Statsbudgeten 2016
2. Ekonomiska utsikter
I detta kapitel sammanfattas finansministeriets prognos som gäller den makroekonomiska utvecklingen, som regeringens proposition om statsbudgeten grundar sig på. Finansministeriets makroekonomiska prognos utarbetas på ministeriets ekonomiska avdelning på ett oberoende sätt (869/2012, 2 a §). En heltäckande beskrivning av de ekonomiska utsikterna återfinns i finansministeriets ekonomiska översikt, som överlämnas till riksdagen som bilaga till budgetpropositionen.
2.1. Konjunkturutsikter
Under den senaste tiden har nyheterna om utvecklingen inom den internationella ekonomin återigen varit oroväckande. Utsikterna för tillväxt inom den kinesiska ekonomin har försämrats ytterligare och tillväxttakten har stagnerat på 6,5 procent. Rysslands ekonomi fortsätter krympa och under de närmaste två åren kommer den inte att öka. Däremot har den ekonomiska utvecklingen hos många av Finlands viktiga handelspartner varit gynnsam. Förenta staternas ekonomi förutspås växa med en takt på närmre 3 procent under de närmaste två åren och i Storbritannien är tillväxten omfattande. En måttlig ekonomisk tillväxt har kommit igång också inom euroområdet. Centralbankernas penningpolitik är fortfarande tillväxtstödjande. Det att energipriserna minskar, särskilt i fråga om olja, främjar tillväxtutsikterna för energiintensiva ekonomier som Finland.
Finlands ekonomiska tillväxt är under de närmaste två åren mindre än hos våra konkurrerande länder, och arbetslöshetsgraden är på en tämligen hög nivå. Finlands ekonomi har försvagats under de föregående tre åren. Under detta år växer ekonomin knappt alls. Tillväxten 2016 förutspås bli 1,3 %. Tillväxten bygger i stor utsträckning på en gynnsam utveckling när det gäller investeringar. Det är dock av flera orsaker svårt att förutspå investeringar, och de är förknippade med tidsmässiga riskfaktorer. Delvis därför finns det i fråga om tillväxtprognosen för 2016 en risk för nedgång. Den privata konsumtionen ökar något långsammare än i år på grund av realinkomsternas anspråkslösa utveckling.
Antalet sysselsatta beräknas 2015 vara 0,7 % mindre än året innan, och arbetslöshetsgradens årsmedeltal förutspås bli 9,6 %. Särskilt bekymrande är den snabba ökningen av långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten. Konsumentpriserna sjunker 2015 med 0,1 %. Antalet sysselsatta på arbetsmarknaden ökar något 2016 i och med att konjunkturläget förbättras en aning. Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %. Konsumentpriserna stiger snabbare men hålls på en måttlig nivå på ca 1 procent.
Samhällsekonomins utveckling
| 2013* | 2014* | 2015** | 2016** | |
| BNP:s värde, md euro | 203 | 205 | 206 | 212 |
| BNP, volymförändring, % | -1,1 | -0,4 | -0,2 | 1,3 |
| Arbetslöshetsgrad, % | 8,2 | 8,7 | 9,6 | 9,4 |
| Sysselsättningsgrad, % | 68,5 | 68,3 | 67,9 | 68,2 |
| Konsumentprisindex, förändrings-% | 1,5 | 1,0 | -0,1 | 1,1 |
| Lång ränta, 10 år, % | 1,9 | 1,4 | 0,7 | 1,0 |
Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1990—2016
2.2. Utsikterna för den offentliga ekonomin
Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett mera kontinuerligt underskott på grund av det utdragna svaga konjunkturläget och långvariga strukturella problem. I fjol översteg underskottet till och med referensvärdet på 3 procent. Den offentliga ekonomin uppvisar ett underskott även nästa år, även om omfattande anpassningsåtgärder kommer att minska underskottet. Den finansiella ställningen belastas av ökade utgifter till följd av befolkningens stigande medelålder. Bland undersektorerna inom den offentliga ekonomin visar endast arbetspensionsfonderna ett överskott.
