Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2003

Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

Statens inkomster, utan upplåning, beräknas 2003 uppgå till 35 567 miljoner euro, vilket är 0,7 % mer än i den ordinarie budgeten för 2002. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur. Skatteinkomsterna beräknas bibehållas på samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2002. Inkomster av blandad natur beräknas flyta in 2 % mer och ränteinkomster och intäktsföringar av vinst 9 % mer än i den ordinarie budgeten för 2002.

Tablå 5. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2001—20031)



Kod


Avdelning
År 2001
bokslut
milj. €
År 2002
ordinarie
statsbudget
milj. €
År 2003
budgetprop.
milj. €

Ändring 2002—2003
milj. € %







11.
Skatter och inkomster av
skattenatur
29 365
30 319
30 398
80
0
12.
Inkomster av blandad natur
4 491
4 056
4 131
75
2
13.
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst
1 372
817
892
75
9
15.
Lån
198
134
301
167
125

Sammanlagt
35 426
35 326
35 722
396
1

1) Tablån upptar inkomsterna enligt avdelningar i enlighet med nedanstående sifferstatsdel. I tablån är varje siffra avrundad särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

Jämfört med budgeten och tilläggsbudgeten för 2002 beräknas 0,9 % mindre flyta in i inkomster (exklusive nettoupplåningen). Skatteinkomsterna beräknas stanna på nästan samma nivå som enligt budgeteringen för i år, inkomsterna av blandad natur beräknas minska med 3,5 % och ränteinkomsterna och intäktsföringarna av vinst beräknas minska med drygt 18 %.

Huvudlinjen i skatte- och avgiftspolitiken

I enlighet med regeringsprogrammet förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning genom att skattelättnader inriktas på förvärvsinkomster. Dessutom utökas energi- och miljöskatterna, dock med beaktande av industrins konkurrenskraft.

Skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster

Det föreslås att beskattningen av förvärvsinkomster lindras på årsbasis med 315 miljoner euro. Alla marginalskatteprocenter på statens inkomstskatteskala sänks med 0,3 procentenheter och inkomstgränserna på skalan höjs med 1 %. Dessutom höjs både avdraget för inkomstens förvärvande och förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Åtgärderna innebär att statens inkomstbeskattning lindras med 200 miljoner euro på årsbasis. De föreslagna ändringarna i beskattningsgrunden minskar kommunernas skatteinkomster med 100 miljoner euro på årsbasis, Folkpensionsanstaltens skatteinkomster med 8 miljoner euro och församlingarnas skatteinkomster med 6 miljoner euro. Till följd av de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunden sjunker skattegraden för löneinkomst med ungefär en halv procentenhet så att sänkningen koncentreras till lönetagare med små inkomster.

Det föreslås att pensionsinkomsttagarnas extra sjukförsäkringspremie slopas. År 2003 är sjuksförsäkringspremien för alla försäkrade 1,5 %.

Samfundsskatten

Regeringen föreslår att från och med 2003 skall statens utdelning av samfundsskatten vara 78,55 %, kommunernas andel 19,75 % och församlingarnas andel 1,70 % av intäkterna av samfundsskatten. Statens andel av intäkterna av samfundsskatten stiger med 3,47 procentenheter, kommunernas andel sjunker på motsvarande sätt och församlingarnas andel bibehålls oförändrad jämfört med den utdelning av samfundsskatten som tillämpats 2002. Ändringarna i utdelningen av samfundsskatten föranleds av den reform av systemet med återkrav av mervärdesskatteåterbäringar av kommunerna som trädde i kraft vid ingången av 2002, inverkan av skatteinkomstutjämningen i statsandelssystemet på samkommunens andel av samfundsskatten samt av den sänkning av den folkpensionsavgift som en kommunal arbetsgivare betalar som genomfördes 2002.

I syfte att göra kommunalekonomin stabilare frångicks systemet med återkrav av mervärdesskatteåterbäringar av kommunerna vid ingången av 2002. Som ett led i åtgärdshelheten i anslutning till reformen sänktes kommunernas utdelning av samfundsskatten medan statens utdelning höjdes. Det nya systemet infördes 2002, och på grund av det återkrävdes en tvåmånaders andel av mervärdesskatteåterbäringarna för föregående år. På den utdelning som tillämpas från och med skatteåret 2003 inverkar slopandet av återkrav av mervärdesskatteåterbäringar av kommunerna på helårsbasis. Statens utdelning höjs därför med 2,95 procentenheter och kommunernas utdelning sänks på motsvarande sätt.

Verkningarna av ändringarna i enskilda kommunernas utdelning av samfundsskatten på skatteinkomstutjämningarna i statsandelssystemet beaktas på ett kostnadsneutralt sätt i hela samkommunens utdelning av samfundsskatten. År 2003 minskar den ökning av statsandelarna som ökningen av skatteinkomstutjämningarna föranleder kommunernas utdelning med 1,15 procentenheter jämfört med föregående år och höjer statens utdelning på motsvarande sätt.

