Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2016

8. Statsfinanserna utanför budgetenPDF-versio

Till statssektorn hör enligt nationalräkenskaperna förutom den egentliga statsbudgeten de statliga fonder som står utanför budgetekonomin (exkl. Statens pensionsfond, som i nationalräkenskaperna inräknas i arbetspensionsinrättningssektorn), universiteten, Rundradion Ab, Solidium Oy, Senatfastigheter, universitetsfastighetsbolagen (Helsingin Yliopistokiinteistöt Oy - Helsingfors Universitetsfastigheter Ab, Aalto Universitetsfastigheter Ab, Finlands Universitetsfastigheter Ab), HAUS Kehittämiskeskus Oy, Leijona Catering Oy och Teknologiska forskningscentralen VTT Ab.

8.1. Statliga fonder utanför budgeten

Staten har för närvarande elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2016 uppgå till ca 5,1 miljarder euro och utgifterna till ca 4,8 miljarder euro. Fondekonomins nettoöverskott uppgår till ca 354 miljoner euro år 2016 (utan beaktande av Statens pensionsfond är överskottet ca 295 miljoner euro). År 2015 visade fondekonomin ett underskott, vilket bl.a. beror på en extra intäktsföring från Statens pensionsfond.

Det föreslås att sammanlagt ca 1,8 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten och att ca 0,5 miljarder euro överförs till fonderna 2016.

Statens säkerhetsfond lades ned vid ingången av 2015. År 2015 grundades en ny fond för finansiell stabilitet som består av dels resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter, dels insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter. Den nationella fonden överför kreditinstitutens stabilitetsavgifter i form av EU:s stabilitetsavgifter till EU:s gemensamma resolutionsfond.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2014 2015** 2016**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 85 87 216
Inkomster av blandad natur 610 314 152
Pensionsavgifter 1 703 1 641 1 628
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 698 359 373
Överföringar från budgeten 511 511 525
Inkomster exkl. finansoperationer 3 608 2 912 2 895
Återbetalning av beviljade lån 2 484 2 219 2 223
Inkomster sammanlagt 6 092 5 132 5 118
       
Konsumtionsutgifter 574 247 159
Överföringsutgifter 825 836 949
Ränteutgifter 1 1 1
Överföringar till budgeten 1 839 2 342 1 830
Övriga utgifter 0 0 0
Utgifter exkl. finansoperationer 3 239 3 426 2 938
Beviljade lån samt övriga finansinvesteringar 1 818 1 823 1 825
Utgifter sammanlagt 5 058 5 249 4 763
       
Nettofinansieringsöverskott 1 034 -117 354

Statens bostadsfond (SBF)

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för eventuella skulder betalas också ur fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden kan även tas som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är fonden dock skuldfri och det finns inte något behov av bruttomedelsanskaffning. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2016 vara ca 6,0 miljarder euro, och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 12,5 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 11 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,2 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån, ca 0,1 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,3 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,3 miljarder euro. Borgensansvaret för räntestödslån fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.

År 2016 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 540 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 170 miljoner euro, borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro och att borgensfullmakten för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag är 100 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 161,2 miljoner euro. Det föreslås att 47 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2016, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av 2016 får uppgå till sammanlagt högst 2,5 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 13,6 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av Statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden samlas 2016 in 1 168 miljoner euro i arbetsgivarens pensionsavgifter. Till fonden insamlas i arbetstagares pensionsavgifter 385 miljoner euro, i arbetslöshetsförsäkringspremier 7 miljoner euro och i överföringsavgifter 35 miljoner euro.

Värdet på Statens pensionsfonds placeringsportfölj var vid utgången av mars 2015 18,7 miljarder euro, vilket motsvarar 20 % av statens pensionsansvar. Värdet på placeringsportföljen växte med 2,2 miljarder euro jämfört med samma tidpunkt året innan. Fonden har ett i lagen om statens pensioner angivet fonderingsmål. Enligt lagen får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. I slutet av 2014 var Statens pensionsansvar 95,4 miljarder euro.

Av fondens inkomster överförs årligen högst 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten är cirka 1 783 miljoner euro 2016. Eftersom avgiftsintäkterna 2016 är uppskattningsvis totalt 1 595 milj. är fondens nettoavgiftsintäkter - 196 miljoner euro.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har ställt upp ska Statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaden för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än avkastningen på det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Investeringsstöd riktas i huvudsak till bygginvesteringar för husdjurs- och växtproduktion, dessutom stöds bl.a. täckdikning, förbättrandet av djurens välbefinnande och arbetsmiljön samt främjas användningen av inhemsk, förnybar energi. Från och med ingången av 2015 har det genom Makera finansierats endast understöd som i sin helhet finansieras nationellt. Understöd som medfinansieras av EU finansieras ur budgeten. Dessutom beviljas vissa lån genom Makera. För jordbruksinvesteringar och unga jordbrukares etablering beviljas alltjämt finansieringsstöd ur statsbudgeten, också som räntestöd för lån.

