Statsbudgeten 2012

Ekonomiska utsikter

Prognosen för innevarande års tillväxt är 1 % och tillväxten är helt beroende av den privata konsumtionen. I förhållande till konjunkturläget hålls situationen på arbetsmarknaden på en överraskande god nivå. År 2012 väntas årsgenomsnittet för arbetslöshetsgraden ligga på 7,6 %. Risken för att den ekonomiska tillväxten än svagare än beräknat accentueras.

Osäkerheten om i vilken riktning ekonomin utvecklas har varit stor alltsedan den senare hälften av 2011. Detta återspeglar sig på Finlands ekonomi via flera olika kanaler. Den ökande osäkerheten märks särskilt i de privata investeringarna, eftersom de 2012 beräknas minska med något över en procent jämfört med föregående år. Den svaga efterfrågan i synnerhet inom euroområdet leder till att exporten minskar något. I och med att exporten och investeringarna minskar i år, kommer också importen att minska något. Handelsbalansen började 2011 uppvisa ett underskott och enligt prognosen kommer underskottet att öka i år.

Konsumentpriserna stiger med en takt av ca 2 ½ %. I och med att inkomstnivån ökar en procent snabbare, blir utvecklingen av de reella inkomsterna positiv. Det ramavtal som arbetsmarknadsparterna förhandlade fram 2011 bestämmer utvecklingen av de nominella inkomsterna under innevarande år.

Den offentliga ekonomin fortsätter att visa ett underskott också 2012. Underskottet ökar jämfört med i fjol i och med att den ekonomiska tillväxten är dämpad efter en period med relativt god tillväxt. De anpassningsåtgärder som regeringen fattade beslut om hösten 2011 och våren 2012 förbättrar inte nämnvärt läget inom den offentliga ekonomin ännu 2012, även om man också beaktar de ytterligare satsningar som regeringen beslutat om. Såväl statens och kommunernas som även socialskyddsfondernas finansiella ställning försvagas något från i fjol.

Skuldsättningen i landets offentliga sektor i förhållande till totalproduktionen överstiger tröskelvärdet på 50 % år 2012. Utöver underskottet i statsbudgeten ökar den offentliga skulden också till följd av kommunernas skuldsättning och de åtgärder som hänför sig till skuldkrisen i euroområdet.

Inkomstposter

Det föreslås att kalkylen över de ordinarie inkomsterna minskas med ett nettobelopp på 501 miljoner euro i tilläggsbudgetpropositionen. Den största förändringen gäller kalkylen över skatteinkomster.

Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med ett nettobelopp på sammanlagt 660 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över samfundsskatt minskas med 220 miljoner euro och kalkylen över mervärdesskatt med 54 miljoner euro på grund av den försvagade totalekonomiska prognosen samt på grund av uppgifterna om influtna belopp under början av året. Utifrån uppgifterna om influtna belopp under början av året föreslås det att kalkylen över energiskatt sänks med 197 miljoner euro och kalkylen över avfallsskatt med 10 miljoner euro. Kalkylen över bilskatt sänks med 179 miljoner euro på grund av uppgifterna om influtna belopp och till följd av den sänkta prognosen för efterfrågan på bilar.

Kalkylen över inkomster av blandad natur föreslås bli höjd med ett nettobelopp på sammanlagt 43 miljoner euro.

Det föreslås att inkomstposten för ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst sänks med 6,7 miljoner euro. Förändringen förklaras främst av att kalkylen över ränteinkomster av bilaterala lån till Grekland har ändrats.

Det föreslås att inkomstposten för lån höjs med 122 miljoner euro på grund av att Island har återbetalat sina lån i snabbare takt än beräknat.

Balans och statsskulden

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 501 miljoner euro och minskningen av anslagen med 90 miljoner euro ökar den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2012 behovet av nettoupplåning med 411 miljoner euro. Statens nettoupplåning 2012 föreslås uppgå till 9,1 miljarder euro. Statsskulden beräknas vid utgången av 2012 uppgå till ca 89 miljarder euro, vilket är ca 45 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Ramnivån för 2012 justeras i enlighet med tabellen nedan för att motsvara strukturella ändringar i ramen med ca -67 miljoner euro. Efter justeringarna uppgår utgiftsramen för 2012 till 42 287 miljoner euro.

