Statsbudgeten 2016

Ekonomiska utsikter

Under den allra senaste tiden har nyheterna om utvecklingen inom den internationella ekonomin återigen varit oroväckande. Utsikterna för tillväxt inom den kinesiska ekonomin har försämrats ytterligare och den ryska ekonomin fortsätter krympa. Däremot har den ekonomiska utvecklingen hos många av Finlands viktiga handelspartner varit gynnsam. Förenta staternas ekonomi förutspås växa med en takt på närmre tre procent under de närmaste två åren och i Storbritannien är tillväxten omfattande. En måttlig ekonomisk tillväxt har kommit igång också inom euroområdet. Centralbankernas penningpolitik stöder fortfarande tillväxt. Det att energipriserna minskar, särskilt i fråga om olja, främjar tillväxtutsikterna för energiintensiva ekonomier som Finland.

Finlands ekonomi har försvagats under de föregående tre åren. Under detta år växer ekonomin knappt alls. Finlands ekonomiska tillväxt beräknas också under de närmaste två åren vara mindre än hos våra konkurrerande länder. Tillväxten 2016 förutspås bli 1,3 %. Tillväxten bygger i stor utsträckning på en gynnsam utveckling när det gäller investeringar. Det är dock av flera orsaker svårt att förutspå investeringar, och i fråga om tillväxtprognosen finns det en risk för nedgång. Arbetslöshetsgraden stiger till 9,6 procent detta år. Antalet sysselsatta på arbetsmarknaden ökar något 2016 i och med att konjunkturläget förbättras en aning. Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %.

Den ekonomisk-politiska linjen

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Enligt regeringsprogrammet inleder man omedelbart balanserandet av den offentliga ekonomin. Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden och från och med 2021 ska vi inte längre leva på kredit. Regeringen förbinder sig till att fatta de beslut om besparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro i de offentliga finanserna under regeringsperioden. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. Den totala skattegraden stiger inte under valperioden. I regeringsprogrammet har man enats om ett anpassningsprogram för att omedelbart stärka den offentliga ekonomin.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 54,1 miljarder euro, vilket är  0,2 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2015. Med beaktande av höjningen av prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen ökar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca 0,4 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2015.

Anslagsnivån höjs bl.a. av en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, större kostnader på grund av den ökade arbetslösheten och invandringen, ändringar i tidsplanen när det gäller anskaffningar av försvarsmateriel samt satsningar på spetsprojekt. Däremot sänks anslagsnivån av de beslut om besparingar som fattats i regeringsprogrammet, vilka sänker statens utgifter med ett nettobelopp på ca 0,7 miljarder euro 2016.

Inkomstposter

År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster (utan nettoupplåning) till ca 49,1 miljarder euro och skatteinkomsterna till ca 40,8 miljarder euro. Jämfört med den ordinarie budgeten uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 2 %, dvs. ca 0,9 miljarder euro, medan budgetekonomins inkomster uppskattas minska sammanlagt med ca 0,1 miljarder euro. Minskningen av andra inkomster än skatteinkomsterna förklaras av de exceptionella inkomstposter som ingår i inkomstbudgeten för 2015, varav de viktigaste anknyter till aktieförsäljningsinkomster av engångsnatur.

Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar fortfarande en tillväxt av skattebaserna 2016. De ändringar i skattegrunderna som träder i kraft 2016 ökar skatteutfallet.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Budgetpropositionen för 2016 uppvisar ett underskott på 5,0 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Underskottet minskar med dryga  200 miljoner euro jämfört med det underskott som budgeterats för 2015 (inkl. tilläggsbudgetpropositionerna). Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas underskottet inom statsfinanserna 2016 uppgå till ca 2,8 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 106 miljarder euro i slutet av 2016, vilket är ca 50 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till ca 1,6 miljarder euro, vilket är ungefär lika mycket som beräknats för 2015.

