Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2009

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en komplettering av budgetpropositionen för 2009 (RP 116/2008 rd). Regeringens proposition om statsbudgeten för 2009 överlämnades till riksdagen den 15 september 2008. Finansutskottet har ännu inte avgett sitt betänkande om propositionen.

Den ekonomiska utvecklingen

Regeringens budgetproposition grundade sig på finansministeriets konjunkturprognos i september. Den allt snabbare konjuktursvängning som krisen på den internationella finansmarknaden bidragit till har gjort de ekonomiska utsikterna för det kommande året ovanligt osäkra. Den kompletterande budgetpropositionen grundar sig på den preciserade kalkyl över den ekonomiska utvecklingen som finansministeriet fastställde den 7 november 2008.

Utsikterna inom världsekonomin är fortsättningsvis osäkra och produktionstillväxten fortsätter att avta under 2009. Det faktum att prisbubblan på bostadsmarknaden sprack och fick till följd att den internationella finansmarknaden sjönk ner i en kris ledde till att lånemarknaden stramades åt och att låneräntorna steg hösten 2008. Den internationella inflation som följde av att råvarupriserna steg försatte finansmarknaden i schocktillstånd. Dessa faktorer sammantagna har drivit världsekonomin i en ovanligt brant konjunkturnedgång, som redan har börjat få följder också för den ekonomiska utvecklingen i Finland.

Fundamenten för Finlands ekonomi är dock stabila, och risken för en ekonomisk recession är därför inte överhängande. Den ekonomiska tillväxten avtar dock och stannar på en halv procent 2009, eftersom exporten beräknas minska när den internationella efterfrågan minskar. Också investeringarna minskar till följd av den försvagade efterfrågan och de ökade finansieringskostnaderna. Produktionstillväxten är beroende av den inhemska konsumtionsefterfrågan. De skattelättnader som regeringen föreslagit stöder den inhemska efterfrågan vid rätt tidpunkt, men hushållens ökade försiktighet kommer troligen att dämpa konsumtionsviljan. Inflationen avtar märkbart under 2009 i och med att världsmarknadspriset på råvaror, bostadspriserna och räntorna sjunker och kommer att stanna på i genomsnitt två procent. Arbetslösheten kommer åter att öka när den ekonomiska tillväxten avtar.

Såväl den internationella som den inhemska ekonomin kan komma att utvecklas långsammare än beräknat, men också förutsättningarna för en ökad tillväxt har förbättrats på senare tid. Både internationella organisationer och regeringar har i stor utsträckning förbundit sig att upprätthålla de ekonomiska mekanismerna. Man har också fattat beslut om betydande åtgärder för att öka på den ekonomiska efterfrågan. Under 2009 kommer det att bedrivas en mycket stimulerande penning- och finanspolitik, vilket kan leda till att världsekonomin återhämtar sig snabbare än förutspått mot slutet av året.

Den offentliga ekonomin håller snabbt på att försvagas i och med konjunkturnedgången. Detta märks tydligast i att intäkterna från den konjunkturkänsliga beskattningen sjunker. Statens finansiella ställning kommer enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna att försämras för första gången under detta decennium och statens skuldsättning kommer att öka. Den finansiella ställningen för 2009 är den, att den offentliga ekonomin som helhet fortfarande kommer att uppvisa ett överskott, men överskottet minskar jämfört med 2008 med över två procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Överskottet beror nästan helt och hållet på arbetspensionsfonderna. Trots den kännbara nedgången är den finansiella ställningen för den offentliga ekonomin i Finland en av de starkaste i euroländerna och i EU som helhet.

