Statsbudgeten 2016

Förklaring:Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och en fungerande cirkulär ekonomi, en god miljöstatus, biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster samt boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.

Stävjande av klimatförändringen och anpassning till förändringen för att uppnå EU:s klimat- och energimål som sträcker sig fram till 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland medverkar till att man får till stånd och verkställer en tillräckligt bindande och omfattande internationell klimatkonvention. Finland deltar i den fortsatta beredningen och verkställandet av EU:s klimat- och energipaket, som sträcker sig fram till 2030. Målet är att nå Finlands klimatmål för 2020 i god tid. Verkställigheten av klimatlagen bidrar till en mer förutsägbar klimatpolitik och till kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar.

Inom den nationella klimat- och energipolitiken är målet att bl.a. förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och genom att man samtidigt beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

Målet är att genom att effektivisera byggnaders energiförbrukning, börja använda förnybar energi och tillämpa energieffektivt byggande uppnå omfattande energiinbesparingar i syfte att nå klimatmålen. När energibestämmelserna för byggnader förnyas förutsätter fastställandet av innebörden av nära-nollenergibyggande och utvärderingen av konsekvenserna ett omfattande samarbete och en omfattande beredning.

Klimatförändringen och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska utnyttjas material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet, genom vilka den gröna ekonomin, och då särskilt den cirkulära ekonomin och bioekonomin, främjas.

Beaktandet av den biologiska mångfalden, vattenvården och en hållbar användning av naturresurserna i beslutsfattandet främjas genom övergripande samarbete. För att uppnå ett gott tillstånd i vattendragen och Östersjön måste de risker som eutrofieringen och skadliga ämnen medför minskas samt mångfalden i vattennaturen skyddas i enlighet med internationella avtal och EU:s mål. En minskning av spridningen av farliga kemikalier och av miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på tillståndet i Östersjön, insjöarna och grundvattnet. Då sjöfarten och särskilt oljetransporterna på Finska viken ökar, ökar också risken för fartygsolje- och kemikalieolyckor och behovet av bekämpningsberedskap.

Man strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före 2020 bl.a. genom att skydda ekosystem, arter och den genetiska mångfalden, minska trycket mot den biologiska mångfalden och stödja en hållbar användning av naturresurserna.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt i och med att arbetsplatserna starkt koncentreras till dessa områden. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet och välbefinnandet för områdena och medborgarna. Genom samarbete mellan staten samt städerna och kommunerna i tillväxtcentrumen ökar man utbudet av bostadstomter och bostäder. Statens stöd riktas till att minska långtidsbostadslösheten och förbättra bostadssituationen för de svagaste grupperna. De äldres boendeförhållanden förbättras genom åtgärderna i programmet för att förbättra äldres boende.

För att skapa en livsmiljö av hög kvalitet behövs det kunniga planerare och ett professionellt utförande av byggnadsarbetet. Den strukturella säkerheten säkerställs genom samarbete mellan myndigheterna, aktörerna inom byggnadsbranschen och användarna. Betydelsen av byggnadernas användningssäkerhet och tillgänglighet ökar när befolkningen åldras. För att minska fuktskador tas nya verksamhetsmodeller i bruk.

Effektiviseringen av helheten av förfaranden för miljötillstånd och bedömning fortsätter. Samtidigt främjas smidigheten vid miljörelaterade tillstånds- och bedömningsförfaranden för projekt samt säkerställs en hög nivå på miljöskyddet och medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön.

Det nationella samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling ställer upp målen för en hållbar utveckling på lång sikt (2050) och uppmuntrar olika förvaltningsområden och aktörer utanför förvaltningen att förbinda sig till genomförandet.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens finanspolitiska strategi. Avsikten är att upprätthålla verksamhetens effektivitet och serviceförmåga trots minskade resurser.