År 2016 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till uppskattningsvis ca 94 miljoner euro, när de poster som bedöms bli överförda från 2015 har beaktats. År 2016 överförs 14 miljoner euro från statsbudgeten till fonden. Det beräknas att 24,5 miljoner euro beviljas i understöd.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av tre särskilda förmögenheter, dvs. Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i Reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Reserveringsfondens balansräkning är enligt bokslutet för 2014 ca 2,4 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2015 uppgår till sammanlagt ca 5,7 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 1,9 miljoner euro. De avgifter som 2016 samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk stiger med uppskattningsvis 3,2 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga med uppskattningsvis 1,5 miljoner euro. De avgifter som samlas in 2016 uppgår uppskattningsvis till sammanlagt cirka 12,3 miljoner euro.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med punktskatten på bränslen och el. Till följd av den minskade elförbrukningen och förbrukningen av trafikbränslen på grund av den ekonomiska recessionen har avkastningen av avgiften sjunkit med ca 10 % och håller på att stabiliseras på en nivå av knappt 45 miljoner euro per år.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för de mest centrala verksamhetställena inom försörjningsberedskapen.

Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vars avkastning varierar. Inom säkerhetsupplagringen av olja pågår ett omfattande program för omsättning av lagret på grund av att miljöbestämmelserna ändras. Programmet fortsätter till 2016. I bokslutet för 2014 sänktes värdet på oljelagren med 20 miljoner euro till följd av den kraftiga nedgången i världsmarknadspriserna på olja. Samtidigt sjönk fondens balansomslutning med ca 160 miljoner euro till 1 744 miljoner euro.

Efter statsrådets sänkning av målet för säkerhetsupplagringen av spannmål och olja ska fonden fram till slutet av 2016 intäktsföra uppskattningsvis 188 miljoner euro i statsbudgeten. Summan baserar sig på prisnoteringar vid ingången av 2015.

Statsgarantifonden

Syftet med Statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Fondens medel används också till tidigare förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel genom garantiavgifter och återkravsfordringar som hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som Statsgaranticentralen och inrättningar som föregått centralen beviljat samt vid behov genom anslag som i statsbudgeten överförts till fonden. Under de senaste åren har det inte gjorts sådana överföringar.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som Statsgarantifonden ansvarar för uppgick i slutet av 2014 till ca 12,6 miljarder euro. Borgensstocken växte från slutet av föregående år med ca 1,5 miljarder euro, dvs. med 14 %. Den s.k. gamla borgensstockens andel (den borgensstock som Finnvera Abp:s föregångare hade) av borgensstocken uppgick till 4,9 miljoner euro och den beräknas avslutas 2018. I slutet av 2014 fanns det i Statsgarantifonden tillgångar på cirka 656,3 miljoner euro. I december 2014 intäktsfördes från fonden 100 miljoner euro till moment 12.32.30 i statsbudgeten (Överföringar från fonder utanför statsbudgeten), i enlighet med det beslut som statsminister Katainens regering våren 2014 fattat i samband med planen för de offentliga finanserna för 2015—2018.

År 2016 förväntas fondens totalansvar öka och ansvarsstocken förväntas utvecklas i en mer riskfylld riktning med beaktande av de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2014 och som innebar en betydande ökning av Finnvera Abp:s fullmakter för finansiering av export- och fartygskrediter samt fullmakter för exportgarantier. Den sammanlagda maximala fullmakten för exportgarantier och skyddsarrangemang höjdes från 12,5 miljarder euro till 17 miljarder euro. Däremot har risknivån för borgensexponeringarna för den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för gått ner något (dvs. förbättrats), vilket huvudsakligen beror på återförsäkring och förbättrade klassificeringar år 2013. De totala borgensexponeringarna som kommer att öka under de närmaste åren, de stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den svaga internationella ekonomin torde öka behovet av att bibehålla fondens likvida medel på en nivå där likviditeten motsvarar riskpositionen.

Fonden för finansiell stabilitet

Verket för finansiell stabilitet som grundades 2015 förvaltar den nya fonden utanför statsbudgeten, dvs. fonden för finansiell stabilitet. Fonden består av resolutionsfonden som byggs upp med hjälp av stabilitetsavgifter och insättningsgarantifonden som byggs upp med hjälp av insättningsgarantiavgifter.

Kreditinstitutens stabilitetsavgifter redovisas vidare till EU:s gemensamma resolutionsfond. År 2016 beräknas det inflyta sammanlagt 95 miljoner euro i stabilitetsavgifter. Medel ur den gemensamma resolutionfonden ska användas när ägar- och investeraransvaret inte är är tillräckligt för att täcka ett instituts förluster.