På grund av ändringen i de finansiella förhållandena mellan staten och kommunerna föreslås att den sänkning om 1,13 procentenheter som gjordes i kommunernas utdelning av samfundsskatten år 2002 minskas till 0,5 procentenheter, varvid kommunernas utdelning av samfundsskatten ökar med 0,63 procentenheter jämfört med år 2002. Statens utdelning minskar på motsvarande sätt.

Avsikten är att den utdelning som tillämpas från och med skatteåret 2003 skall bli permanent.

Energiskatterna

Det föreslås att accisen på flytande bränsle, el, stenkol, naturgas och torv höjs med ca 5 %. Höjningen ökar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 145 miljoner euro. Det beräknas att höjningen, mervärdesskatten medräknad, höjer konsumentpriset på motorbensin med ca 3,5 cent per liter och konsumentpriset på dieselolja med ca 1,9 cent per liter. I propositionen ingår också ett förslag till utvidgning av vissa stöd i samband med energiproduktion och till precisering av bestämmelserna om återbäring, vilket beräknas minska energiskatteintäkten med sammanlagt ca 18 miljoner euro.

Övriga skatter

Regeringen avlåter en proposition med förslag till ändring av mervärdesskattelagen, enligt vilken upphovsmannens försäljning av konstföremål samt förmedling och import av konstföremål som ägs av upphovsmannen skall börja omfattas av beskattning. Det föreslås att en nedsatt skattesats på 8 % skall tillämpas på första försäljning och import av konstföremål och en skattesats på 22 % på förmedling av konstföremål. Dessutom avlåter regeringen en proposition med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen som gäller det nationella genomförandet av EU:s direktiv gällande mervärdesskatt i fråga om elektronisk handel. De föreslagna ändringarna beräknas öka mervärdesskatteintäkterna med drygt 1 miljon euro.

Det föreslås att lagen om påförande av accis ändras i fråga om tilllåtna maximala mängder av passagerares hemkomstgåvor så att medborgarna får föra in högst 64 liter öl som skaffats till accisbelagt pris från ett annat medlemsland. Propositionen beräknas inte ha några betydande verkningar i fråga om intäkten av accisen på alkohol och alkoholdrycker.

Det föreslås att lotteriskattelagen ändras så att beräkningsgrunden och skattesatsen för lotteriskatt för penningspelssammanslutningar med ensamrätt förenhetligas. Det föreslås att lotteriskatten för hållande av spelautomater och kasinospel samt för kasinospelverksamhet höjs från 7 % till 9,5 %. Höjningen beräknas öka avkastningen av skatt med ca 15 miljoner euro.

Regeringen avlåter en proposition med förslag till lag om ändring av avfallsskattelagen så att skattebeloppet höjs från 15,14 euro till 23 euro för varje ton avfall som förts till en allmän avstjälpningsplats. Det beräknas att skatteavkastningen ökar med ca 17 miljoner euro.

Skatteinkomst-
posterna

Beskattningsutfallet påverkas såväl av utvecklingen när det gäller de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen som av ändringar i beskattningsgrunderna. Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och i beskattningsgrunderna beror på hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som finns som bilaga till budgetpropositionen.

Tablå 6. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga
inkomsterna och skattebasen

  2000 2001 2002 2003
  förändr., % per år
         
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster 7,0 3,3 3,4 3,5
— Löneinkomster och andra inkomster 7,1 5,4 3,6 3,5
— Pensioner och andra sociala förmåner 1,8 4,5 5,5 4,1
— Kapitalinkomster 26,6 -11,6 -3,8 0,8
Värdet av hushållens konsumtionsutgifter 6,6 3,9 4,4 4,5
Mervärdesskattebasen 5,6 3,2 4,0 3,8
Bensinförbrukning -3,4 2,1 1,6 1,6
Förbrukning av dieselolja 2,4 2,5 1,6 3,5
Elförbrukning 0,5 2,4 2,6 3,0
Konsumtion av accisbelagd alkohol 0,1 4,5 3,7 3,7
Konsumentprisindex 3,4 2,6 1,7 2,0

Skatter som uppbärs på basis av inkomst och förmögenhet

Utfallet av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen uppskattas till 12 607 miljoner euro 2003. Av denna summa betalar hushållen ca två tredjedelar och företagen ca en tredjedel i form av samfundsskatt.

