kapacitet, resurser och kunnande. Genom sin verksamhet främjar försvarsförvaltningen den övergripande säkerheten i samhället.

Sekretariatet för säkerhetskommittén, som finns vid försvarsministeriet, samordnar den övergripande säkerheten med målet att trygga samhällets vitala funktioner i samarbete med myndigheterna, näringslivet samt organisationer och medborgare.

Målet med samordningen av den övergripande säkerheten är att upprätthålla samhällets vitala funktioner i alla situationer. Vid samordningen iakttas principerna i säkerhetsstrategin för samhället.

Stärkande av den internationella säkerheten

Krishanteringen är ett viktigt instrument för Finlands säkerhetspolitik. Med stöd av den strävar Finland efter att främja stabiliteten i konfliktområden i världen. Militär krishantering är en del av Finlands försvar. Genom internationell krishantering förebyggs och begränsas kriser och de följder dessa kan ha för Finlands del. Deltagandet i insatserna utvecklar den beredskap och den förmåga som Finland behöver för sitt eget försvar och vid kriser som påverkar Finland. Finland strävar efter att öka effektiviteten i sin krishanteringsverksamhet och att förbättra sin förmåga att delta också i krävande internationella krishanteringsuppdrag på ett heltäckande sätt och på ett sätt som beaktar Finlands kompetensområden.

Försvarsministeriets förvaltningsområdes utgifter i anslutning till effektmålen (mn euro)1)

  2014
utfall
2015
prognos
2016
uppskattning
       
Försvarspolitik som främjar Finlands intressen 12 13 10
Ett effektivt försvarssystem 2 293 2 266 2 464
Ett tryggt samhälle 5 3 5
Stärkande av den internationella säkerheten 52 42 39
Sammanlagt 2 361 2 323 2 519

1) Utfall enligt kassaprincipen 2014. Inkluderar varken mervärdesskatteutgifter eller de underhållsutgifter för krishanteringsstyrkorna som budgeterats under UM:s huvudtitel.

Jämställdhet mellan könen

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att främja jämställdheten mellan könen i allt beslutsfattande med beaktande av förvaltningsområdets särdrag.

I syfte att främja jämställdhet och likabehandling tillämpar försvarsministeriet, försvarsmakten och försvarsförvaltningens byggverk jämställdhets- och likabehandlingsplaner som är inriktade på den avlönade personalen inom förvaltningsområdet samt inom försvarsmakten också på krishanteringspersonalen och de värnpliktiga. Målet är att främja utvecklandet av en jämställd arbetsmiljö och ledning, bl.a. genom att ingripa och att slopa verksamhetsmetoder som kan leda till ojämställdhet. Faktorer som, med beaktande av olika arbetstagar- och åldersgrupper, ska följas upp i verksamheten är bl.a. löner, karriärplanering, utbildning, frånvaro, samordning av arbetslivet och familjen, arbetsplatsmobbning samt trakasserier av olika slag. Uppföljningen av iakttagandet av jämställdhet och likabehandling i fråga om försvarsförvaltningens avlönade personal sker genom regelbundna arbetsklimatsundersökningar. När det gäller beväringar sker motsvarande uppföljning genom slutenkäter för beväringarna.

Försvarsförvaltningen genomför principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” i alla militära krishanteringsinsatser. I resolution 1325 och i det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen betonas det att man vid krishantering och återuppbyggnad av samhällen bättre än tidigare ska beakta kvinnornas ställning och specifika problem, garantera deras säkerhet och stödja deras delaktighet i olika politiska processer. Försvarsförvaltningens mål är att på ett mera övergripande sätt införliva jämställdhets- och likabehandlingsaspekter med krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Målet är att i krishanteringsuppdrag öka både kvinnornas andel av krishanteringspersonalen och antalet gender-rådgivare och gender-kontaktpersoner. Försvarsförvaltningen deltar dessutom i NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man främjar jämställdhet och likabehandling inom krishanteringsverksamheten.

Årsverken inom förvaltningsområdet

Minskningen av antalet årsverken inom förvaltningsområdet med ca 200 beror främst på att de åtgärder som riktar sig till de anställda och som hänför sig till försvarsmaktsreformen slutförs.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2015
ordinarie
budget
2016
budgetprop.
       
27.10.01 Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)    
  — beställningsfullmakter 741,5 146,6
27.10.18 Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)    
  — beställningsfullmakter 194,8 314,1
27.10.19 Modifiering av Hawk Mk 51-plan (reservationsanslag 3 år)    
  — beställningsfullmakter 15,2 -

Förvaltningsområdets anslag 2014—2016

    År 2014
bokslut
1000 €
År 2015
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2016
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2015—2016
    1000 € %
 
01. Försvarspolitik och förvaltning 320 613 354 323 385 578 31 255 9
01. Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 183 16 245 15 334 -911 -6
21. Produktivitetsanslag för försvarsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 2 315 2 875 2 875 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 298 115 335 203 367 369 32 166 10
10. Militärt försvar 2 292 898 2 265 898 2 463 782 197 884 9
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 863 259 1 843 060 1 866 418 23 358 1
18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år) 427 561 416 810 593 735 176 925 42
19. Modifiering av Hawk Mk 51-plan (reservationsanslag 3 år) 4 000 2 000 -2 000 -50
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag) 2 078 2 028 1 629 -399 -20
30. Militär krishantering 57 272 38 568 36 567 -2 001 -5
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 57 266 38 558 36 557 -2 001 -5
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 6 10 10 0
Sammanlagt 2 670 783 2 658 789 2 885 927 227 138 9
  Det totala antalet anställda 14 440 12 930 13 260