Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         20. Yrkesutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2019

20. YrkesutbildningPDF-versio

Förklaring:

Samhälleliga effekter

För yrkesutbildningen uppställer undervisnings- och kulturministeriet följande mål för de samhälleliga verkningarna:

  • — yrkesutbildningen resulterar i kompetent arbetskraft för arbetsmarknaden, stödjer reformer inom arbets- och näringslivet och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet
  • — yrkesutbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet
  • — systemet för yrkesutbildning fungerar på ett kundorienterat och effektivt sätt.
Verksamhetens resultat
Yrkesutbildningen resulterar i kompetent arbetskraft för arbetsmarknaden, stödjer reformer inom arbets- och näringslivet och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet

När anordnarna av yrkesutbildning riktar sina utbildningstjänster reagerar de inom sina verksamhetsområden snabbt och i rätt tid på förändrade behov, och samordnar arbetslivets och individernas kompetensbehov. Yrkesutbildningen främjar inte bara sysselsättning och företagsamhet utan förbättrar också den internationella konkurrenskraften. När arbetsuppgifterna och sätten att arbeta förändras behövs det ständigt ny kompetens och nya kompetenskombinationer för att bemöta de föränderliga behoven. En förutsättning för detta är att yrkesutbildningens kunskapsbasering stärks.

Verksamhetens mål

  • — Anordnarna av yrkesutbildning riktar sina utbildningstjänster i enlighet med arbetslivets kompetensbehovs och reagerar med framförhållning och flexibilitet på förändringar inom sina verksamhetsområden. Utbildningsutbudet riktas till branscher med brist på kompetent arbetskraft och till branscher som är viktiga med tanke på tillväxten
  • — Anordnarna av yrkesutbildning styrs genom tillstånd att ordna examina och utbildning, genom prestationsbeslut och beslut om strategifinansiering som fattas för att fastställa den årliga finansieringen samt genom informationsstyrning. Processerna för verksamhetsstyrning effektiviseras och processernas transparens och växelverkan ökas genom att systemet för beslutsfattande och ärendehantering mellan ministeriet och utbildningsanordnarna utvecklas
  • — Genom de styrmekanismer som avser finansieringssystemet uppmuntras utbildningsanordnare till verksamhet som motsvarar målen och är resultatrik. Finansieringen av yrkesutbildningen är uppdelad i kalkylerad bas-, prestations- och effektivitetsfinansiering samt strategifinansiering som betalas på basis av ansökningar. År 2019 är basfinansieringens andel 95 procent och prestationsfinansieringens andel 5 procent av den kalkylerade finansieringen för yrkesutbildningen. Effektivitetsfinansiering betalas inte än
  • — Man stärker kompetensbaseringen inom yrkesutbildningen genom utveckling av examensstrukturen och examina. Från och med ingången av 2019 finns det till följd av examensstrukturreformen 43 yrkesinriktade grundexamina, 65 yrkesexamina och 56 specialyrkesexamina. För att examensstrukturen och examina inom yrkesutbildningen ska motsvara arbetslivets föränderliga kompetensbehov utvecklas de kontinuerligt i samarbete med aktörer och intressentgrupper inom yrkesutbildningen.
Yrkesutbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet

Yrkesutbildningens uppgift är att ge individerna den yrkeskompetens och sådana generiska färdigheter som behövs i arbetslivet eller inom de fortsatta studierna. Den viktigaste generiska färdigheten är förmågan till kontinuerligt lärande som innebär att var och en själv kan utvärdera sitt eget kunnande och uppdatera och öka kunnandet i enlighet med arbetslivets behov och de egna behoven. Yrkesutbildningens uppgift är även att vad gäller tillgången till utbildningstjänster trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner. Ansökan till yrkesutbildning kommer i regel att vara fortgående och pågå flexibelt året om. Man ska kunna ansöka och antas till utbildning när det behövs. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är avsedd för dem som går ut grundskolan och dem som saknar en yrkesinriktad examen.

Verksamhetens mål

  • — Utbudet av arbetskraftsutbildning inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde utökas också genom ett anslag som överförs för ändamålet från arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Vid inriktningen av utbudet av yrkesutbildning förbereder man sig på att efterfrågan på frivillig utbildning ökar bland arbetslösa
  • — Tillgången till yrkesutbildning tryggas i hela landet. Anordnarna av yrkesutbildning sörjer i första hand för befolkningens kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet
  • — Sökandet och antagningen till yrkesutbildning effektiviseras genom att möjligheten till kontinuerlig ansökan utvecklas
  • — Genom gemensam ansökan tryggas den omedelbara övergången till fortsatta studier i fråga om åldersklassen som går ut grundskolan
  • — Tjänsten Studieinfo.fi omarbetas så att den stöder kontinuerligt lärande och bättre balans mellan kundernas kompetensbehov och utbildningsutbudet.
Systemet för yrkesutbildning fungerar på ett kundorienterat och effektivt sätt

Systemet för yrkesutbildning ska på ett dynamiskt och effektivt sätt tillgodose alla kundgruppers behov. Det ska vara möjligt för kunden att förvärva kompetens på det sätt som lämpar sig bäst med tanke på hans eller hennes kompetensbehov, förutsättningar för lärande, livssituation och karriärplaner. För att yrkesutbildningssystemets kundorientering, funktion och verkningsfullhet ska förbättras förutsätts att det utvecklas individuella studievägar, att inlärningsmiljöerna görs mångsidigare och att det ordnas mer utbildning på arbetsplatserna. Utbildningsanordnarna ska kunna förbättra kvaliteten på verksamheten så att färre avbryter studierna och genomströmningen förbättras. Det förutsätts att utbildningsanordnarna förnyar sina verksamhetsprocesser på ett genomgripande sätt och att de även har beredskap för strukturell utveckling.