Tablå 1. Samhällsekonomins utveckling

  2005 2006 2007* 2008** 2009**
           
Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 2,8 4,9 4,5 ½
Arbetslöshetsgrad, % 8,4 7,7 6,9 7
Konsumentprisindex, förändring, % 0,9 1,6 2,5 4 2

Tablå 2. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

  2004 2005 2006 2007* 2008** 2009**
  i förhållande till bruttonationalprodukten, %
             
Skatter och socialskyddsavgifter 43,4 43,8 43,4 42,8 41½ 41
Offentliga samfunds utgifter 50,2 50,4 48,9 47,3 47 48
Offentliga samfunds nettokreditgivning 2,2 2,7 4,0 5,3 2
  Statsförvaltningen 0,4 0,4 0,9 2,1 1
  Lokalförvaltningen -0,8 -0,6 -0,2 -0,1 0 0
  Arbetspensionsanstalterna 2,8 2,9 3,2 3,0 3
  Övriga socialskyddsfonder -0,2 0,0 0,2 0,3 0 0
De offentliga samfundens skuld (EMU) 44,1 41,3 39,2 35,1 32½ 33
Statsskulden 41,9 38,2 35,3 31,2 28½ 29

Inkomstposterna

Det föreslås att kalkylen över de ordinarie inkomsterna sänks med ett nettobelopp på 2 028 miljoner euro. Det föreslås även att kalkylen över skatteinkomsterna sänks med 1 584 miljoner euro. Sänkningen av intäktskalkylen för inkomstskatten utgör 1 150 miljoner euro, varav samfundsskattens andel är 650 miljoner euro. Sänkningen av intäktskalkylen för samfundsskatten beror på att företagens resultatutveckling har varit svagare än beräknat. Å andra sidan blev regeringens proposition om en revidering av tonnageskattelagen uppskjuten, vilket gör att intäkterna av samfundsskatten blir 10 miljoner euro högre än beräknat. Intäktskalkylen för försvärvs- och kapitalskatteinkomsterna sänks med 500 miljoner euro, vilket föranleds av en minskning av kalkylen över skattepliktiga förvärvsinkomster och överlåtelsevinster.

Skatteprocenten för arvs- och gåvoskatten sänks med 3 procentenheter, vilket enligt kalkylerna minskar skatteintäkterna med 60 miljoner euro på årsnivå. På grund av den fördröjning som sammanhänger med beskattningen är effekten av sänkningen 15 miljoner år 2009. Accisen på alkoholdrycker höjs med 10 procentenheter, vilket beräknas öka intäkterna av accisen med 65 miljoner euro på årsnivå. Intäktskalkylen för mervärdesskatten föreslås bli minskad med 388 miljoner euro och intäktskalkylen för bilskatten med 25 miljoner euro. Vid ingången av mars 2009 träder ändringarna av bilskattelagen och mervärdesskattelagen i kraft. Därefter kommer inte längre skatt som motsvarar mervärdesskatten på bilskatt att tas ut, och bilskatten höjs i motsvarande mån. Förutom på grund av skatteändringen sjunker intäktskalkylen för mervärdesskatten också på grund av att den privata konsumtionen minskar och intäktskalkylen för bilskatten på grund av den sänkta försäljningsprognosen för nya bilar. Intäktskalkylen för energiskatt sänks med 71 miljoner euro, närmast på basis av uppgifterna om det belopp som influtit.

Det föreslås att kalkylen över utdelningsintäkter sänks med 450 miljoner euro på grund av den försvagade ekonomiska utveckling som är en följd av osäkerheten på finansmarknaden.

Anslag och balans

Till anslagen i budgetpropositionen föreslås ett nettotillägg på 467 miljoner euro och i inkomstsposterna ett nettoavdrag på 2 028 miljoner euro. Den kompletterande budgetpropositionen uppvisar sålunda ett underskott på 2,5 miljarder euro. Statens nettoupplåning år 2009 föreslås uppgå till 2,3 miljarder euro.

Ramen för valperioden

Den finansiella ramen för 2009 justeras med totalt -5 miljoner euro för att motsvara de förändringar som skett i pris- och kostnadsnivån. Justeringen föranleds av den höjda prisnivå som de nu fastställda FP- och ArPL-indexen ger upphov till samt av att konsumentprisindex beräknas sjunka. Ramen justeras också neråt med 30 miljoner euro, eftersom kalkylen över återbäringarna på energiskattestöd har sänkts i anslutning till att vissa energiprodukter befriades från skatt från och med ingången av 2008. Efter justeringen är utgiftsramen för 2009 35 944 miljoner euro.

