Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2002

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen avlåts regeringens proposition till en andra tilläggsbudget för 2002.

Den totalekonomiska utvecklingen detta år motsvarar i stora drag den bedömning som gjordes i november 2001 som grund för den proposition som kompletterar budgeten för 2002. Trots den långsamma ekonomiska tillväxten håller sysselsättningsläget på att utvecklas något mera positivt än väntat.

I tilläggsbudgetpropositionen höjs inkomstposterna med ett nettobelopp på 324 miljoner euro. I propositionen ingår tillägg till anslagen till ett nettobelopp av sammanlagt 97 miljoner euro utan amorteringar på statsskulden. Tilläggsbudgetpropositionen uppvisar ett överskott på 228 miljoner euro.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, milj. euro
  2001 2002 2002 2002
  Bokslut Godkänd budget (budget +
I tilläggsb.)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
         
Inkomstposter sammanlagt 35 426 35 891 324 36 215
— Inkomst- och förmögenhetsskatt 12 140 13 017 -605 12 412
— Övriga skatteinkomster 17 224 17 371 73 17 444
— Övriga inkomster 6 061 5 503 856 6 359
         
Anslag sammanlagt (utan minskning av statsskulden) 33 765 35 138 97 35 235
         
Minskning av statsskulden (huvudtitel 37) 2 308 753 228 980
— Nettoamorteringar 2 050 391 228 618

Skatteinkomstposter

Skatteinkomstposterna sänks med ett nettobelopp på 532 miljoner euro jämfört med det som tidigare budgeterats. Intäktskalkylen för inkomst- och förmögenhetsskatten sänks med 605 miljoner euro, varav 155 miljoner euro gäller samfundsskatten. Utgående från förhandsuppgifterna om beskattningen verkar den debiterade samfundsskatten för skatteåret 2001 understiga tidigare kalkyler. Sänkningen av intäktskalkylen för förvärvs- och kapitalinkomstskatterna med 450 miljoner euro beror på att kapitalinkomsterna blir mindre än väntat. Som en följd av detta beräknas att 250 miljoner euro vid debiteringsredovisningen för skatteåret 2001 tas ut av staten till förmån för de övriga skattetagarna. Den utdelning som tillämpas på skatteåret 2002 måste antagligen också ändras till förmån för de övriga skattetagarna så, att av staten tas ut uppskattningsvis 200 miljoner euro. Som en följd av de justeringar som utförs på basis av att beskattningen för år 2001 har verkställts torde kommunernas skatteinkomster öka med ca 400 miljoner euro i år jämfört med tidigare beräkningar.

Intäktskalkylen för mervärdesskatten sänks med 114 miljoner euro på basis av det influtna beloppet. Intäkten av överlåtelseskatten beräknas bli 97 miljoner euro mindre än väntat.

På basis av det influtna beloppet höjs intäktskalkylen för källskatten på ränteinkomster med 50 miljoner euro och intäktskalkylen för arvs- och gåvoskatten med 67 miljoner euro. Den accisbelagda konsumtionen av tobaksprodukter och alkoholdrycker har ökat snabbare än väntat detta år, vilket också har märkts i det skattebelopp som influtit. Intäkten av tobaksaccisen beräknas stiga med 54 miljoner euro jämfört med den tidigare kalkylen och accisen på alkoholdrycker med 49 miljoner euro. Intäktskalkylen för bilskatten höjs med 63 miljoner euro på basis av det influtna beloppet.

Kalkyler som gäller övriga inkomster

De övriga inkomsterna beräknas stiga med ett nettobelopp på 856 miljoner euro. Till följd av den aktieförsäljning som gjorts överskrids den tidigare inkomstkalkylen för nettoinkomsterna av aktieförsäljning med 860 miljoner euro. Statens andel av tippnings- och penninglotterivinstmedlen beräknas minska med 41,5 miljoner euro jämfört med vad som tidigare budgeterats. Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas öka med 37 miljoner euro.