De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna ökar med 3,5 % år 2003. Tillväxten har avmattats jämfört med situationen för ett par år sedan, då inkomsterna av anställningsoptioner och vinsterna av egendomsöverlåtelse också kunde ses som en snabbare ökning av de skattepliktiga inkomsterna. Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna mer än 60 %. Utvecklingen inom lönerna och sysselsättningen är således av avgörande betydelse för skatteinkomsterna, i synnerhet på längre sikt. Löneinkomsterna beräknas öka med 3,5 % år 2003. Inkomstöverföringarna beräknas öka något mera än löneinkomsterna, dvs. med 4,1 %. Kapitalinkomsterna sjunker från 2001 års nivå, därför att nedgången i aktiepriserna betydligt har minskat hushållens vinster av egendomsöverlåtelse.

Beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas sjunka med 0,2 % jämfört med vad som har budgeterats för i år. De föreslagna inkomstskattelättnaderna sänker de skatteinkomster som flyter in till staten med ca 167 miljoner euro 2003. Inflödet av skatteinkomster i år ökar för sin del till följd av en ändring av lagen om förskottsuppbörd som innebär att räntan på kvarskatt för fysiska personer motsvarar samfundsräntan till den del kvarskatten överstiger 10 000 euro. Detta beräknas effektivera förskottsuppbörden, varvid en mindre del av skatterna än tidigare flyter in i form av kvarskatt.

Det beräknas att intäkterna av samfundsskatten minskade med drygt 20 % år 2001 jämfört med den exceptionellt höga nivån året innan. I år har exportföretagens resultatförväntningar hållits på låg nivå på grund av den osäkra situationen i fråga om internationell efterfrågan och den stärkta euron. Börskurserna har fortsatt att sjunka, och därför antas också samfundens vinster av egendomsöverlåtelse ytterligare sjunka i år jämfört med nivån det föregående året. Intäkten av samfundsskatten beräknas således fortfarande minska. Företagens resultatutsikter kan eventuellt förbättras något 2003, men den samfundsskatt som debiteras beräknas dock hålla sig på samma nivå som år 2002.

En jämförelse av uppskattningen av samfundsskatten i budgetpropositonen med föregående år försvåras av ändringarna i utdelningen av samfundsskatten och också av faktorer som inverkar på när skatten flyter in och som delvis är av engångsnatur. Exempelvis i år höjs kassainflödet och inflödet 2001 sänktes av ett visst företagsarrangemang som överförde en del av samfundsskatten för skatteåret 2001 så att den flyter in först 2002. I år är verkningen av detta i fråga om inflödet av samfundsskatt till staten ca 380 miljoner euro. År 2003 beräknas kassainflödet av samfundsskatt sjunka med närmare 9 % jämfört med den budgeterade nivån för i år.

Övriga skatter baserade på inkomst och förmögenhet beräknas flyta in 36 % mer än vad som har budgeterats för i år. I källskatt på ränteinkomster beräknas flyta in 23 % mer och i arvs- och gåvoskatt nästan en femtedel mer än vad som har budgeterats för i år.

  2001 2002 2003  
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Inkomst- och förmögenhetsskatt, milj. euro 12 140 13 017 12 607 -3,1
— Skatter på förvärvs- och kapitalinkomster 8 488 8 577 8 561 -0,2
— Samfundsskatter 3 652 4 440 4 046 -8,9
Övriga skatter baserade på inkomst och förmögenhet 603 598 720 20,4

De omsättningsbaserade skatterna

De omsättningsbaserade skatterna beräknas inbringa sammanlagt 10 283 miljoner euro. Av denna summa står mervärdesskatten för 9 815 miljoner euro. År 2003 beräknas mervärdesskatt flyta in 0,8 % mindre än vad som har budgeterats för i år. Det som framför allt bidrar till minskningen är förslaget om att 1 000 miljoner euro av mervärdeskatteintäkten skall överföras till Folkpensionsanstalten, vilket är 300 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för år 2002.

Av den kalkylerade mervärdesskatten kommer ca 62 % från privat konsumtion. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst. Skatteinflödet ökas också av skatteintäkterna av den begränsade rättigheten till avdrag för firmabilar. År 2003 beräknas den totala mervärdesskattebasen öka med ca 3,8 %.

Ändringar i acciserna och skatteinflödena av bilskatt inverkar också indirekt på mervärdesskatteintäkterna, eftersom mervärdesskatt uppbärs på det accisbelagda priset. För den köpesumma för begagnade bilar som betalas till ett annat medlemsland uppbärs i enlighet med EU:s mervärdesskattesystem inte mervärdesskatt i det medlemsland till vilket bilen köps. Nya bilar beskattas däremot i det land där de tas i bruk första gången.

  2001 2002 2003  
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Omsättningsbaserade skatter, milj. euro 10 225 10 342 10 283 -0,6
— Mervärdesskatt 9 777 9 894 9 815 -0,8

Acciserna

Acciser beräknas 2003 flyta in till ett sammanlagt värde av 4 892 miljoner euro, dvs. 8,3 % mer än vad som har budgeterats för i år.