Verksamhetens mål

  • — Anordnarna av yrkesutbildning reagerar i rätt tid, träffsäkert och högklassigt på arbetslivets och individernas kompetensbehov
  • — Yrkesutbildning tillhandahålls i mångsidiga och högklassiga lärmiljöer
  • — Arbetsplatsernas roll som centrala lärmiljöer stärks inom all yrkesutbildning. Utbildning som ordnas på en arbetsplats ordnas enligt behov flexibelt i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller i form av läroavtalsutbildning. Införandet av gemensamma verksamhetsmodeller för utbildning som ordnas på en arbetsplats stöds
  • — Anordnarna av yrkesutbildning effektiviserar identifieringen och erkännandet av kompetens samt sina undervisningsarrangemang så att de individuella studievägarna blir mångsidigare, studie- och handledningsprocesserna effektiviseras och utbildningstiderna blir kortare
  • — Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar och inför pedagogiska verksamhetsmodeller och handledningsmodeller som stöder individuella studievägar samt digitala lösningar som förbättrar verksamhetens genomslag. En digital, personlig utvecklingsplan för kunnandet (eHOKS), som stöder individualisering och skapande av individuella studievägar och gör övergångsfaser smidigare, tas i bruk under 2019
  • — Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar aktivt anordnarstrukturen, det ömsesidiga samarbetet och arbetsfördelning inom sina verksamhetsområden. Reformen av yrkesutbildningen stöds genom ett stödprogram som fortgår till utgången av 2020. Den tilläggsfinansiering som anvisats för att stödja genomförandet fortsätter. När det gäller att utveckla och förnya verksamheten styrs och stöd anordnarna av yrkesutbildning också med hjälp av strategifinansiering och informationsstyrning.
Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål

Datainsamlingen, statistikföringen och uppföljningen inom yrkesutbildningen förnyas i sin helhet på det sätt som förutsätts i den lagstiftning som trädde i kraft vid ingången av 2018. De kvantitativa målen och de indikatorer som beskriver dem fastställs och tas i bruk under 2019. Målen uppställs utifrån de prestationsdefinitioner som används i det omarbetade styr-, reglerings- och finansieringssystemet för yrkesutbildningen. I fortsättningen fås största delen av de uppgifter som behövs för att fastställa utbildningsanordnarnas finansiering, styra deras verksamhet och följa deras resultat från den nationella tjänsten Koski för utlämnande av studie- och examensuppgifter. Uppgifter från tjänsten Koski kan utnyttjas gradvis från och med 2019.

Statistikuppgifterna nedan baserar sig på definitioner, datainsamling och statistikföring enligt tidigare lagstiftning.

Nya studerande i yrkesutbildning som leder till examen1)

  2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
2018
uppskattning
2019
uppskattning
             
Utbildning som leder till grundexamen 69 354 71 621 74 049 73 000 80 000 80 000
— varav läroavtalsutbildning 6 963 6 166 6 838 8 000 10 000 10 000
Utbildning som leder till yrkes eller specialyrkesexamen 30 926 31 518 34 453 37 000 45 000 45 000
— varav läroavtalsutbildning 12 688 12 672 14 437 16 000 17 000 17 000

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Fr.o.m. 2018 innefattar siffrorna den arbetskraftsutbildning som flyttats till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Studerande som avlagt yrkesexamen1)

  2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
2018
uppskattning
2019
uppskattning
             
Grundexamina 48 754 50 492 50 062 51 000 54 000 56 000
— varav läroavtalsutbildning 5 022 4 635 4 379 4 500 4 500 5 000
Yrkes- och specialyrkesexamina 15 908 16 701 17 923 19 000 20 000 22 000
— varav läroavtalsutbildning 7 403 7 384 8 368 8 500 9 500 10 500

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen.

Antalet anordnare av yrkesutbildning enligt ägartyp1)

  2015
utfall
2016
utfall
2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
           
Alla anordnare sammanlagt 185 176 166 166 160
— kommuner som anordnare 10 9 9 9 9
— samkommuner som anordnare 35 35 35 35 33
— privata anordnare 139 131 121 121 117
— staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1

1) Läget i början av kalenderåret.

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 072 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och digitala lösningar, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) till ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2019 ska utbilda sammanlagt 4 100 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2019 är antalet studerandeårsverken inom utbildningscentralens yrkesutbildning ca 160. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och och den samiska kulturen är antalet studerandedagar ca 7 200 och inom kursverksamheten ca 4 000.

