Statsbudgeten 2019
Huvudtitel 23
Förklaring:Statsrådets kansli svarar i enlighet med vad som hör till dess ansvarsområde för biträdande av statsministern vid den allmänna ledningen av statsrådet samt vid samordningen av regeringens och riksdagens arbete. Till dess uppgifter hör samordningen och utvecklandet av Finlands EU-politik, statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation samt statens ägarpolitik och ägarstyrningen av de statsägda bolag som är underställda statsrådets kansli. Statsrådets kansli har till uppgift att leda, samordna och utveckla statsrådets och dess ministeriers gemensamma förvaltning samt deras interna planering av verksamheten, ekonomin och tillvägagångssätten och att producera gemensamma tjänster och utveckla statsrådets gemensamma verksamhetskultur. Dessutom svarar statsrådets kansli för samordningen i fråga om målen för statens sektorsforskning, regeringens framtidsarbete, samordningen av det nationella genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling samt för samordningen i fråga om beredningen av de externa ekonomiska relationerna och centrala tvärsektoriella ärenden som gäller dem. Statsrådets kansli tryggar statsministerns och regeringens verksamhetsförutsättningar under alla omständigheter.
Statsrådets kansli sköter de uppgifter som hör till dess ansvarsområde i enlighet med regeringsprogrammet. Statsrådets kansli följer genomförandet av regeringsprogrammet och bidrar till att genomföra de mål som nämns i programmet.
Centrala utvecklingsfaktorer med tanke på statsrådets kanslis uppgifter är för tillfället de förändrade värderingarna och attityderna, den ökade mångfalden när det gäller information, demokrati och sätten att vara delaktig samt förändringarna när det gäller aktörsfältet inom den offentliga förvaltningen, framför allt till följd av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Också den tekniska utvecklingen, den digitala verksamhetskulturens framfart och förändringarna i arbetslivet återspeglas i omvärlden. Bland externa faktorer är Europeiska unionens, nationalstaternas och ekonomins utveckling viktiga för Finland.
I statsrådets arbete framhävs samordning och skapandet av en helhetssyn. De centrala problem som behandlas i statsrådet spänner över flera samhällsområden. För att regeringen ska fungera effektivt krävs en omfattande helhetssyn och en fungerande samordning i ledningen. Dessa stöds genom att man stärker en enhetlig verksamhetskultur inom statsrådet och med hjälp av förvaltningsövergripande projekt. Förfaranden och verktyg som stöder regeringens verksamhet ska tas i bruk 2019 när den nya regeringen inleder sin verksamhet.
Den internationella och nationella ekonomiska utvecklingen inverkar på uppnåendet av målen för avkastning och intäktsföring i statsägda bolag. Statens tillgångar i bolagsform utgör en viktig del av nationalförmögenheten. I överensstämmelse med principbeslutet om statens ägarpolitik eftersträvas med hjälp av ägarpolitiken även finansiering av tillväxt i den ekonomiska verksamheten.
Finland är en del av den europeiska och nordiska värdegemenskapen. Statsrådets kansli har en central ställning i beredningen och samordningen av EU-ärenden. Finland påverkar effektivt EU:s riktlinjer och EU:s utveckling. Samarbetet intensifieras på internationell nivå, bl.a. genom att samarbete utvecklas när det gäller att bereda sig på hybridhot.
Finland är ordförandeland för Europeiska unionens råd 1.7—31.12.2019. Ordförandeskapet infaller vid en tidpunkt då nya ledamöter väljs till EU-institutionerna. Efter Europaparlamentsvalet kommer Europeiska rådet överens om ett nytt strategiskt program för åren 2019—2024. Den nya kommissionen inleder sitt arbete i november. Under Finlands EU-ordförandeskap behandlas stora helheter som Storbritanniens nya relation till EU och den fleråriga budgetramen.
- — Finland är ett land som förnyar sig, som bryr sig och som är tryggt, där var och en kan känna sig viktig. I samhållet råder förtroende.
Statsrådets kanslis resultatmål för verksamheten
Prioritering | Resultatmål för verksamheten |
Genomförandet av regeringsprogrammet | Genomförandet av regeringens strategiska prioriteringar har lyckats och kommunikationen om dem är enhetlig och heltäckande. |
Strategisk utveckling av statsrådets verksamhet och struktur | Regeringen har till sitt förfogande en verksamhetsmodell, information och resurser för det strategiska beslutsfattandet och verkställandet. Samordningen av beredningen av lagstiftning är planmässig och stöder regeringens centrala processer, reformer och en högklassig lagstiftning. |
Ledningen av Finlands EU-politik | Finlands aktiva EU-politik stärker konkurrenskraften, tillväxten, sysselsättningen och säkerheten, och Finlands mål har beaktats under EU:s programperiod 2021—2027. Finlands EU-ordförandeskapsperiod har genomförts på ett resultatrikt sätt. |
Statens ägarpolitik är aktiv och tydlig | Med avkastningen från de statliga innehaven har man tillhandahållit resurser för statsfinanserna och regeringens åtgärder och skapat samhällsviktig företagsverksamhet. De statsägda bolagen är föregångare när det gäller samhällsansvar. |
Statsrådets gemensamma verksamhetskultur och utvecklingsprojekt | Statsrådet har processer, tillvägagångssätt och system med enhetligt och tydligt definierat ansvar till stöd för ledarskapet. Elektroniska gemensamma tjänster för statsrådet som ordnas på ett kostnadseffektivt sätt stöder statsrådets verksamhet. |
Justitiekanslersämbetet är ett självständigt ämbetsverk vars anslag finns under ett eget kapitel under statsrådets kanslis huvudtitel. Där fastställs även ämbetsverkets samhällspolitiska mål och verksamhetsmål.
