Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

7.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningenPDF-versio

Reformering av strukturerna och verksamhetssätten

Ett mål för utvecklingen är en centralförvaltning vars struktur, styrning och ledningssystem är tydliga. Centralförvaltningen ska ha förmåga till förändring och hantering av risker och dess tjänster ska vara kundorienterade och först och främst elektroniska. Ett mål är också att hantera helheten över förvaltningsgränserna. I reformen ligger tyngdpunkten på ökad funktionell flexibilitet inom ämbetsverken och inrättningarna (2020-talets ämbetsverksmodell), principer som styr val av organisationsform samt statens nya gemensamma styrmodeller. Reformen av centralförvaltningen drivs framåt som en del av spetsprojekten för bättre styrning och verkställighet och digitalisering av offentliga tjänster samt av landskaps- och vårdreformen.

Tillämpningen av verksamhetsmodellen enligt den reviderade lagen om samservice fortsätter vid servicepunkterna. Modellen betonar elektroniska tjänster och stöd för sådana samt tillhandahållande av tjänster på distans. Landskapen förbereder sig på att ta ansvar för den regionala utvecklingen av samservicen vid ingången av 2021.

Allmänna utgångspunkter när det gäller utvecklandet av ledarskapet inom statsförvaltningen är sektorsövergripande verksamhet, professionellt och resultatgivande ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling. Som en del av genomförandet av regeringens spetsprojekt stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet samt personalrotation i statsförvaltningen. Den kunskapsbaserade styrningen utvecklas under ledning av Statskontoret och koncernaktörer i fyra helheter inom ramen för projektet #kunskapsspurten: analys- och rapporteringstjänster, stärkande av en kunskapsbaserad ledningskultur, ekosystem för kunskapsbaserad styrning och skapande av förutsättningar för förändring. Finansministeriet styr utvecklingsarbetet som helhet. Personalens och kompetensens rörlighet inom statsförvaltningen främjas inom ramen för projektet för smidigt utnyttjande av kompetens, där det genom försök skapas verksamhetsmodeller för förvaltningsövergripande utnyttjande av kompetens. I syfte att stödja personalens kompetensutveckling öppnades den digitala lärandemiljön eOppiva den 15 mars 2018. Där produceras kontinuerligt nytt utbildningsinnehåll för statsanställda. När projektet avslutas i april 2019 kommer servicehelheten eOppiva att bli en permanent del av utvecklandet av kompetensen inom staten som helhet. Arbete 2.0-projektet fortsätter att reformera arbetssätten och verksamhetskulturen. Även de pågående ledningsförsöken och ledningsutbildningarna slutförs och resultaten av dem utvärderas. Den HR-styrgrupp inom statsförvaltningen som inrättades våren 2018 stöder utvecklandet av personalledningen inom statsförvaltningen.

Utveckling av statens ekonomi- och personalförvaltning

Staten har en gemensam verksamhetsmodell för ekonomi- och personalförvaltningen som omfattar processerna, datastrukturen och en enhetlig användning av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. En gemensam helhet utvecklas bl.a. genom att utvidga de mobila funktionerna och erbjuda nya verktyg för utvärderings-, resultat- och utvecklingssamtal. Som tilläggstjänst för ämbetsverken erbjuds analystjänster och HR-rådgivningstjänster. Inom statens utvecklingsprojekt för HR-funktioner granskas HR-funktionerna inom statsförvaltningen med målet att effektivisera verksamheten i en omfattning som motsvarar 304 årsverken fram till 2029. Utnyttjandet av robotiserad processautomation inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter inom Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) med erbjudande av kompetens även för ämbetsverkens projekt. Palkeet och Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) testar utnyttjandet av artificiell intelligens inom kundservicen.

En effektivare användning av statens lokaler

Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens nya lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom att effektivisera användningen av lokaler strävar man efter bättre arbetsprestationer och lägre hyreskostnader. Tillämpningen av lokalstrategin utvecklas till att omfatta lokaler som är bundna till användningen, såsom fängelser och polisstationer. Ämbetsverken och inrättningarna har i samarbete med Senatfastigheter gjort upp planer för genomförande av lokalstrategin, i vilka målsättningen är en besparing på ca 10 miljoner euro i utgifterna för lokaler 2019.

Utveckling av statens upphandling

Genomförandet av programmet för digitalisering av statens upphandlingsfunktion (s.k. Handi) fortsätter med införandet av den nya Handi-lösningen för elektronisk beställning och fakturabehandling till utgången av 2019. Viktiga utvecklingsområden inom upphandlingsfunktionen är utöver digitaliseringen även utvecklandet av insamling och analys av upphandlingsuppgifter så att man kan styra upphandlingsfunktionen och utvärdera den på bättre sätt. Den eventuella fusionen mellan Hansel Ab och KL-Kuntahankinnat 2019 förutsätter att det skapas ett fungerande styrsystem och att upprätthållandet av inköpscentralens servicenivå säkerställs.