Över hälften av accisintäkterna kommer från energiskatter. Av energiskatterna flyter tre fjärdedelar in från trafiken (accis på motorbensin och dieselolja) och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Prognosen för energiskatteintäkterna baserar sig på den prognos över förbrukningen av energiprodukter som gjorts upp i samarbete med handels- och industriministeriet samt Olje- och Gasbranschens Centralförbund. I prognosen antas prisutvecklingen i fråga om energiprodukter vara återhållsam. I uppskattningen av intäkterna har dessutom beaktats de föreslagna ändringarna i skattegrunderna, vilka höjer acciserna på energiprodukter med ca 5 % och skatteintäkten med 126 milj. euro.

Andra betydande acciser är tobaksaccisen och accisen på alkohol och alkoholdrycker. I fråga om tobaksprodukter har efterfrågan i högre grad än beräknat övergått från skattefri konsumtion till accisbelagd konsumtion. År 2003 beräknas intäkterna av tobaksaccisen öka med närmare 10 % jämfört med vad som har budgeterats för i år. Intäkterna av alkoholaccisen beräknas öka med 6,6 % jämfört med vad som har budgeterats för i år. Uppskattningen av intäkterna baserar sig på Stakes prognos för alkoholkonsumtionen, enligt vilken den totala konsumtionen av alkohol ökar med ca 3,7 % år 2003. Det föreslås att de tillåtna maximala mängderna av passagerares hemkomstgåvor höjs bara i fråga om öl, vilket inte beräknas sänka den accisbelagda konsumtionen.

  2001 2002 2003  
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Acciser, milj. euro 4 572 4 519 4 892 8,3
— Alkoholaccis 1 290 1 271 1 355 6,6
— Tobaksaccis 597 550 604 9,8
— Energiskatter 2 652 2 665 2 900 8,8

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas 2003 flyta in till ett sammanlagt värde av 1 896 miljoner euro, vilket är knappt en procent mindre än det som har budgeterats för i år.

Bland övriga skatter och inkomster av skattenatur hänför sig de mest inbringande skatterna till trafiken. Av dessa beräknas intäkterna av bilskatt uppgå till 900 miljoner euro, av motorfordonsskatt till 218 miljoner euro och av fordonsskatt till 247 miljoner euro. Beskattningen av begagnade bilar kommer att ändras om EG-domstolens avgörande den 19 september 2002 så förutsätter. En eventuell lindring av beskattningen skulle uppenbarligen knappast alls påverka uppskattningen av de totala intäkterna av bilskatt, vilket beror på vissa faktorer som verkar i motsatt riktning i den här situationen.

Till följd av de föreslagna ändringarna i skattegrunderna beräknas intäkterna av avfallsskatt 2003 öka med 38 % och av lotteriskatt med 14 % jämfört med vad som har budgeterats för i år.

  2001 2002 2003  
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Övriga skatter och
inkomster av skatte-
natur, milj. euro
1 824 1 913 1 896 -0,9
— Bilskatt 922 887 900 1,5

Inkomster av blandad natur, ränteinkomster och intäktsföring av vinst

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 134 miljoner euro, vilket är 3,5 % mindre än vad som har budgeterats för i år. Som nettoinkomster från aktieförsäljning har som stabiliserat belopp antecknats 420 miljoner euro.

  2001 2002 2003  
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Inkomster av blandad natur (exkl. indragna anslag), milj. euro 4 491 4 280 4 131 -3,5
— överföring från
statens pensionsfond
829 875 932 6,5
— momsåterbäringar som återkrävs 869 147 0 -100,0
— EU-inkomster 1 190 1 215 1 139 -6,3
— nettoinkomster från aktieförsäljning 38 420 420 0,0
— inkomster från stabiliseringen av den finansiella marknaden 63 64 47 -26,4
— statens andel av vinstmedel från tippning och penninglotterier 380 399 398 -0,3
— Penningautomatföreningens avkastning 346 377 391 3,5
— övriga 776 783 804 2,6

Ränte- och dividendinkomsterna samt intäktsföringen av vinst beräknas till 892 miljoner euro, vilket är 18,1 % mindre än vad som har budgeterats för i år.

Statens ränteinkomster består av långfristiga lån som staten har beviljat samt av räntor på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Kassareserven har uppskattats till 4,5 miljarder euro och intäkterna till 4,5 %.

  2001 2002 2003  
  bokslut budgeterat budgetprop. förändr., %
         
Ränteinkomster och
intäktsföring av vinst, milj. euro
1 371 1 090 892 -18,1
— ränteinkomster 350 282 312 10,5
— dividendinkomster 832 645 400 -38,0
— intäktsföring av vinst från statliga affärsverk 60 64 80 25,9
— andel av FB:s vinst 129 99 100 1,0