Statsbudgeten 2016
5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna
I regeringsprogrammet ingår en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär fyra femtedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de ramar för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas bl.a. utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, ränteutgifterna för statsskulden samt finansinvesteringarna.
Regeringens första rambeslut, ramen för valperioden 2016—2019, överlämnas till riksdagen den 28 september 2015. I rambeslutet fastställs ramen så att statens utgifter som omfattas av ramen 2019 är 1,3 miljarder euro mindre än i det s.k. tekniska rambeslutet från den 2 april 2015.
I det s.k. tekniska rambeslutet från april 2015 ändrades ramen för 2016—2019 så att den motsvarar pris- och kostnadsnivån 2016 i fråga om de lagstadgat och avtalsbaserat indexbundna utgifterna. Den beräknade pris- och kostnadsnivån har preciserats efter detta. Å andra sidan fattades det beslut om att som sparåtgärder avskaffa indexbindningen av barnbidraget och studiestödet, frysa indexhöjningarna av statsandelarna och universitetens och yrkeshögskolornas indexhöjningar under ramperioden samt frysa de indexhöjningar som bygger på FPL och konsumentpris/levnadskostnadsindex 2016—2019. Inte heller indexhöjningen av finansieringen av Rundradion Ab görs för 2016. Som en kombinerad effekt av dessa ändringar sänks priskorrigeringen av de lagstadgat eller avtalsbaserat indexbundna utgifterna med ett nettobelopp på ca 170 miljoner euro jämfört med rambeslutet från april.
Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro
2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |
Justering av ramnivån jämfört med rambeslutet från våren 2015: | ||||
Enligt lagstiftningen indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga enligt lagstiftningen indexbundna statsbidrag, EU-medlemsavgiften) | -172,8 | -172,8 | -172,0 | -172,4 |
Sammanlagt | -172,8 | -172,8 | -172,0 | -172,4 |
I ramnivån för 2016 beaktas dessutom de strukturella ändringar i ramen som sänker ramnivån för 2016 med ca 32 miljoner euro jämfört med rambeslutet från våren 2015. De strukturella ändringarna har specificerats närmare i följande tabell.
Strukturella ändringar i ramen, mn euro
Moment | Ärende | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
25.01.05 | Bruttobudgetering av Rättsregistercentralens avgiftsinkomster, motsvarande inkomster under moment 12.25.99 | 2,6 | 2,6 | 2,6 | 2,6 |
29.40.55 | Justering av mervärdesskattekompensationen till yrkeshögskolorna enligt bokslutsuppgifterna för 2014 | -32 | -32 | -32 | -32 |
29.01.29, 29.80.41 | Teknisk överföring från momsmomentet till momentet för överföringsutgifter som utgift som hör till ramen | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 0,8 |
32.30.03 | Bruttofinansieringen för Revisionstillsynen vid Patent- och registerstyrelsen, motsvarande inkomst av skattenatur under moment 11.19.09 | 2,3 | 2,3 | 2,3 | 2,3 |
32.60.41 | Stöd för byggande av LNG-terminaler, ändring i realiseringstidpunkten | -5,5 | 5,5 | ||
Sammanlagt | -31,8 | -20,8 | -26,3 | -26,3 |
Ofördelad reserv
Med beaktande av alla de nämnda justeringar ligger ramnivån för 2016 på 44 611 miljoner euro, inklusive en tilläggsbudgetreservering på 300 miljoner euro.
De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 44 105 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2016 uppgår således till 206 miljoner euro. I den ingår en reservering för ett nettotillägg på strax under 50 miljoner euro för utvecklingen av närstående- och familjevården 2016. För 2016 har i ramen dessutom avdelats 300 miljoner euro för tilläggsbudgetarna.
Utgifter utanför ramen
Utanför ramarna för statsfinanserna är framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, lönegaranti, bostadsbidrag och statens andel av utgifterna för utkomststöd. De nämnda utgifterna inkluderas likväl i ramarna när det gäller hur de ändringar som gjorts i grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramarna lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna och de utgifter där staten fungerar som teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.
Som utgifter utanför ramen förslås 10,0 miljarder euro, vilket är ca 1,9 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2015 (inklusive tilläggsbudgetpropositionerna). Minskningen beror närmast på tekniska ändringar. Den kompensation till kommunerna för ändringar i skatteinkomsterna som uppkommit i och med tidigare valperioder har vid bytet av valperiod överförts till den del av momentet som omfattas av ramen (1,4 miljarder euro). Även Rundradions finansiering har överförts så att den omfattas av ramen (0,5 miljarder euro).
Utgifterna för finansinvesteringar minskar fr.o.m. 2015, trots att en del av finansieringen av utvecklingssamarbetet ändras till finansinvesteringar. Detta beror närmast på att utgifterna för refinansieringen av exporten sjunker samt på att tillväxtsatsningarna av engångsnatur från föregående valperiod faller bort ur budgeten. Jämfört med 2015 ökar samtidigt de konjunkturrelaterade utgifter som står utanför ramen. Detta förklaras närmast av den strukturella förändring genom vilken bostadsbidraget för pensionstagare överförs för utbetalning under ett bostadsstödsmoment som står utanför ramen.
Ränteutgifterna för statsskulden uppgår till ca 1,6 miljarder euro, dvs. ungefär lika mycket som budgeterats för 2015.
Anslag utanför ramen, mn euro
2016 budgetprop. | |
Utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och lönegarantin | 4 330 |
Kompensation till kommunerna för skattelättnader | 262 |
Utgifter motsvarande inkomster som erhålls från EU | 1 073 |
Utgifter motsvarande tippningsvinstmedel och intäktsföringen från Penningautomatföreningen samt totospel | 934 |
Ränteutgifter | 1 573 |
Finansinvesteringar | 471 |
Tekniska genomgångsposter | 221 |
Mervärdesskatteanslag | 1 136 |
Sammanlagt | 10 000 |