Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2004

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen avlåts en proposition som kompletterar budgetpropositionen för 2004 (RP 55/2003 rd). Regeringens proposition om budgeten för 2004 avläts till riksdagen den 16 september 2003. Finansutskottet har ännu inte avgett sitt betänkande om propositionen.

Ekonomiska utsikter

Den internationella ekonomin ser ut att äntligen ha kommit in på tillväxtens väg, även om återhämtningen sker i olika takt på olika områden. I Finland har produktionen återhämtat sig efter svackan i början av året och totalproduktionen förväntas öka i något snabbare takt än vad som beräknades i den prognos som gjordes upp i slutet av sommaren. Antalet sysselsatta är år 2003 mindre än föregående år, men den genomsnittliga sysselsättningsgraden bibehålls vid 9,1 procent.

År 2004 beräknas tillväxttakten för totalproduktionen öka till 2,7 procent. Tillväxten inom världshandeln medför att exporten ökar till 5 procent, men den ekonomiska tillväxten bygger även nästa år i stor utsträckning på den privata konsumtionen, som i betydande grad främjas av de skattesänkningar som redan beslutats om. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 8,8 procent, d.v.s. en aning lägre än vad som beräknades i den prognos som låg till grund för budgetpropositionen för 2004, varför ett avdrag föreslås till utkomstskydd för arbetslösa.

Tablå 1. Samhällsekonomins utveckling 2000—2004

  2000 2001* 2002* 2003** 2004**
           
Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. € 130,1 135,2 139,7 141,9 146,2
Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,1 1,2 2,2 1,4 2,7
Arbetslöshetsgrad, % 9,8 9,1 9,1 9,1 8,8
Sysselsättningsgrad, % 66,9 67,7 67,7 67,4 67,5
Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,6 1,6 1,0 0,7
Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 5,5 5,0 5,0 4,1 4,5

Inkomstposterna

Det föreslås att inkomstposterna sänks med ett nettobelopp på 90 miljoner euro. Kalkylen för skatter och inkomster av skattenatur sänks med ett nettobelopp på 105 miljoner euro. Kalkylen för samfundsskatten sänks med 190 miljoner euro till följd av att de slutliga uppgifterna angående beskattningen för 2002 inhämtats och av att debiteringskalkylen för åren 2003 och 2004 sänkt. Intäktskalkylen för bilskatten höjs med 100 miljoner euro på basis av det belopp som influtit 2003 samt nya försäljningsprognoser. Kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med ett nettobelopp på 14 miljoner euro.

Lån som återbetalas till staten

Avsikten är att främja frivillig förlikning av skulder. Statskontoret eller någon annan myndighet som sköter en statlig lånefordran kan med riksdagens samtycke delta i frivillig skuldsanering.

Tablå 2. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

  1999 2000 2001* 2002* 2003** 2004**
  i förhållande till bruttonationalprodukten, %
Skatter och socialskyddsavgifter 46,5 47,6 45,7 45,8 44,7 44,1
Offentliga sammanslutningars utgifter 52,1 49,0 49,1 50,0 50,9 50,8
Nettokreditgivning 2,2 7,1 5,2 4,2 2,2 1,7
   Statsförvaltningen -0,8 3,4 2,0 1,4 -0,1 -0,7
   Lokalförvaltningen -0,1 0,3 -0,4 -0,3 -0,5 -0,5
   Arbetspensionsanstalter 2,9 3,2 3,5 3,0 3,0 2,9
   Övriga socialskyddsfonder 0,1 0,2 0,1 0,0 -0,2 -0,1
Primärt sparande 1) 3,8 8,1 5,9 4,4 2,3 1,6
De offentliga samfundens skuld 47,0 44,6 44,0 42,7 45,1 44,8
Statsskulden 56,7 48,7 45,7 42,4 44,6 44,1

1) Nettoutlåning utan nettoränteutgifter.

Anslag

När det gäller anslagen i budgeten föreslås ett nettoavdrag på 136 miljoner euro. Det består av ett nettoavdrag på 86 miljoner euro som föreslås till anslagen inom förvaltningsområdena och ett avdrag på 50 miljoner euro från kalkylen för ränteutgifter.

Balans

Propositionen om komplettering av budgetpropositionen uppvisar ett överskott på 47 miljoner euro, vilket minskar behovet av nettoupplåning för år 2004. Det föreslås att staten 2004 upptar ett nytt lån till ett belopp av 1 174 miljoner euro.

Forskningsgruppen för mineralteknik

Forskningsgruppen för mineralteknik vid Statens tekniska forskningscentral ansluts till Geologiska forskningscentralen. Därför föreslås att anslagen för Geologiska forskningscentralen höjs med 2 miljoner euro år 2004. Det föreslås att Statens tekniska forskningscentrals omkostnader i motsvarande grad minskas med 0,8 miljoner euro samt fullmakten för teknologisk forskningsverksamhet med 1,2 miljoner euro.