Satsningar på regeringens spetsprojekt

Regeringen har beslutat om engångssatsningar på 1,6 miljarder euro på spetsprojekt och på minskningen av det eftersatta underhållet åren 2016—2018. Av finansieringen av spetsprojekten anvisas år 2016 170 miljoner euro för sysselsättning och konkurrenskraft, 300 miljoner euro för kunskap och utbildning, 130 miljoner euro för hälsa och välfärd, 300 miljoner euro för bioekonomi och ren energi samt 100 miljoner euro för digitalisering och verksamhetssätt. Dessutom föreslås 0,6 miljarder euro för minskningen av det eftersatta underhållet. Dessa satsningar ökar budgetekonomins utgifter med 323 miljoner euro år 2016. Spetsprojekten finansieras i huvudsak med inkomster från utdelning och genom försäljning av statens aktieinnehav.

Åtgärder för anpassning av statsfinanserna 2016

Anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet, som riktas mot olika förvaltningsområden i stor omfattning, har beaktats i anslagen. Inbesparingarna, höjningen av avgifter och vissa utgiftsökningar enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet förbättrar balansen inom statens budgetekonomi med ett nettobelopp på ca 0,8 miljarder euro 2016. De största utgiftsbesparingarna riktas på 2016 års nivå t.ex. till

I budgetpropositionen ingår utgiftsökningar enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet för

Ändringar av beskattningsgrunderna

Beskattningen av arbete lindras i synnerhet för låg- och medelinkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget med 450 miljoner euro 2016. Dessutom justeras beskattningen av förvärvsinkomster år 2016 så att ändringen motsvarar ändringen i förtjänstnivåindexet. Bilbeskattningen lindras med sammanlagt ca 200 miljoner euro under regeringsperioden. Lindringen genomförs stegvis 2016—2019.

Skatten på tobak, fordonsskatten, avfallsskatten samt skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs. Den avdragsgilla andelen av bolåneräntorna minskas. Dessutom sänks den nedre gränsen för den högsta inkomstklassen (den s.k. solidaritetsskatten) från 90 000 euro till 72 300 euro för åren 2016 och 2017, och den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs från 33 % till 34 % fr.o.m. 2016.

De ändringar i beskattningsgrunderna som föreslås och som det beslutats om tidigare höjer statens skatteinkomster 2016 med sammanlagt ca 0,4 miljarder euro på årsnivå.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

Ramen för valperioden för 2016 är 44 611 miljoner euro. De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 105 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2016 uppgår således till 206 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro. I den ofördelade reserven ingår en reservering för ett nettotillägg på strax under 50 miljoner euro för utvecklingen av närstående- och familjevården 2016.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP

Den kommunala ekonomin

För kommunernas och samkommunernas statsbidrag anvisas  2016 sammanlagt ca 11 miljarder euro. Ökningen i statsandelen föranleds bl.a. av en justering i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (sammanlagt ca 300 miljoner euro) och kompensationen för skatteförluster. För barnskydd och hemservice för barnfamiljer anvisas ett tillägg på 10 miljoner euro, genom vilket man stöder verkställigheten av socialvårdslagen som trädde i kraft vid ingången av 2015. Statsandelarna minskas av de åtgärder enligt regeringsprogrammet med vilka man strävar efter att sänka kommunernas kostnader. Den subjektiva rätten till dagvård begränsas, personaltätheten inom den småbarnspedagogiska verksamheten ändras och den regionala specialiserade sjukvården effektiviseras. Ingen indexhöjning görs i statsandelarna.

Höjningar föreslås i de avgifter som tas ut för social- och hälsovårdstjänster, dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, och detta beräknas stärka den kommunala ekonomin med ca 180 miljoner euro år 2016.

Den sammanlagda effekten av de statliga åtgärderna stärker kommunernas ekonomi med ca 290 miljoner euro 2016. Den kommunala ekonomin uppvisar dock fortfarande ett klart underskott 2016.

Den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomin i Finland har under detta decennium uppvisat ett kontinuerligt underskott på grund av det fortsatt svaga konjunkturläget och långvariga strukturella problem. Den offentliga ekonomin kommer att uppvisa underskott till utgången av decenniet, även om omfattande anpassningsåtgärder kommer att minska underskottet. De offentliga samfundens finansiella ställning belastas alltjämt av ökade utgifter till följd av befolkningens stigande medelålder. Underskottet i statsfinanserna beräknas uppgå till 2,8 % år 2016.