Med hjälp av insättningsgarantiavgifter byggs den nya insättningsgarantifonden upp under tio år till den miniminivå som insättningsgarantidirektivet förutsätter. Från och med 2015 beräknas det inflyta 61 miljoner euro i insättningsgarantiavgifter per år. Verket för finansiell stabilitet fattar beslut om betalning av ersättningar och ansvarar för utbetalningen av ersättningar till insättare, om det för att skydda insättarna behöver betalas ut ersättningar ur insättningsgarantifonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Kommunikationsverket. Fr.o.m. 2013 har det funnits en rundradioskatt för att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond. Överföringen uppgår år 2016 till 508 miljoner euro. Indexhöjningen av finansieringen av Rundradion Ab görs inte för 2016.

Interventionsfonden för jordbruket

Finlands utgifter i samband med interventionslagring, interventionsköp och interventionsförsäljning enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik betalas ur interventionsfonden för jordbruket. Från och med år 2012 har produkter som har godkänts för interventionslagring varken köpts till eller sålts från lager.

Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2016 beräknas beloppet av utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,350 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionsupplagring.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska det för att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten årligen betalas en brandskyddsavgift för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2016 beräknas uppgå till ca 10,6 miljoner euro.

De viktigaste understödsobjekten är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer.

Oljeskyddsfonden

Ur Oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs dessutom sådana inkomster i statsbudgeten som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3,0 miljoner euro överförs till fonden år 2016. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar av bekämpningsmateriel och därav föranledda ersättningsbehov. År 2014 betalades det nästan 21 miljoner euro i ersättningar ur fonden. Oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja.

8.2. Affärsverken

Staten har två affärsverk, Forststyrelsen och Senatfastigheter. På Senatfastigheter tillämpas lagen om statliga affärsverk (1062/2010). Den upphävda lagen om statliga affärsverk (1185/2002) tillämpas på Forststyrelsen till dess något annat bestäms om Forststyrelsen. Den lagstiftning som gäller Forststyrelsen ska år 2016 revideras så att den motsvarar EU:s krav. De ändringar som detta förutsätter i budgetpropositionen för 2016 beaktas i en kompletterande budgetproposition. Avsikten är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 april 2016. Behovet av revidering av lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska bedömas hösten 2015.

Affärsverkens ekonomi omfattas inte av statsbudgeten. Av affärsverkens intäktsföring av vinster år 2015 beräknas det inflyta 220 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2016, varav 100 miljoner euro från Senatfastigheter och 120 miljoner euro från Forststyrelsen.

I Senatfastigheters intäktsföring har regeringens sparbeslut beaktats i enlighet med vilket Senatfastigheters investeringsfullmakt begränsas. Åtgärden minskar Senatfastigheters utgifter. Nyttan för Senatfastigheter i det inledande skedet, dvs. 5 miljoner euro år 2016, intäktsförs till staten. Omsättningen och rörelsevinsten för Senatfastigheters hyresverksamhet minskas av en övergång till prissättning enligt självkostnadsprincipen i fråga om statssamfundets kunder.

De statliga affärsverkens verksamhet år 2016

Affärsverk (koncern) Omsättning Räkenskapsperiodens resultat Avkastning på investerat kapital Soliditetsgrad Investeringsutgifter Personal i genomsnitt
  mn € förändr., % mn € % av omsättningen (%) (%) mn € antal
                 
Senatfastigheter 572,0 -7,0 101,0 17,7 3,3 63,7 265 299
(koncern) 580,0 -7,1 108,0 18,6 3,3 63,0   296
Forststyrelsen 348,0 0,8 120,2 34.5 4,8 98,0 25 843
(koncern) 356,7 0,5 120,4 33,8 4,8 98,0   1 007
Sammanlagt 920,0   221,2       290 1 142

Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2016 (mn euro)

Affärsverk Senat-
fastigheter
Forststyrelsen Sammanlagt
       
Intäktsföringar i budgeten      
— borgensavgifter 7,8 - 7,8
— räntor 12,5 - 12,5
— intäktsföring av vinst 100,0 120,0 220,0
— återbetalning av lån 68,8 - 68,8
Sammanlagt 189,1 120,0 309,1
       
Anslag för särskilda uppgifter - 39,8 39,8

8.3. Statens ägarpolitik

Utgångspunkten för statens ägarpolitik är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Målet är att förstärka och stabilisera det inhemska ägandet i nationellt viktiga bolag och staten förbinder sig att långsiktigt öka ägarvärdet i de statsägda företagen. Genom en aktiv statlig ägarpolitik stöds tillväxt och sysselsättning och främjas på så sätt samhällsintresset som helhet. Genom ägarpolitiken kan man stödja en kontrollerad förnyelse av näringsstrukturen och en samhälleligt hållbar utveckling, samtidigt som tryggandet av arbetstagarnas ställning i samband med förändringar också beaktas. Staten iakttar i sin ägarstyrning den uppgifts- och ansvarsfördelning mellan bolagets organ och ägaren som regleras i aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande fullmakter som riksdagen beviljat. Den statliga ägaren har som mål att alla bolag ska välja företagsansvar som ett styrande tema för hela affärsverksamheten, integrera det i sin strategi, i riskbedömningarna och i arbetet i styrelser och ledningsgrupper samt ställa upp mål för det.