Statsbudgeten 2016

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och migration, med uppgift att svara för

I enlighet med regeringsprogrammet är Finland världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete.

För att uppnå detta mål prioriteras följande områden:

Upprätthållandet av den inre säkerheten och främjande av en balanserad invandring är primära uppgifter för staten som utsätts för krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden.

Trots förändringen i befolkningsstrukturen antas Finland även i den närmaste framtiden förbli ett lugnt civilt samhälle där man respekterar det rättvisa och jämlika samhällets tradition och omfattar betydelsen av de offentliga tjänsterna. Polariseringen av den sociala strukturen är ett oemotsägligt faktum och i detta avseende är det av central betydelse att stärka människornas känsla av sammanhållning då man strävar efter att förhindra att fattigdom och utsatthet kumuleras. Ett viktigt sätt för stärkande av det trygga samhällets värderingar är att påverka människors attityder, värden och beteende.

Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan inom den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som det är nödvändigt att beakta. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett betydande hot för samhället och den inre säkerheten.

Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.

Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Inom många branscher har invandringen redan en avsevärd betydelse för tillgången till arbetskraft.

Migrationsförvaltningens verksamhet påverkas av det ökade antalet asylsökande. Det är svårt att uppskatta antalet sökande under 2016. Anslagen i budgetpropositionen har dimensionerats enligt ca 15 000 asylsökande. De personer som fått ett positivt beslut om asyl placeras så fort som möjligt i kommunerna. Avsikten är att antalet kvotflyktingar per år ska hållas vid 750—1 050 flyktingar. Finland påverkas också av EU:s gemensamma beslut om att omplacera asylsökande till följd av den svåra flyktingsituationen i medelshavsområdet.

Förvaltningsområdet är arbetskraftsintensivt. Det är också beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem samt utrymmen för kundservice och funktionell materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse, det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden samt pensioneringar medför vid sidan av det ekonomiska läget stora utmaningar för verksamheten.

För att den interna säkerheten ska kunna bevaras eftersträvas en betydande effektivisering av verksamheten och strukturella reformer inom förvaltningsområdet. Å ena sidan skapar ändringarna i verksamhetsmiljön nya möjligheter att utveckla verksamheten och förbättra servicenivån och kvaliteten, å andra sidan påverkas verksamhetsramarna av den krympande finansieringen.

Minskningen av antalet årsverken förutsätter att verksamheterna effektiviseras och rationaliseras och att arbetets effektivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2016:

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, för att bekämpa den organiserade brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och den grå ekonomin samt för att trygga polisens beredskap, serviceförmåga och synlighet. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna. Sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet ska avvärjas.

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, ge handräckning till myndigheterna i de glesbebyggda gränstrakterna och kustområdena, öka säkerheten till havs och delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med dem. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

Ett centralt samhälleligt effektmål för nödcentralsverksamheten är att främja befolkningens säkerhet. Systemet utvecklas genom att ett för myndigheterna gemensamt nödcentralsdatasystem tas i bruk i alla nödcentraler före utgången av mars 2017.

Invandringen är planerad och kontrollerad. Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar ska påskyndas, besluten om återsändande ska fattas utan dröjsmål och missbruk avvärjas. Personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsbrottslingar och utlänningar som är farliga för den allmänna ordningen ska avlägsnas ur landet snabbare än hittills. En arbetskraftsinvandring som stärker sysselsättningen och de offentliga finanserna i Finland, förbättrar försörjningskvoten samt gynnar en internationalisering av ekonomin i Finland ska främjas. Kriterierna för familjeåterförening preciseras i överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Antalet kvotflyktingar ska hållas åtminstone på samma nivå som under de senaste åren, på så sätt deltar vi i den internationella ansvarsfördelningen. I samarbete med arbets- och näringsministeriet säkras en snabb placering i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Under 2015 kommer ministeriet att uppdatera både likabehandlingsplanerna och jämställdhetsplanerna så att de stämmer överens med den nya diskrimineringslagen och den reviderade jämställdhetslagen.

Vid förvaltningens IT-central HALTIK har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2014—2016. Planen utvärderas årligen och jämställdheten bland personalen följs upp med hjälp av både regelbundna enkäter och statistiskt material.

Inom polisförvaltningen strävar man efter att främja jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Till följd av den nya diskrimineringsplanen och ändringarna i jämställdhetslagen görs jämställdhets- och likabehandlingsplanen upp år 2015. År 2014 genomfördes reformen av polisens förvaltningsstruktur. Detta är den mest väsentliga åtgärden inom polisförvaltningens effektivitets- och resultatprogram. Syftet med PORA III- projektet har främst varit att bevara den nuvarande goda nivån på polisverksamheten. I enlighet med syftet har minskningarna i årsverken inom polisens operativa verksamhet varit så små som möjligt, men i enlighet med de uppställda målen för projektet har målet för stödfunktionernas resultatområde varit så omfattande minskningar som möjligt. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Av polismännen är kvinnornas andel relativt liten. Åtagandet att minska personalen i stödfunktioner och förvaltningsuppgifter har således berört kvinnodominerade personalgrupper, även om också antalet årsverken utförda av män har minskat när det varit fråga om annan personal än polispersonal.

Utgångspunkten för Gränsbevakningsväsendets verksamhet, både som myndighet och arbetsgivare, är att alla människor ska behandlas jämlikt och lika. Iakttagandet av principen om likabehandling gäller särskilt vid behandlingen av personer i den gränsöverskridande trafiken. I utbildningen av gränsbevakningsmän fäster man särskild vikt vid att personer av olika etniskt ursprung och från olika kultur ska bemötas på lika grunder. Av Gränsbevakningsväsendets personal tjänstgör 86 % i militära tjänster. Kvinnornas andel av de militära tjänsterna är 4 % (år 2014). Målet är att antalet kvinnor ska öka ytterligare, särskilt med hjälp av positiv särbehandling vid rekryteringen av gränsbevakare. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen för Gränsbevakningsväsendet uppdateras 2015 med beaktande av de ändringar i lagstiftningen om jämställdhet och likabehandling som trädde i kraft i början av året. Åtgärderna för att förbättra servicen på svenska och samiska fortsätter.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. Båda planerna ses över och uppdateras inom ramen för de tillgängliga resurserna. Jämställdhet och likabehandling beaktas i all verksamhet och det ordnas informationsmöten och utbildning i ämnet både för personal och för studerande. När det gäller studerandena samarbetar man med studentföreningarna.

Vid Nödcentralsverket har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2014—2015. Planen uppdateras hösten 2015. Den operativa utbildningen och rekryteringen är könsneutral och personalens könsfördelning följs upp. För närvarande söker flera kvinnor än män till operativa uppgifter. Av den totala personalen utgör kvinnorna nästa två tredjedelar. Det utförs årligen en personalenkät bland de anställda vid Nödcentralsverket och i den ingår frågor som gäller jämställdhet och icke-diskriminering. Man ingriper i de problem som uppdagas och vidtar åtgärder för att främja likabehandling och jämställdhet.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar. Av migrationsverkets plan görs en mera omfattande uppdatering vart tredje år. Förläggningarnas planer uppdateras årligen. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. Av de asylsökande är årligen cirka 70 % män. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Förläggningarna har dock strävat efter att i sin verksamhet beakta jämställdhetsprinciperna också vid behandlingen av asylsökande och när det gäller kvinnors och flickors ställning som en eventuellt utsatt grupp.