Efter den tredje tilläggsbudgetpropositionen uppgår nivån på de utgifter som omfattas av ramen till 42 030 miljoner euro år 2012. Den ofördelade reserven för 2012 uppgår således till cirka 258 miljoner euro. Vidare förblev en del av utgiftsramens ofördelade reserv för 2011 oanvänd och av denna får högst 146 miljoner euro användas för utgifter av engångsnatur.

Av den ofördelade reserven får 200 miljoner euro överföras till år 2013 för att användas till utgifter av engångsnatur, om inte den ofördelade reserven blir använd i senare tilläggsbudgetpropositioner under 2012.

Den plötsliga strukturomvandlingen inom IKT-klustret

I anslutning till de förslag som lagts fram av arbetsgruppen Finlands ICT-kluster 2015 föreslås det 4,1 miljoner euro för utvecklande av verksamhetsmiljön för digitala tjänster, av vilket belopp 2,4 miljoner euro föreslås bli använt för investeringar i inrättandet av en utvecklings- och testmiljö för molntjänster inklusive anskaffning av utrustning och anordningar. Utvecklings- och testmiljön fungerar också som en utvecklingsplattform för pilotprojekt för tjänster inom den offentliga sektorn och främjar utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna.

Till kommunikationsministeriets omkostnader föreslås ett tillägg på 0,5 miljoner euro för att inrätta ett nytt kompetens- och samarbetsnätverk som betjänar forsknings- och utvecklingsbehov inom informations- och kommunikationstekniken och mediebranschen. Målet är att skapa ett öppet och oberoende kompetenscentrum för forsknings- och utvecklingsinformation i syfte är att främja sådan verksamhet där informations- och kommunikationsteknik utnyttjas.

Till bevillningsfullmakten för utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (Tekes) föreslås ett tillägg på sammanlagt 8 miljoner euro för att åtgärda den plötsliga strukturomvandlingen inom IKT-klustret. Av detta belopp anvisas 6 miljoner euro för arbetet för att utveckla nätförsäljningen och marknadsföringsberedskapen vid små och medelstora företag och 2 miljoner euro för åtgärdshelheten grön IKT och smarta stadsmiljöer.

För upprättandet av en rapport om behovet av att inrätta en central för utveckling av social- och hälsovårdstjänster för medborgare föreslås dessutom ett anslag på 0,2 miljoner euro.

Utrikesförvaltningen

Utvecklandet av informationssäkerheten i fråga om internationellt material inom ramen för projektet Salve föranleder ett behov av tilläggsanslag motsvarande 2,4 miljoner euro.

Till reparationsutgifter och andra fastighetsutgifter i anslutning till lägenheter som utrikesförvaltningen besitter utomlands föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro.

Tingsrätterna

Tingsrätterna anvisas ett tillägg av engångsnatur på 0,5 miljoner euro på grund av behovet att förkorta behandlingstiderna.

Anslagsökningar till försvarsmakten

Till försvarsmaktens omkostnader föreslås ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro på grund av den markanta stegringen av priset på flygbränsle. För att täcka valutakursförlusterna i anslutning till anskaffningarna av försvarsmateriel föreslås ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro.

Senatfastigheter beviljas fullmakt för att sälja fastigheter

Det föreslås att Senatfastigheter beviljas fullmakt för att överlåta fastigheter i Malmgård och Håkansåker till Helsingfors stad mot en köpesumma på 17,3 miljoner euro. Den sammanlagda arealen för de fastigheter och outbrutna områden som säljs är ca 91 000 m² och den sammanlagda bostadsbyggnadsrätten är 58 600 v-m².

Rekapitalisering av Europeiska investeringsbanken

Avsikten är att andelen inbetalt kapital i Europeiska investeringsbanken ska ökas, varför det föreslås en fullmakt för att förbinda sig till ökningen av det inbetalda kapitalet i Europeiska investeringsbanken 2012 så att Finlands andel föranleder utgifter till ett belopp av högst 127,8 miljoner euro.

Åkerskiftesregistret

Till Landsbygdsverkets omkostnader föreslås ett tillägg på 0,5 miljoner euro för en uppdatering av åkerskiftesregistret.