Försvarsmakten

För service och underhåll av simuleringssystemet för tvåsidig strid föreslås för år 2004 en beställningsfullmakt, som 2005—2013 föranleder utgifter till ett belopp av högst 18,4 miljoner euro.

Arrendekostnader för studiebostadstomter

Enligt den nya lagen om affärsverk och regeringens proposition med förslag till en lag om Senatfastigheter kan inte Senatfastigheter längre lämna arrendena för studiebostadstomter oindrivna. Avsikten är att fortsättningsvis betala hyresstöd enligt de principer som tidigare iakttagits, vilket medför en ökning av de utgifter som betalas genom studiestödsanslag. Intäktsföringen av Senatfastigheters vinst ökar i motsvarande grad.

Statsandelar

Kommunernas statsandelar föreslås sänkas med 31 miljoner euro till följd av att utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna blivit mindre än beräknat. Kommunernas skatteuppgifter för år 2002, som utjämningarna grundar sig på, färdigställdes i slutet av oktober.

Nya lönesystem

Till följd av att nya lönesystem tagits i bruk i utrikesförvaltningen, länsstyrelserna, huvuddelen av försvarsmakten, finansministeriet, Statens tekniska forskningscentral, Finlands Akademi och centralkommissionen för konst föreslås ett tillägg på sammanlagt 8,5 miljoner euro till omkostnadsanslagen för dessa, varav 0,3 miljoner euro betalas som ett tillägg av engångsnatur år 2004.

Ramarna för statsekonomin och odelad reservering

I rambeslutet fastställdes beloppet av ramanslagen för år 2004 till 28 049 miljoner euro. I samband med att budgetpropositionen och propositionen om komplettering av denna preciserats har på det sätt som överenskommits i rambeslutet vissa tekniska justeringar som gäller budgetens struktur och revideringar av bedömningar av priseffekter gjorts i ramanslagen. Dessa korrigeringar ökar budgetramen med 39 miljoner euro. När det gäller bedömningar av priseffekter har de mest betydande ändringarna i kompletteringspropositionen föranletts av preciseringar av FPL- och APL-index och av att lönekostnaderna stigit till följd av att nya lönesystem tagits i bruk. Preciseringen av index medför en minskning av statens utgifter med 27 miljoner euro. Övergången till nya lönesystem ökar utgifterna i budgeten med 8,5 miljoner euro. Den justerade utgiftsramen för 2004 är 28 088 miljoner euro.

Som anslag för budgetpropositionens ram föreslås genom den aktuella kompletteringspropositionen 27 730 miljoner euro, vilket är 358 miljoner euro under ramanslagsnivån (s.k. odelad reservering).

Utgifter utom rambeslutet

I utgifterna utanför rambeslutet föreslås ett avdrag till ett belopp av 94,7 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. Ändringar som tagits in i kompletteringspropositionen och som påverkar beloppet av utgifterna utanför rambeslutet är bl.a. preciseringar av kalkylen för ränteutgifter samt av utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen och folkpensionslagen.

Fördelning av de under behandling varande samt nu beräknade ändringarna i inkomstposterna på de olika avdelningarna
    Regeringens
budgetproposition
Kompletteringsproposition Sammanlagt
  Avdelning
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 30 448 017 000 -105 000 000 30 343 017 000
12. Inkomster av blandad natur 4 266 894 000 14 200 000 4 281 094 000
13. Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 1 020 675 000 1 178 000 1 021 853 000
15. Lån (exkl. nettoupplåning och
skuldhantering)
145 100 000 - 145 100 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 35 880 686 000 -89 622 000 35 791 064 000
         
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 1 280 313 000 -46 634 000 1 233 679 000
Sammanlagt 37 160 999 000 -136 256 000 37 024 743 000

Fördelning av de under behandling varande samt nu föreslagna ändringarna i anslagen på de olika huvudtitlarna
    Regeringens
budgetproposition
Kompletteringsproposition Sammanlagt
   
         
21. Riksdagen 100 740 000 - 100 740 000
22. Republikens President 8 170 000 - 8 170 000
23. Statsrådet 47 883 000 - 47 883 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 765 350 000 672 000 766 022 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 668 566 000 - 668 566 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 439 926 000 -748 000 1 439 178 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 066 430 000 6 826 000 2 073 256 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 5 378 718 000 -24 194 000 5 354 524 000
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 6 053 815 000 -7 542 000 6 046 273 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 685 805 000 1 240 000 2 687 045 000
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 1 749 994 000 - 1 749 994 000
32. Handels- och industriministeriets förvaltningsområde 961 648 000 2 370 000 964 018 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 9 412 151 000 -55 500 000 9 356 651 000
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 2 314 854 000 -9 380 000 2 305 474 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 674 949 000 - 674 949 000
36. Räntor på statsskulden 2 832 000 000 -50 000 000 2 782 000 000
(37.) Minskning av statsskulden - - -
Sammanlagt 37 160 999 000 -136 256 000 37 024 743 000