De offentliga samfundens utgifter, liksom även de erhållna skatterna i förhållande till totalproduktionen, är 2015 mycket höga historiskt sett. Både utgiftsgraden och skattegraden sjunker något 2016. Skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till totalproduktionen överskrider 2015 gränsen på 60 procent, och stiger ytterligare nästa år.
Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna
| % av BNP | 2013 | 2014* | 2015** | 2016** |
| Skatter och socialskyddsavgifter | 43,8 | 43,9 | 44,5 | 44,2 |
| Offentliga samfunds utgifter | 57,6 | 58,3 | 58,8 | 58,2 |
| Offentliga samfunds nettokreditgivning | -2,5 | -3,3 | -3,4 | -2,8 |
| — Statsförvaltningen | -3,6 | -3,9 | -3,1 | -2,8 |
| — Lokalförvaltningen | -0,7 | -0,8 | -0,8 | -0,8 |
| — Arbetspensionsanstalterna | 1,8 | 1,7 | 1,0 | 1,1 |
| — Övriga socialskyddsfonder | 0,0 | -0,3 | -0,5 | -0,3 |
| Primärt saldo | -2,5 | -3,1 | -3,1 | -2,6 |
| Strukturellt saldo | -1,0 | -1,7 | -1,8 | -1,8 |
| Offentliga samfunds bruttoskuld | 55,6 | 59,3 | 62,6 | 64,3 |
| Statsskulden | 44,3 | 46,4 | 48,7 | 49,9 |
Centrala förändringar i förhållande till planen för de offentliga finanserna från våren
Anpassningsåtgärderna förbättrar saldot i de offentliga finanserna år 2016 jämfört med den s.k. tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2015. I fråga om de beslutrelaterade åtgärderna har man beaktat anpassningsåtgärderna i statsminister Sipiläs regeringsprogram till den del som de preciserats tillräckligt.
Förändringarna i makroprognosen har emellertid försämrat statens, kommunernas och andra socialskyddsfonders finansiella ställning. Det uppdaterade statistikunderlaget från år 2014 försämrade också statens saldo något jämfört med våren. Förändringarna i prognosen för lokalförvaltningen är som helhet betraktade små jämfört med våren 2015, och i prognosen ingår faktorer som påverkar den finansiella ställningen i motsatt riktning. De ökade arbetslöshetsutgifterna jämfört med våren försämrar de andra socialskyddsfondernas finansiella ställning, men den höjning av arbetslöshetsförsäkringspremien som det avtalades om på sommaren förbättrar den finansiella ställningen.
Förändringar som påverkar saldot i de offentliga finanserna jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2015
| Enligt nationalräkenskaperna, % av BNP | 2015 | 2016 |
| Saldo i de offentliga finanserna, våren 2015 | -3,4 | -3,2 |
| Staten: | ||
| Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten | -0,1 | -0,1 |
| Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten | -0,1 | -0,1 |
| Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten | 0,0 | 0,1 |
| Effekten av andra faktorer | 0,3 | 0,2 |
| Lokalförvaltningen: | ||
| Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten | 0,0 | 0,0 |
| Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten | 0,0 | -0,1 |
| Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten | 0,0 | 0,2 |
| Effekten av andra faktorer | 0,1 | 0,0 |
| Arbetspensionsfonder: | ||
| Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten | 0,0 | 0,0 |
| Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten | 0,0 | 0,1 |
| Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten | -0,1 | -0,1 |
| Effekten av andra faktorer | -0,1 | -0,2 |
| Övriga socialskyddsfonder: | ||
| Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten | 0,0 | 0,0 |
| Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten | -0,2 | -0,2 |
| Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten | 0,0 | 0,4 |
| Effekten av andra faktorer | 0,1 | 0,1 |
| Saldo i de offentliga finanserna, hösten 2015 | -3,4 | -2,8 |