Finansiering av trafikledsprojekt

För anskaffning av land- och vattenområden föreslås ett tillägg på 7,5 miljoner euro på grund av att ersättningsbeloppen i anslutning till inlösen och ersättning i fråga om trafikprojekt varit större än beräknat. Under momentet för utveckling av trafikledsnätet föreslås ett tillägg på 2,9 miljoner euro, som motsvarar beloppet av det TEN-stöd som beviljas av EU.

Stödjande av företagens finansiering

Till Finnvera Abp föreslås ett tillägg på 12 miljoner euro för att täcka kredit- och borgensförlusterna, som varit större än beräknat.

Till Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet föreslås ett tilläggsanslag på 150 miljoner euro på grund av att de projekt som refinansieras genomförs i en snabbare tidtabell än beräknat.

Hantering av risker i samband med kassaplaceringar

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås det ett anslag på 10 miljoner euro som är avsett för utgifter för att under exceptionella förhållanden på finansmarknaden hantera den risk som hänför sig till statens kassaplaceringar i situationer då placeringar enligt lagen har varit möjliga på villkor som hänför sig till riskreducering och kostnader.

Finlands naturcentrum Haltia

Det föreslås ett tilläggsanslag på 1,9 miljoner euro för betalning av den statliga medfinansiering som hänför sig till höjningen av aktiekapitalet i Nouxcentret Ab. Behovet av rekapitalisering beror på att kostnadsförslaget för byggande av Finlands naturcentrum Haltia har stigit.

Andra justeringar av anslagsnivån

Det föreslås att anslagen för mottagande av flyktingar och asylsökande höjs med 6,1 miljoner euro på grund av att antalet asylsökande som beviljats uppehållstillstånd har ökat vid förläggningarna. I och med att beslutsfattandet i fråga om beslut om asyl effektiveras har antalet personer som beviljats uppehållstillstånd ökat mer än vad det finns platser i kommunerna.

Till anslaget för statsandelen för kommunal basservice föreslås ett avdrag på 0,7 miljoner euro netto. Vid ändringen av anslaget har som avdrag beaktats 1,2 miljoner euro i anslutning till den minskning som gäller finansiering för inledande av privat grundläggande utbildning som avses i 32 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Som tillägg har på motsvarande sätt beaktats 0,5 miljoner euro som motsvarar det avdrag i den finansiering som anvisas för landskapsförbundens uppgifter som gjordes under moment 28.40.03 i budgeten och som var avsedd som en överföring till anslaget för statsandelen.

Det föreslås att energiskattestödet minskas med 75 miljoner euro till följd av att antalet ansökningar om skatteåterbäring från energiintensiva företag varit mindre än beräknat samt av att kalkylen för andra stöd och återbäringar som återbärs via momentet har preciserats.

Det föreslås att anslaget för EU-avgifter minskas med 20 miljoner euro på grund av en justering av moms- och BNI-underlagen för 2012 och tidigare år.

På grund av att lönegaranti betalas ut till ett större belopp än beräknat föranleds det ett behov av tilläggsanslag motsvarande 13 miljoner euro.

För överföringsutgifter i sysselsättningsfrämjande syfte föreslås ett tillägg på 3,5 miljoner euro på grund av att utbetalningen av stöd varit större än beräknat.

Till följd av att kalkylen över förmånsutgifter preciserats minskar behovet av anslag för utkomstskyddet för arbetslösa med 60 miljoner euro, men i stället ökar behovet av anslag för arbetsmarknadsstödet med 90 miljoner euro.

Behovet av anslag för vuxenutbildningsstöd ökar med 10 miljoner euro till följd av att kalkylen över förmånsutgifter har preciserats. Utgifterna för alterneringsersättning ökar också med 10 miljoner euro.

Utgiftsposten för sjukförsäkringen minskar med 15 miljoner euro. Minskningen beror på att EU-sjukvårdskostnaderna varit mindre än beräknat samt att att utgifterna för minimidagpenningar i anslutning till arbetsinkomstförsäkringen varit mindre än beräknat.

Statens andel av pensionsutgifterna minskar uppskattningsvis med sammanlagt 52 miljoner euro. Av detta belopp förklaras 35 miljoner euro av att avkastningen av avgifter enligt lagen om pension för företagare har ökat och 17 miljoner euro av att kalkylen över folkpensionsutgifter och utgifter för garantipension har preciserats nedåt.

Uppskattningen av ränteutgifterna för statsskulden justeras nedåt med 129 miljoner euro i och med att den uppskattade räntenivån är lägre än förut.