Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2004

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en tilläggsbudget för 2004.

Ekonomiska utsikter

Den internationella ekonomiska tillväxten är totalt sett mycket kraftig i år, även om skillnaderna mellan olika områden är stora. Särskilt snabbt har produktionstillväxten börjat öka i Asien, där Kinas ekonomiska tillväxt på 8—9 procent drar med sig områdets övriga ekonomier.

I Finland var den ekonomiska tillväxten anspråkslös under årets första månader, framför allt på grund av den svaga exporten och industriproduktionen. Tillväxtprognosen för totalproduktionen från november har sjunkit en aning, men produktionstillväxten beräknas ändå öka till 2½ procent i år från fjolårets 1,9 procent. Produktionstillväxten påskyndas fortfarande till stor del genom den inhemska konsumtionen. Efterfrågan på arbetskraft sjunker ännu i år, eftersom antalet arbetsplatser fortsätter att minska inom primärproduktionen och industrin. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden beräknas ändå sjunka ytterligare från i fjol med 0,2 procentenheter till 8,8 procent, eftersom utbudet på arbetskraft minskar mera än efterfrågan.

År 2005 beräknas tillväxten av totalproduktionen bli en aning snabbare än i år, eftersom exporten förväntas öka betydligt snabbare än i år. Det beräknas att arbetslöshetsgraden sjunker en aning långsammare än enligt tidigare prognoser och medeltalet för året beräknas bli 8,5 procent då antalet arbetsplatser inom servicenäringarna ökar.

Inkomstposterna

Kalkylen över skatter och inkomster av skattenatur höjs med ett nettobelopp på 505 miljoner euro jämfört med det som budgeterats tidigare. Intäktskalkylen för mervärdesskatten höjs med 410 miljoner euro, vilket närmast föranleds av ett högre inflöde än beräknat år 2003. Värdet av hushållens konsumtionsutgifter ökade med 5,3 procent år 2003, vilket var omkring en procentenhet mera än vad som beräknades i november 2003 vid beredningen av en kompletterande proposition till den ordinarie budgeten. Dessutom riktades konsumtionen till kapitalvaror, vilka beskattas enligt en bestående skattesats. Enligt bokslutet inflöt mervärdesskatt till ett belopp av 10 264 miljoner euro år 2003, vilket är ca 290 miljoner euro mer än vad som budgeterats. Värdet av hushållens konsumtionsutgifter beräknas stiga med ca 3 ½ procent år 2004. Ökningen av mervärdesskatteintäkterna beräknas följa ökningen av konsumtionsutgifterna.

Intäktskalkylen för bilskatten höjs med 130 miljoner euro främst med anledning av att bilhandeln fortfarande är livlig och att inflödet 2003 var större än väntat. Intäktskalkylen för energiskatter sänks med 35 miljoner euro.

Kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med ett nettobelopp på 20 miljoner euro. Kalkylen över inkomsterna från utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket höjs med 15 miljoner euro. Ökningen beror på att avslutandet av fondens programperiod 1995—1999 drar ut på tiden och att utbetalningarna av slutraterna till följd av detta uppskjuts från år 2003 till år 2004.

Kalkylen över ränteinkomster och intäktsföring av vinst höjs med 203 miljoner euro. Dividendinkomstposten höjs med 210 miljoner euro på basis av det belopp som influtit. Tillägget föranleds av att Sampo Abp:s dividender var högre än beräknat. Intäksföringen av Finlands Banks vinst till staten år 2004 blir 12 miljoner euro mindre än enligt inkomstposten i budgeten. Kalkylen över intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst höjs med 5 miljoner euro.

Anslag

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås en utfästelse på högst 700 miljoner euro för ett vägbyggnadsprojekt samt anslagsökningar för förvaltningsområdena till ett nettobelopp av 100 miljoner euro. Av anslagsförslagen faller 5,6 miljoner euro utanför ramen för valperioden av den anledningen att finansiering för utgifterna erhålls ur EU:s budget. Nettobeloppet av ränteutgifterna för statsskulden beräknas vara 210 miljoner euro mindre än vad som budgeterats i den ordinarie statsbudgeten.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, milj. euro
  2003
Bokslut
2004
Godkänd
budget
2004
Regeringens
proposition
2004
Sammanlagt
         
Anslag sammanlagt 36 897 37 065 -110 36 954
— Räntor på statsskulden (huvudtitel 36) 4 653 2 782 -210 2 572
         
Inkomstposter sammanlagt
(exkl. nettoupplåning och skuldhantering)
35 340 35 791 728 36 519
— Skatteinkomster 30 263 30 343 505 30 848
— Övriga inkomster 5 077 5 448 223 5 671
Nettoupplåning och skuldhantering 1 073 1 273 -839 435
— Nettoupplåning till nominellt värde 1 322 1 213 -839 375
— Skuldhantering -248 60 - 60