Årsverken

  2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
       
Sameområdets utbildningscentral 65,0 69 69
Centret för sjösäkerhetsutbildning 25,0 26 26
Sammanlagt 90,0 95 95

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

  2017
utfall
2018
uppskattning
2019
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 079 1 000 1 000
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 2 741 2 910 2 800
— andel av samkostnader 1 490 900 1 000
Kostnader sammanlagt 4 231 3 810 3 800
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -3 152 -2 810 -2 800
Kostnadsmotsvarighet, % 26 26 26
       
Prisstöd 2 400 2 400 2 400
       
Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd,% 82 89 89

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sameområdets utbildningscentral 4 743 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning 2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning 926 000
Sammanlagt 8 072 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 9 714 9 390 10 072
Bruttoinkomster 1 924 1 460 2 000
Nettoutgifter 7 790 7 930 8 072
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 761    
— överförts till följande år 1 946    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ordnande av arbetskraftsutbildning (överföring från moment 29.20.30) 120
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015) -131
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -6
Indexhöjning av hyresutgifterna 16
Lönejusteringar 140
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -39
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -13
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -1
Temporär sänkning av StPL-avgiften 40
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen 16
Sammanlagt 142

2019 budget 8 072 000
2018 I tilläggsb. 42 000
2018 budget 7 930 000
2017 bokslut 7 975 000

21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 26 737 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen

2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster inom yrkesutbildningen och finansiering av gemensamma utgifter för datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten och andra gemensamma utgifter för yrkesutbildningen

3) till betalning av utgifter och understöd för projekt som stöder genomförandet av reformen av yrkesutbildningen

4) till att täcka kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst sju årsverken.

Förklaring:Med utvecklingsåtgärderna stöder man i synnerhet genomförandet av reformen av yrkesutbildningen, främjar uppfyllandet av målen för reformen, utvecklar utbildningsanordnarnas verksamhet inom yrkesutbildningen och stöder ibruktagandet av nya verksamhetsprocesser och inlärningsmiljöer. De understöd som anvisas för detta ändamål beviljas i huvudsak för nätverksprojekt som flera utbildningsanordnare deltar i.

Processerna för styrning av verksamheten inom yrkesutbildningen effektiviseras och insynen i och växelverkan i fråga om processerna utökas genom ett besluts- och ärendehanteringssystem för undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnarna samt genom andra datatekniska tjänster som är gemensamma för undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och anordnarna av yrkesutbildning.


2019 budget 26 737 000
2018 budget 26 737 000
2017 bokslut 10 511 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 803 251 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 777 224 000 euro till basfinansiering och prestationsbaserad finansiering för yrkesutbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och strategifinansiering till anordnare av yrkesutbildning som beviljas i form av statsunderstöd som avses i 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen

2) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för de kostnader som föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet samt kostnaderna för den mervärdesskatt som betalats för fastigheter och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning.

Andelen av den strategifinansiering för yrkesutbildning som avses i punkt 1 är högst två procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 9 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Antalet målinriktade studerandeår inom yrkesutbildningen är högst 180 000 studerandeår, varav antalet målinriktade studerandeår som hänför sig till utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är minst 8 600 studerandeår.

Förklaring:Andelen av strategifinansieringen för yrkesutbildningen beräknas på basis av anslaget för yrkesutbildning, som består av anslaget under momentet och kommunernas finansieringsandel med undantag för de mervärdesskattekompensationer som betalas till privata utbildningsanordnare.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Anslag för yrkesutbildning sammanlagt (inkluderar inte moms-kompensationer) 1 732 761 000
— Den kalkylerade finansieringens andel sammanlagt 1 698 877 000
varav basfinansieringen (95 % av den kalkylerade finansieringen) 1 613 933 000
varav den prestationsbaserade finansieringen (5 % av den kalkylerade finansieringen) 84 944 000
Strategifinansieringens andel (1,96 % av anslaget för yrkesutbildningen) 33 884 000
Kommunernas finansieringsandel -955 537 000
Mervärdesskattekompensationer sammanlagt 26 027 000
— Mervärdesskattens andel av privata utbildningsanordnares kostnader för anskaffningar som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och anskaffningar som anknyter till annan än affärsekonomisk verksamhet 25 027 000
— Mervärdesskatt som privata utbildningsanordnare ersätts för i fråga om fastigheter och anläggningstillgångar som överlåtits av en kommun eller samkommun 1 000 000
Sammanlagt 803 251 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ordnande av arbetskraftsutbildning vid en statlig läroanstalt (överföring till moment 29.20.01) -120
Upphandling av arbetskraftsutbildning (överföring från moment 32.30.51) 31 000
Upphandling av arbetskraftsutbildning (överföring till moment 29.40.20) -1 700
Sammanlagt 29 180

2019 budget 803 251 000
2018 I tilläggsb. 16 000 000
2018 budget 774 071 000
2017 bokslut 716 534 669

(33.) Kompetensprogrammet för unga vuxna (fast anslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.


2018 budget 5 048 000
2017 bokslut 24 266 191