Regeringen föreslår att den totala summan av de anslag som ingår i ramen för 2009 ska vara 35 574 miljoner euro, varvid 70 miljoner euro kvarstår som en ofördelad reserv utöver de 300 miljoner euro som reserverats för tilläggsbudgetbehov. Som utgifter utanför ramen föreslås 10 649 miljoner euro.

Lindring av finansmarknadsstörningarnas verkningar på företagsverksamheten och sysselsättningen

Bolagen Aloitusrahasto Vera Oy och Veraventure Ab kapitaliseras till ett belopp av sammanlagt 30 miljoner euro. Finlands Industriinvestering Ab kapitaliseras till ett belopp av 50 miljoner euro. Syftet är att minska bristen på riskkapital på marknaden, som gör det svårt för i synnerhet snabbt växande, nya och expanderande företag att få tillgång till riskkapital. För finansieringen av exporten föreslås en lånefullmakt på högst 500 miljoner euro med hjälp av vilken s.k. refinansieringsverksamhet kan inledas. Finlands Exportkredit Ab ska refinansiera köparkrediter som inhemska eller utländska kreditinstitut eller finansiella institut beviljar för export av finländska kapitalvaror. I samband med refinansieringen föreslås en tilläggskapitalisering på 6 miljoner euro av Finlands Exportkredit Ab. Dessutom avser regeringen att överlämna en proposition i anslutning till exportfinansieringen för att utöka finansieringsfullmakterna med tanke på Finnvera Abp:s möjligheter till egen finansiering och bolagets inhemska finansiering. Tekes bevillningsfullmakter inom miljö- och energisektorn föreslås bli utökade med 15 miljoner euro som en del av medlen för genomförandet av demonstrationsprojekten inom energisektorn. Det föreslås att det från understöden riktade till Tekes överförs 2 miljoner euro till den förberedande finansieringen av innovationsprojekt för små och medelstora företag. Ett tillägg på 44 miljoner euro till bevillningsfullmakterna för EU:s strukturfondsprogram föreslås så, att budgeteringen av programfinansieringen tidigareläggs och genomförs redan 2009.

Understöd för byggande

Det föreslås att maximibeloppet för Senatfastigheters investeringar höjs med 30 miljoner euro, vilket föranleds av att investeringsprogrammet för Senatfastigheter snabbas upp när husbyggnadsverksamheten allmänt sett avtar. Det föreslås att anläggningsprojekten för läroanstalter för allmänbildande utbildning snabbas upp genom en utökad fullmakt på 30 miljoner euro. För att förbättra sysselsättningen inom byggnadsbranschen och påskynda byggandet av hyres- och bostadsrättsbostäder höjs startbidraget i de kommuner som förbundit sig till avsiktsförklaringen med 5 000 euro till 15 000 euro. Dessutom utsträcks bidraget till att gälla landet i övrigt till ett belopp av 10 000 euro. Det är inte avsikt att fortsätta arrangemanget efter 2010. För den finansiering av kapitalkaraktär som Kommunfinans Abp beviljar föreslås ett anslag på 20 miljoner euro. Syftet med detta är att säkra tillväxtförutsättningarna för Kommunfinans kreditgivning i anslutning till den statligt subventionerade bostadsproduktionen.

Genomförande av sysselsättningsförsök

Till anslagen i budgetpropositionen föreslås ett tillägg på 1,2 miljoner euro för genomförande av ett försök med sysselsättningstillägg och sysselsättningspremie. Under försöket ska antingen sysselsättningstillägg eller sysselsättningspremie betalas ut till de arbetslösa personer som tar emot ett heltidsarbete för minst sex månader och som omfattas av försöket. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) i samband med budgetpropositionen. Enligt uppskattningar ger försöket upphov till kostnader på totalt 2,2 miljoner euro.