Balans och statsskulden

Inkomsterna i tilläggsbudgetpropositionen beräknas uppgå till 728 miljoner euro och som avdrag från anslagen föreslås 110 miljoner euro. Det föreslås att det överskott på 839 miljoner euro som uppkommer används för minskning av nettoupplåningen, varvid nettoupplåningen till nominellt värde minskar från 1 213 miljoner euro till 375 miljoner euro. Statsskulden beräknas uppgå till 63,7 miljarder euro i slutet av 2004, vilket är 43,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Kreditförhållandet beräknas minska med cirka en procentenhet jämfört med fjolåret.

Ramarna för valperioden och odelad reservering

Enligt det beslut om ramarna för valperioden som fattades i maj 2003 är anslagsramen 28 049 miljoner euro för år 2004. Efter de tekniska preciseringar och de justeringar motsvarande ändringen av budgetens struktur som genomförts i samband med beredningen av budgeten och tillläggsbudgetpropositionen för år 2004 är ramens storlek 28 089 miljoner euro för år 2004. I tillläggsbudgetpropositionen föreslås ett tillägg på 92 miljoner euro till anslagen för ramen. I budgeten och tilläggsbudgetpropositionen för 2004 har som anslag för ramen budgeterats 27 864 miljoner euro för år 2004, vilket är 225 miljoner euro under ramanslagsnivån (s.k. odelad reservering).

Regeringen känner redan till flera utgiftsbehov som är motiverade men som bör prövas, men ännu i detta skede har man förhållit sig avvisande till dem. Genom detta förfarande strävar regeringen efter att ställa alla utgiftsbehov i en likadan ställning och kunna bedöma dem samtidigt i samband med höstens tilläggsbudget. Då kan man också bättre se budgetekonomins helhetssituation år 2004 och försäkra sig om att ramen räcker till för oundvikliga, oförutsedda utgifter som uppkommer under årets gång.

Väg- och bannätet

För genomförandet av motorvägen Muurla—Lojo med hjälp av livscykelsmodellen föreslås en fullmakt att ingå avtal på högst 700 miljoner euro. Det 25-åriga serviceavtal som konkurrensutsätts beräknas omfatta ca 335 miljoner euro i byggkostnader, 36 miljoner euro i underhållskostnader och 329 miljoner euro i finansieringskostnader. För basbanhållningen föreslås ett anslagstillägg på 20 miljoner euro och för basväghållningen ett tillägg på 5 miljoner euro.

Fredsbevarande verksamhet

För internationell fredsbevarande verksamhet föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 7 miljoner euro. Behovet av tilläggsanslag föranleds av att KFOR-operationen fortsätter med en större numerär än förutsett, att Finlands avdelning förstärks i Afghanistan och att UNMEE-operationen fortsätter i Etiopien-Eritrea.

Utvecklingssamarbete

Det föreslås att bevillningsfullmakten och fullmakten att ingå avtal i fråga om de egentliga utvecklingssamarbetsutgifterna ökas med 30 miljoner euro från nuvarande 385 miljoner euro till 415 miljoner euro. Ändringen föranleds av riktlinjerna i statsrådets utvecklingspolitiska principbeslut av den 5 februari 2004.

Strukturfonder

På berörda medlemsländers förslag beviljar Europeiska kommissionen tilläggsfinansiering i form av en s.k. resultatreserv för åren 2004—2006 för sådana målprogram som uppfyller vissa effektivitetskrav. Resultatreserven uppgår till sammanlagt 4 procent av programmens EU-utveckling. Finland har framställt sitt förslag till kommissionen om hur resultatreserven för mål 2- och 3 -programmen skall riktas inom programmen. Avsikten är att Finlands framställning i fråga om mål 1-programmet skall göras senare. Med anledning av resultatreservens andel för 2004 föreslås att bevillningsfullmakten ökas med sammanlagt 39,2 miljoner euro för mål 2- och 3 -programmen. Av tillägget är sammanlagt 20,3 miljoner euro bevillningsfullmakt för den statliga medfinansieringen. Av tillägget är sammanlagt 18,9 miljoner euro bevillningsfullmakt för medfinansiering från strukturfonderna, varav medfinansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) är 6,2 miljoner euro, vilket motsvarar en tredjedel av det totala beloppet av ERUF:s resultatreserv för de ovan nämnda programmen, och medfinansieringen från Europeiska socialfonden (ESF) är 12,6 miljoner euro, vilket motsvarar hälften av det totala beloppet av ESF:s resultatreserv för de ovan nämnda programmen. Det föreslås att de mest betydande tilläggen till den nuvarande bevillningsfullmakten hänförs till inrikesministeriets, undervisningsministeriets, handels- och industriministeriets och arbetsministeriets huvudtitlar.