På basis av de uppgifter som står till förfogande förverkligas inte slutraterna av inkomsterna från EU:s strukturfonders programperiod 1995—1999 till fullt belopp. De inkomster som inte erhålls uppgår i fråga om Europeiska regionala utvecklingsfonden till 15,6 miljoner euro och i fråga om Europeiska socialfonden till 24,3 miljoner euro. Motsvarande uppgifter beträffande de övriga fonderna står inte till förfogande ännu. När det gäller den regionala utvecklingsfondens programperiod 2000—2006 minskas inkomstkalkylen för 2002 med 26 miljoner euro på basis av uppgifterna om utbetalningsansökningarna.

Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen

Överskottet i Europeiska unionens budget för 2001 har beaktats i unionens tilläggsbudgetar för 2002. På basis därav beräknas Finlands finansiella bidrag minska med 170 miljoner euro 2002.

Utgifter för metallmynt

Behovet av euromynt har visat sig vara mindre än den mängd som Finlands Bank har beställt. Staten blir tvungen att återinlösa mynt av Finlands Bank och återkalla tilläggsbeställningen av mynt, och därför ökar utgifterna för metallmynt med 95 miljoner euro.

Studiestöd

Ett tillägg på 11,9 miljoner euro föreslås för statsgaranti och räntestöd för studielån med anledning av att antalet studielån som staten kommer att betala är större än beräknat.

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

Det föreslås att de anslag som finansieras med Oy Veikkaus Ab:s vinstmedel minskas med sammanlagt 35,6 miljoner euro till följd av att Veikkaus intäktskalkyl för 2002 minskat. Med anledning härav föreslås att de statsandelar och statsbidrag som skall beviljas för bibliotekens driftskostnader täcks med motsvarande belopp ur allmänna budgetmedel. Dessutom täcks finansieringsunderskottet med s.k. sparmedel som uppkommit av tippningens vinstmedel under tidigare år.

Utvecklande av näringsverksamheten på landsbygden

Fullmakten att bevilja räntestöd för näringsverksamheten på landsbygden föreslås bli höjd med det belopp på 39,1 miljoner euro som inte har använts av bevillningsfullmakten för 2000. Det att anslaget blev oanvänt 2000 föranleddes av att kommissionens behandling av finansieringsrättsakterna blev fördröjd.

Främjande av skogsbruket

För anskaffningen av frö för skogsträd i Norra Finland föreslås ett tilläggsanslag av 8,4 miljoner euro. Den sysselsättande effekten av fröanskaffningen är ca 200 årsverken.

Utvecklandet av trafiknäten

För basväghållningen föreslås 8,4 miljoner euro i extra tilläggsfinansiering och 0,1 miljoner euro för säkerhetsanordningar vid privata flygplatser. Av anslaget för kollektivtrafiken anvisas 0,17 miljoner euro för tryggandet av flygförbindelserna till Nyslott. Sammanlagt 10,1 miljoner euro har bokförts som inkomst i form av EU:s TEN-stöd och en motsvarande ökning av anslaget förslås för forsknings- och utvecklingsverksamhet och fortsatt finansiering av ett vägprojekt som inte är slutfört. Dessutom justeras anslagen för vissa oavslutade väg- och baninvesteringar så att de motsvarar ett ändamålsenligt framskridande inom ramen för godkända kostnadsförslag.

Ägarpolitik

För förvärv av aktier föreslås ett tilläggsanslag av 121 miljoner euro, som skall användas för teckning av aktier vid den aktieemission som Outokumpu Oyj planerar. Genom aktieemissionen stärks bolagets finansiella ställning då det införskaffar hela aktiestocken i AvestaPolarit Oyj Abp. För att stärka aktiekapitalet i Finlands industriinvestering Ab föreslås 42 miljoner euro. För att ägoarrangemangen skall göras möjliga föreslås att statsrådet kunde avstå från aktierna i Edita Abp.

Företagspolitik

Det föreslås att bevillningsfullmakten för lån som omfattas av Finnvera Abp:s specialräntestöd höjs med anledning av att efterfrågan på lån har varit större än beräknat.

Garantibelopp till Folkpensionsanstalten

Med anledning av preciserade utgifts- och inkomstposter föreslås att statens garantibelopp till Folkpensionsanstalten ökas med sammanlagt 39 miljoner euro.