Landskaps- och vårdreformen

Regeringen bereder och genomför landskaps- och vårdreformen, som reviderar servicestrukturen för social- och hälsovården och samlar uppgifter från flera förvaltningsområden till att organiseras av de landskap som inrättas. I den regeringsproposition som gäller inrättande av landskap och en reform av ordnandet av social- och hälsovården (RP 15/2017 rd) och som lämnades till riksdagen i mars 2017 ingår förslag bl.a. till landskapslag, genom vilken det föreskrivs om ordnande av landskapens förvaltning och ekonomi och om landskapens uppgiftsområden, till lag om landskapens finansiering, till lag som gäller statsandel för kommunal basservice, behövliga ändringar av skattelagstiftningen, lagstiftningen om kommunernas personal och vallagstiftningen samt till införandelag.

Syftet med landskapsreformen är att samordna den statliga regionförvaltningen och landskapsförvaltningen samt förenkla organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna och kommunerna). Genomförandet av landskapsreformen kommer att förutsätta ett stort antal ändringar i den gällande lagstiftningen. Regeringen överlämnade till riksdagen i mars 2018 de propositioner med förslag till lagstiftning som landskapsreformen förutsätter, bl.a. ändringarna av de lagar som gäller de uppgifter som överförs till landskapen (RP 14/2019 rd, s.k. Maku II) och valfrihetslagstiftningen (RP 16/2018 rd, som ersätter tidigare RP 47/2017 rd). Enligt statsministerns upplysning den 27 juni 2018 är avsikten att den lagstiftningshelhet som gäller inrättandet av landskap ska träda i kraft under 2018 och att ansvaret för ordnandet av uppgifterna ska övergå till landskapen vid ingången av 2021. Avsikten är att det första landskapsvalet förrättas i maj 2019.

Under 2018—2019 framskrider genomförandet av landskaps- och vårdreformen fram till ikraftträdandet av landskapslagen och reformens införandelag med en förberedelsefas inom ministerierna och andra myndigheter, och från och med lagarnas ikraftträdande med förberedelser inom landskapens temporära beredningsorgan, som inrättas genom införandelagen. De här organens verksamhetsperiod avslutas när landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet i augusti 2019 efter att resultaten från det första landskapsvalet fastställts. Vid sidan av förberedelserna inom områdena fortsätter ministerierna samtidigt att bereda reformen för sitt eget förvaltningsområdes del. Åren 2018—2020 bereder landskapen alla förvaltningsstrukturer som gäller förvaltning, ekonomi och beslutsfattande samt organisering av tjänster så att de är klara när landskapen tar över organiseringsansvaret för uppgifterna den 1 januari 2021.

För genomförandet av landskaps- och vårdreformen har staten 2017 inlett ett digiförändringsprogram. Programmet utgör en grund för beredningen och genomförandet på nationell nivå och inom landskapen, och de uppgiftshelheter som ingår i programmet fördelas på projekt som de statliga myndigheterna och landskapen ansvarar för att genomföra. IKT-servicecentret Vimana Oy och Maakuntien tilakeskus Oy har under 2018 förberett inledandet av serviceproduktion och gemensamma tjänster för landskapen. År 2017 har dessutom SoteDigi Oy bildats, som har till uppgift att utveckla nya nationella digitala tjänster inom social- och hälsovården.

Inrättande av Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet

I samband med landskapsreformen inrättas Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet till vilken koncentreras uppgifter från regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Ämbetsverken i fråga läggs ned. Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet är en statlig förvaltningsmyndighet med riksomfattande behörighet som genom sin verksamhet i regionerna ska trygga de grundläggande rättigheterna och rättssäkerheten samt bevaka allmänintresset genom att sköta uppgifter i samband med verkställande och styrning samt tillsyn över efterlevnaden av lagstiftningen. Genom den föreslagna koncentreringen av uppgifter och den riksomfattande behörigheten eftersträvas en ämbetsverksstruktur som möjliggör ett mer effektivt, kundorienterat, enhetligt och kostnadseffektivt genomförande och i vilken arbetsfördelningen mellan myndigheterna är tydlig och överlappande uppgifter kan elimineras. Ämbetsverket bereds 2019 i ett genomförandeprojekt som är gemensamt för ministerierna och andra ämbetsverk. Avsikten är att ämbetsverket ska inleda sin verksamhet vid ingången av 2021.

Inrättande av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Avsikten är att uppgifterna vid Befolkningsregistercentralen, magistraterna och vid enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs till en ny funktionell helhet den 1 januari 2020. Uppgifterna överförs till Befolkningsregistercentralen och myndighetens namn ändras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Målet är att bilda en nationell myndighet som genomför digitaliseringen av samhället, tryggar tillgången till uppgifter i vårt samhälle och tillhandahåller smidiga och säkra tjänster för olika livshändelser. Myndigheten betjänar kunder på flera orter runt om i Finland. Avsikten är att en regeringsproposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2018. Ämbetsverket bereds under 2019 i ett gemensamt genomförandeprojekt för ministerierna och de nuvarande ämbetsverken.

Omkostnadsbesparing i förvaltningsutgifterna

I enlighet med regeringsprogrammet sparas sammanlagt 120 miljoner euro i förvaltningsutgifterna under ramperioden 2016—2019. Besparingarna som ökar med 30 miljoner euro årligen genomförs bl.a. genom avveckling av uppgifter och skyldigheter, minskade personalutgifter genom utnyttjande av pensionsavgångar, ökad digitalisering samt revidering av strukturerna. Sparkraven gäller alla förvaltningsområden. I budgetpropositionen riktas besparingarna 2019 i enlighet med ministeriernas förslag direkt mot omkostnadsmomenten.