Tillägg till bevillningsfullmakten föranlett av resultatreserven per
förvaltningsområde, euro
  Staten Kalkylerad EU-andel
     
Inrikesministeriets förvaltningsområde 3 301 000 3 185 000
Undervisningsministeriets förvaltningsområde 4 501 000 5 525 000
Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 181 000 191 000
Handels- och industriministeriets förvaltningsområde 3 434 000 2 855 000
Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 229 000 188 000
Arbetsministeriets förvaltningsområde 8 266 000 6 491 000
Miljöministeriets förvaltningsområde 369 000 461 000
Sammanlagt 20 281 000 18 896 000

Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt

För att sysselsättningsläget i östra Lappland och Nystadstrakten skall förbättras föreslås en bevillningsfullmakt om 4 miljoner euro och ett tilläggsanslag om 0,6 miljoner euro för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Det föreslås att Gårdsbrukets utvecklingsfonds resurser för utvecklande av jordbrukets struktur och andra utvecklingsbehov skall ökas genom att ett anslag på 14,1 miljoner euro överförs till fonden.

Statens bostadsfond

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås i enlighet med regeringens bostadspolitiska program att räntestöd enligt lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus kan beviljas för ombyggnadslån också år 2004.

Åland

Överföringarna till Åland ökar med 14,1 miljoner euro. Ökningen föranleds av en ökning på 3,3 miljoner euro av det avräkningsbelopp till Åland som bundits till statens inkomster, en ökning på 4,7 miljoner euro av den skattegottgörelse som betalas på basis av beskattningen år 2002 samt ett extra anslag på 6,2 miljoner euro till landskapet för anskaffning av reservelkraft.

Nya lönesystem

Till omkostnaderna för de regionala miljöcentralerna och undervisningsministeriet samt vissa ämbetsverk inom dess förvaltningsområde föreslås ett tillägg föranlett av övergången till ett nytt lönesystem.

Mervärdesskatteutgifter

Till följd av ändrad anslagsdimensionering föreslås ett tilläggsanslag för mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets och kommunikationsministeriets förvaltningsområden.

Räntor på statsskulden

Ränteutgifterna för skulden i euro är till nettobeloppet 210 miljoner euro mindre än beräknat till följd av en lägre räntenivå samt en ökning av skuldandelen med rörlig ränta.

De av riksdagen godkända anslagen för 2004 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen enligt huvudtitel, euro
  Huvudtitel Godkänd
budget
Regeringens proposition Sammanlagt
         
21. Riksdagen 100 740 000 - 100 740 000
22. Republikens President 8 170 000 - 8 170 000
23. Statsrådet 47 883 000 337 000 48 220 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 766 047 000 -2 395 000 763 652 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 670 566 000 - 670 566 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 442 578 000 633 000 1 443 211 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 073 256 000 34 746 000 2 108 002 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 5 344 524 000 13 502 000 5 358 026 000
29. Undervisningsministeriets
förvaltningsområde
6 053 748 000 1 014 000 6 054 762 000
30. Jord- och skogbruksministeriets
förvaltningsområde
2 687 045 000 14 394 000 2 701 439 000
31. Kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
1 778 494 000 32 238 000 1 810 732 000
32. Handels- och industriministeriets
förvaltningsområde
964 018 000 684 000 964 702 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets
förvaltningsområde
9 364 061 000 3 255 000 9 367 316 000
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 2 305 474 000 301 000 2 305 775 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 675 949 000 892 000 676 841 000
36. Räntor på statsskulden 2 782 000 000 -210 000 000 2 572 000 000
Sammanlagt 37 064 553 000 -110 399 000 36 954 154 000

De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2004 och de nu föreslagna ändringarna av inkomstposterna enligt avdelning, euro
  Avdelning Godkänd budget Regeringens proposition Sammanlagt
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 30 343 017 000 505 000 000 30 848 017 000
12. Inkomster av blandad natur 4 281 094 000 20 250 000 4 301 344 000
13. Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 1 021 853 000 203 000 000 1 224 853 000
15. Lån (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 145 100 000 - 145 100 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och
skuldhantering)
35 791 064 000 728 250 000 36 519 314 000
         
Nettoupplåning och skuldhantering (mom. 15.03.01) 1 273 489 000 -838 649 000 434 840 000
Sammanlagt 37 064 553 000 -110 399 000 36 954 154 000