Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhetPDF-versio

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Under momentet beräknas inflyta 8 929 000 000 euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2014, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2017 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2015 och 2016 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2015—2017. I prognosen beaktas de ändringar i skattegrunderna som gjorts 2015 och 2016 och som föreslås 2017 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2015.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring 2015
prognos
mn €
% 2016
prognos
mn €
% 2017
prognos
mn €
%
             
Förvärvsinkomster, varav 124 565 1,5 127 009 2,0 128 651 1,3
— löneinkomster 82 052 0,8 83 447 1,7 84 115 0,8
— pensionsinkomster 29 678 2,8 30 482 2,7 31 483 3,3
Kapitalinkomster, varav 11 707 7,8 12 052 2,9 12 423 3,1
— överlåtelsevinster 4 525 6,8 4 500 -0,6 4 635 3,0
— utdelningsinkomster 3 920 16,3 4 206 7,3 4 346 3,3

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2017 och till lag om ändring av inkomstskattelagen. Regeringen lämnar i samband med budgetpropositionen också en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om ett skogsgåvoavdrag och en proposition med förslag till lag om reglering av näringsverksamheten, jord- och skogsbruket och ett extra avdrag för rennäring. Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 136 miljoner euro. Dessa skattelättnader minskar statens intäkter av förvärvs- och kapitalinkomstsbeskattningen med ca 266 miljoner euro. I överensstämmelse med regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering införs ett företagaravdrag, och generationsväxlingar inom skogsbruket underlättas genom att ett s.k. skogsgåvoavdrag införs. På grund av tidpunkten för skatteuppbörden realiseras skogsgåvoavdragets effekter på skatteintäkterna först från och med 2018. Hushållsavdraget höjs. I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs på alla inkomstnivåer en justering som motsvarar ändringen i konsumentprisindex 2017. Rätten att dra av räntor på bostadslån inskränks i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Åren 2017—2019 minskar avdragsrätten med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2019. År 2017 sänks den avdragsgilla delen av räntor på bostadslån från 55 procent till 45 procent. De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Dessutom sänker de avgiftshöjningar för försäkrade som överenskommits inom ramen för konkurrenskraftsavtalet intäktskalkylen under momentet genom att avgifterna är avdragsgilla i beskattningen.

Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i skattegrunderna vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2017 och på årsnivå (mn euro)

  Effekter
2017
Effekten på årsnivå
     
Indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster -101 -110
Höjning av hushållsavdraget -10 -19
Införande av ett företagaravdrag -61 -66
Införande av ett skogsgåvoavdrag - -13
Begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån 16 17
Statens andel av den lindrade beskattningen av förvärvsinkomster på grund av konkurrenskraftsavtalet -244 -266
Sammanlagt -399 -462
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 16 17
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -415 -479

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren 2014—2017

  2014
utfall
2015
prognos
2016
prognos
2017
prognos
         
Progressiv inkomstskatt 5 690 5 838 5 791 5 376
Skatt på kapitalinkomster 2 482 2 776 2 915 2 963
Rundradioskatt 500 508 487 491

Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten 2017 (mn euro)

   
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 8 258
Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga 178
Rundradioskatt 493
Sammanlagt 8 929

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2017 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2014. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 53 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 42 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt 16,1 miljarder euro 2017 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,4 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 8,4 miljarder euro.

Antalet skattestöd inom beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomst och beloppet av dem ökar 2017 på grund av införandet av ett företagaravdrag och ett skogsgåvoavdrag samt höjningen av arbetsinkomstavdraget. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro.

Uppskattning av skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2015—2017 (mn euro)

  2015 2016 2017
       
Avdragsgillhet för lagstadgade pensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringspremier 2 415 2 480 2 655
Arbetsinkomstavdrag 2 095 2 130 2 422
Hushållsavdrag 365 370 380
Avdragsgillhet för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer 195 195 200
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen 315 305 320
Avdragsgillhet för frivillig pensionsförsäkringspremie 100 105 110
Skattefrihet för barnbidrag 500 505 510
Skattefrihet för vissa andra sociala förmåner 950 960 970
Avdragsgillhet för räntor på bolån 240 210 190
Skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst 3 300 3 300 3 400
Skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad (uppskattning) 1 300 1 300 1 300
Övriga 3 505 3 644 3 650
Sammanlagt 15 280 15 504 16 107

2017 budget 8 929 000 000
2016 budget 9 210 000 000
2015 bokslut 9 094 292 379

02. Samfundsskatt

Under momentet beräknas inflyta 3 567 000 000 euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatt var kommunerna och församlingarna till utgången av 2015. Sedan 2016 är staten och kommunerna skattetagare när det gäller samfundsskatten. Församlingarnas utdelning av samfundsskatten ersattes vid ingången av 2016 med ett indexbundet anslag.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2017 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2015 till 2017. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2017 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten

  2014 2015
prognos
2016
prognos
2017
prognos
         
Förändring av rörelseöverskottet, % 3,3 6,1 1,1 8,1
Skatteårets slutliga skatt, mn euro 4 412 4 526 4 698 5 141
— statens andel av intäkterna från samfundsskatten, % 61,63 60,35 69,08 69,66

År 2017 träder inga sådana ändringar av skattegrunderna i kraft som påverkar intäkterna av samfundsskatten. De sänkta arbetsgivaravgifterna på grund av konkurrenskraftsavtalet ökar skattebasen för samfundsskatten, vilket har beaktats i tillväxtprognosen för rörelseöverskottet.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2017 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2016 och 2015.

Prognos för inflödet av samfundsskatt år 2017

   
Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro  
— skatteåret 2018 406
— skatteåret 2017 4 297
— skatteåret 2016 391
— tidigare skatteår 35
Sammanlagt 5 129
— varav statens andel 3 567

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 565 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 350 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.


2017 budget 3 567 000 000
2016 II tilläggsb. 206 000 000
2016 budget 2 877 000 000
2015 bokslut 2 761 280 794

03. Källskatt på ränteinkomster

Under momentet beräknas inflyta 43 000 000 euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2015 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 78 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,3 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

  2015 utfall 2016
prognos
2017
prognos
       
Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, % -0,11 2,6 2,3
Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, % 0,33 0,19 0,08

2017 budget 43 000 000
2016 budget 91 000 000
2015 bokslut 110 410 026

04. Skatt på arv och gåva

Under momentet beräknas inflyta 510 000 000 euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 procent av de skatter som inflyter under momentet.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skatt på arv och gåva och 47 § i inkomstskattelagen. I propositionen föreslås det att skatteskalorna för skatten på arv och gåva lindras för främjande av generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Samtidigt föreslås det att skattebasen utvidgas i fråga om skattefria ersättningar från dödsfallsförsäkringar. De föreslagna ändringarna uppskattas minska statens skatteinkomster med 40 miljoner euro på årsnivå. År 2017 beräknas ändringarna dock minska statens skatteinkomster med 25 miljoner euro på grund av dröjsmål i arvs- och gåvobeskattningen.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 141 miljoner euro 2017.


2017 budget 510 000 000
2016 II tilläggsb. -50 000 000
2016 budget 710 000 000
2015 bokslut 630 918 741