Justitiekanslersämbetet stöder justitiekanslern och biträdande justitiekanslern vid övervakningen av lagligheten i statsrådets och republikens presidents ämbetsåtgärder, laglighetsövervakningen av domstolar, övriga myndigheter och andra som ålagts ett offentligt uppdrag samt tillsynen över advokaters verksamhet.
I statsrådets kanslis egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet. Vid valet av styrelseledamöter till statligt helägda bolag beaktas jämställdhetsaspekter så att bägge könens andel av antalet styrelseledamöter är minst 40 procent. Anslagen under huvudtiteln bedöms dock inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen.
Statsrådets kansli ansvarar under ledning av statsministern för den nationella samordningen och verkställigheten av hållbar utveckling och för verkställigheten av den globala agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030. Statsrådets kansli stöder de andra ministeriernas arbete och främjar genomförandet av de politiska principerna för hållbar utveckling samt ansvarar för uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030. Den hållbara utvecklingens status följs i Finland upp med ett uppföljnings- och utvärderingssystem som ska stärka kopplingen mellan forskningsdata om hållbar utveckling och det politiska beslutsfattandet.
Vid statsrådets kansli bereds en övergripande utvärdering av den nationella politiken för hållbar utveckling. Resultaten av utvärderingen blir klara under första hälften av 2019. En uppdatering av statsrådets redogörelse om hållbar utveckling inleds efter riksdagsvalet. Användningen av verktyget för åtaganden om åtgärder för en hållbar utveckling (Sitoumus2050) utökas, och kopplingen mellan statsrådets framsynsarbete och försök och genomförandet av Agenda 2030 stärks. Medborgarnas delaktighet när det gäller hållbar utveckling uppmuntras genom att Sitras tjänst ”100 smarta vardagsgärningar” och livsstilstest inom nyckelområdet ”Den resurskloka medborgaren” fogas till Sitoumus2050-tjänsten. År 2019 delas ett internationellt jämställdhetspris ut för att främja jämställdhet mellan könen och en jämställdhetsdiskussion på global nivå. Under EU-ordförandeskapet stärks EU:s arbete för hållbar utveckling. Dessutom sprids finländskt kunnande om hållbar utveckling och god praxis.
Förvaltningsområdets anslag 2017—2019
År 2017 bokslut 1000 € |
År 2018 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2019 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2018—2019 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning | 158 951 | 169 331 | 225 018 | 55 687 | 33 |
01. | Omkostnader för statsrådets kansli (reservationsanslag 2 år) | 124 128 | 123 297 | 125 584 | 2 287 | 2 |
02. | Avlöningar till ministrar och deras statssekreterare och specialmedarbetare (förslagsanslag) | 5 693 | 6 510 | 6 510 | — | 0 |
03. | Löneutgifter för nationella experter inom Europeiska unionen (reservationsanslag 2 år) | 1 000 | 1 000 | 750 | -250 | -25 |
04. | Resor som företas av statsministern, ministrarna i statsrådets kansli och deras medarbetare (reservationsanslag 2 år) | 867 | 867 | 617 | -250 | -29 |
22. | Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) | 11 300 | 11 400 | 11 400 | — | 0 |
(23.) | Digitalt främjande av försöksverksamhet (reservationsanslag 3 år) | 100 | — | — | — | 0 |
24. | Finlands EU-ordförandeskap (reservationsanslag 2 år) | 200 | 6 800 | 60 000 | 53 200 | 782 |
25. | Sunda lokaler 2028 (reservationsanslag 3 år) | — | — | 700 | 700 | 0 |
29. | Mervärdesskatteutgifter (förslagsanslag) | 15 664 | 19 457 | 19 457 | — | 0 |
10. | Ägarstyrningen | 13 900 | 5 700 | 5 700 | — | 0 |
88. | Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) | 13 900 | 5 700 | 5 700 | — | 0 |
20. | Understödjande av politisk verksamhet | 29 635 | 29 635 | 29 635 | — | 0 |
50. | Understödjande av partiverksamhet (fast anslag) | 29 635 | 29 635 | 29 635 | — | 0 |
30. | Justitiekanslersämbetet | 3 467 | 3 405 | 3 490 | 85 | 2 |
01. | Justitiekanslersämbetets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 3 467 | 3 405 | 3 490 | 85 | 2 |
90. | Övriga utgifter | 11 659 | 2 270 | 1 780 | -490 | -22 |
21. | Ordnar (förslagsanslag) | 809 | 700 | 640 | -60 | -9 |
(26.) | Finland 100 (reservationsanslag 3 år) | 10 100 | 800 | — | -800 | -100 |
61. | Deltagaravgifter och finansiella bidrag till Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (reservationsanslag 2 år) | 750 | 770 | 1 140 | 370 | 48 |
Sammanlagt | 217 612 | 210 341 | 265 623 | 55 282 | 26 |