Eftervård och förebyggande av exceptionella olyckor och katastrofer

För förnyandet av skjutvapenregistret, vapentillståndsregistret och säkerhetsbranschens tillsynsregister föreslås ett tilläggssanslag på 1 miljon euro till polisen. För internetbevakningen föreslås ett permanent anslagstillägg på 881 000 euro. Det föreslås att undervisningsministeriet beviljas ett anslag av engångskaraktär på 500 000 för ungdomsarbete på nätet, vilket genomförs i samarbete med kommunikationsministeriet. Till det anslag som reserverats för projekt inom social- och hälsovården kommer ett tillägg på 100 000 euro. Av det totala anslaget på 25,9 miljoner euro riktas 130 000 euro till den riksomfattande beredskapsverksamheten för exceptionella olyckor eller katastrofer.

Stöd för Crisis Management Initiative ry:s verksamhet

Det föreslås att Crisis Management Initiative ry:s verksamhet beviljas ett tilläggsanslag på 135 000 euro, varvid det totala understödet år 2009 uppgår till 335 000 euro.

Omkostnader för dataombudsmannens byrå

Ett tillägg av engångskaraktär på 260 000 euro föreslås för omkostnaderna för dataombudsmannens byrå. Tillägget föranleds av att dataombudsmannens byrå kommer att sköta nya tillsynsuppgifter med anledning av ändringarna i lagen om integritetsskydd vid elektronisk kommunikation.

Energiskattestöd

Det föreslås att anslagen för energiskattestöd minskas med 30 miljoner euro, eftersom återbäringar som beror på användning av skattefritt bränsle beräknas bli lägre än beräknat. På grund av regeringens proposition med förslag till lag om återbäring av accis på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket föreslås ett tilläggsanslag på 600 000 euro för återbäring av accis på tung brännolja.

Stiftandet av en fond för Tammerfors tekniska högskola

Det föreslås att ett anslag på 50 miljoner euro beviljas för den statliga finansieringen av kapitalet för stiftandet av en fond för Tammerfors tekniska högskola under förutsättning att de övriga finansiärernas andel i stiftelsens kapital är 20 miljoner euro år 2009. Avsikten är att genomföra kapitaliseringen av stiftelsen åren 2009—2011 så att statens andel är sammanlagt 125 miljoner euro, under förutsättning att de övriga finansiärernas andel är sammanlagt minst 50 miljoner euro.

Kostnader för genomförande av överföringen av underhållsstödet

Det föreslås att staten år 2009 betalar ytterligare 610 000 euro i ersättning till Folkpensionsanstalten för kostnaderna för genomförandet av överföringen av underhållsstödet på grund av att arbetsinsatserna och kostnaderna blivit mera omfattande än beräknat.

Ändringar i vissa omkostnadsanslag

För omkostnaderna för allmän intressebevakning i förmyndarverksamheten föreslås ett tillägg på 2,2 miljoner euro, varav 1,7 miljoner euro är en engångsutgift. Tillägget föranleds av preciseringen av de informationsförvaltningsutgifter som anknyter till anordnandet av allmän intressebevakning.

För Nödcentralsverkets omkostnader föreslås ett tillägg på 276 000 euro på grund av hyresutgifterna för Östra och Mellersta Nylands nödcentral.

Ett tillägg på 3 miljoner euro föreslås till universitetens servicecentral Certias verksamhet eftersom verksamheten utvecklas snabbare än beräknat.

För de ökade hyreskostnader som Tekniska högskolan betalar på grund av den grundliga renoveringen av högskolans lokaler föreslås ett anslag av engångskaraktär på 1,5 miljoner euro. En ökning på sammanlagt 210 000 euro föreslås för Nationella audiovisuella arkivets hyres- och flyttkostnader.

Det föreslås att ett anslag på 750 000 euro överförs från anslaget för främjande av produktiviten till anslagen för Sjöfartsverkets omkostnader för genomförande av ändringarna på ICT-infrastrukturområdet.

För genomförande av programmet för att minska företagens administrativa börda föreslås ett tillägg på 350 000 euro.