Arbetslöshetsutgifter

Statsandelen till arbetslöshetskassor föreslås bli minskad med 31 miljoner euro och anslaget för grundskyddet enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ökat med 6,5 miljoner euro med anledning av de preciserade kalkylerna över förmånsutgifter. Det föreslås att fördelningen av anslagen för arbetskraftspolitiken till olika åtgärder ses över på grundval av den utredning av anslagsbehovet som gjorts vid TE-centralerna.

Naturvård

I och med att antalet naturskyddsområden som inrättas på privat mark ökar föreslås ett tilläggsanslag för de ersättningar som betalas till ägarna för ekonomiska förluster.

Statsskulden

Den beräknade räntan på skulden i euro sänks med 65 miljoner euro på grund av en lägre räntenivå än beräknat för den kortfristiga finansieringen och en precisering av planen för låneskötsel. I fråga om ränteutgifterna för statens skuld i utländsk valuta föreslås ett avdrag av 36 miljoner euro, vilket föranleds av att eurons värde har stärkts i förhållande till de valutor i vilka staten har lån i sin skuldportfölj. Det föreslås att nettoamorteringarna på statsskulden ökas med 228 miljoner euro. Tillsammans med den ordinarie budgeten och den första tilläggsbudgeten för 2002 innebär denna tilläggsbudgetproposition att statsskulden amorteras med sammanlagt 618 miljoner euro. För den skuldhantering som sänker de framtida ränteutgifterna har i den ordinarie budgeten och den första tilläggsbudgeten för 2002 budgeterats 362 miljoner euro. Statsskulden uppskattas uppgå till 60,6 miljarder euro i slutet av 2002, vilket är 43,2 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Utan inkomsterna från försäljning av egendom skulle statsskuldens förhållande till bruttonationalprodukten vara 48,1 %.

De av riksdagen godkända anslagen för 2002 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen fördelar sig på de olika huvudtitlarna som följer:
    Godkänd budget (budget+
I tilläggsb.)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
  Huvudtitel  
         
21. Republikens President 6 412 000 - 6 412 000
22. Riksdagen 88 071 000 - 88 071 000
23. Statsrådet 36 939 000 100 000 37 039 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 715 311 000 25 000 715 336 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 566 307 000 6 190 000 572 497 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 327 895 000 9 509 000 1 337 404 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 1 722 425 000 - 1 722 425 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 5 691 715 000 -55 363 000 5 636 352 000
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 5 504 614 000 12 954 000 5 517 568 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 486 809 000 9 399 000 2 496 208 000
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 1 354 288 000 43 268 000 1 397 556 000
32. Handels- och industriministeriets förvaltningsområde 889 615 000 163 809 000 1 053 424 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 8 192 163 000 9 600 000 8 201 763 000
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 2 165 127 000 -6 767 000 2 158 360 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 623 609 000 1 000 000 624 609 000
36. Räntor på statsskulden 3 767 000 000 -97 000 000 3 670 000 000
Sammanlagt (exkl. minskning av statsskulden) 35 138 300 000 96 724 000 35 235 024 000
         
37. Minskning av statsskulden 752 720 000 227 516 000 980 236 000
Sammanlagt 35 891 020 000 324 240 000 36 215 260 000

De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2002 och de nu beräknade förändringarna i
inkomstposterna fördelar sig enligt olika avdelningar som följer:
    Godkänd budget (budget+
I tilläggsb.)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
  Avdelning  
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 30 387 550 000 -531 780 000 29 855 770 000
12. Inkomster av blandad natur 4 279 982 000 818 764 000 5 098 746 000
13. Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 1 089 964 000 37 236 000 1 127 200 000
15. Lån 133 544 000 - 133 544 000
Sammanlagt 35 891 040 000 324 220 000 36 215 260 000

Efter godkännandet av tilläggsbudgetpropositionen kommer de budgeterade beloppen för
statens inkomstposter och anslag att vara följande:
  Inkomstposter Anslag
(utan minskning av skulden)
Minskning av statsskulden
 
       
Ordinarie statsbudgeten 35 326 018 000 34 882 108 000 443 900 000
Tilläggsbudgetarna 889 242 000 352 916 000 536 336 000
Sammanlagt 36 215 260 000 35 235 024 000 980 236 000