Precisering av vissa utgiftsposter

Finansministeriets justerade prognos och de högre poängtal som fastställts för FP- och ArPL-indexen ökar utgiftsposterna för 2009 med ca 250 miljoner euro. Å andra sidan förväntas ränteutgifterna för statsskulden minska med 222 miljoner euro, närmast på grund av den sjunkande räntenivån.

Ett tillägg på 9,4 miljoner euro föreslås för en justering av ArPL-index i anslagen för ordinarie pensioner, familjepensioner och rehabiliteringsstöd.

Till följd av de försvagade sysselsättningsutsikterna föreslås ändrade behovskalkyler så, att anslagen under de olika momenten för utkomstskydd för arbetslösa ökar med sammanlagt ca 174 miljoner euro och under momentet för bostadsbidrag med 20 miljoner euro. Konjunkturnedgången beräknas även öka statens andel av de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare med 14 miljoner euro. Statens andel av sjukförsäkringsutgifterna kalkyleras vara 6 miljoner euro mindre än vad som antogs när förslaget till ordinarie budgetproposition gjordes upp.

I det anslag för statens utgifter som föranleds av folkpensionslagen föreslås ett tillägg på 17,9 miljoner euro eftersom det folkpensionsindex som ska tillämpas 2009 har fastställts till ett högre poängtal än beräknat, intäktskalkylen för folkpensionsavgiften för arbetsgivare är lägre än beräknat och kalkylen över utgifterna för bostadsbidraget för pensionstagare är högre än beräknat. Det högre folkpensionsindexet ökar också behovet av anslagen för fronttillägg med 200 000 euro. Det föreslås att anslaget för skada, ådragen i militärtjänst höjs med knappt 7 miljoner euro på grund av att ersättningarna för krigsinvalidernas rehabiliterings- och institutionsvård har varit större än väntat och av att ArPL-index har fastställts till ett högre poängtal än beräknat. För statsandelar för grundläggande utkomst föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro på grund av att utgifterna för utkomststöd har varit större än beräknat.

Fördelning av de under behandling varande samt nu föreslagna ändringarna i anslagen på de olika huvudtitlarna, euro
  Huvudtitel Regeringens budgetproposition Kompletteringsproposition Sammanlagt
         
21. Riksdagen 125 070 000 - 125 070 000
22. Republikens president 13 038 000 - 13 038 000
23. Statsrådets kansli 79 167 000 - 79 167 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 170 331 000 4 778 000 1 175 109 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 794 504 000 2 467 000 796 971 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 168 899 000 16 262 000 1 185 161 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 778 442 000 -1 221 000  2 777 221 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 7 322 839 000 -29 395 000 7 293 444 000
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 7 498 011 000 55 047 000 7 553 058 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 836 454 000 19 000 2 836 473 000
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2 108 809 000 13 316 000 2 122 125 000
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2 322 397 000 359 564 000 2 681 961 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 14 826 007 000 248 509 000 15 074 516 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 316 388 000 20 000 000 336 388 000
36. Räntor på statsskulden 2 395 000 000 -222 000 000 2 173 000 000
Sammanlagt (exkl. minskning av statsskulden) 45 755 356 000 467 346 000 46 222 702 000
         
37. Minskning av statsskulden 152 992 000 -152 992 000 -
Sammanlagt 45 908 348 000 314 354 000 46 222 702 000

Fördelning av de under behandling varande samt nu beräknade ändringarna i inkomstposterna på de olika avdelningarna, euro
  Avdelning Regeringens budgetproposition Kompletteringsproposition Sammanlagt
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 38 878 799 000 -1 584 000 000 37 294 799 000
12. Inkomster av blandad natur 4 404 849 000 6 020 000 4 410 869 000
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 2 390 500 000 -450 000 000 1 940 500 000
15. Lån 234 200 000 - 234 200 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 45 908 348 000 -2 027 980 000 43 880 368 000
         
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering - 2 342 334 000 2 342 334 000
Sammalagt 45 908 348 000 314 354 000 46 222 702 000