Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
            (30.) Vuxenutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras på grundval av beslutet om beviljande med avvikelse från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Det växande internationella ömsesidiga beroendet och förändringarna i arbetsfördelningen i fråga om detta samt digitaliseringen och den snabba utvecklingen inom övrig teknologi, befolkningens åldrande, klimatförändringen och flyktingkrisen i Europa har lett till en osäker verksamhetsmiljö som är känslig för förändringar.

Den produktion som anknyter till värdekedjor på global nivå utvecklas i en allt kunskapsintensivare riktning. Den andel av mervärdet och av den ekonomiska tillväxten som består av immateriellt kapital och värdeskapande är större än tidigare. Detta gäller särskilt i Finland. På Finlands arbetsmarknad finns en efterfrågan på sådant arbete som kräver hög utbildning och ett mångsidigt kunnande. En hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad produktivitet förutsätter att kunskap, kunnande och kreativitet utnyttjas mer effektivt i företag, servicesystem och den offentliga förvaltningen. Ledningens betydelse växer genom kunskap. Målet är att förbättra informationsunderlaget vid beslutsfattandet samt utnyttjandet av forskning och expertis vid det samhälleliga beslutsfattandet.

Strukturförändringen inom den finländska ekonomin, den stagnerade tillväxten, skuldsättningen och anpassningsåtgärderna inom den offentliga sektorn sätter strikta ramar för ministeriets verksamhet. Förvaltningsområdet är föremål för en betydande anslagsminskning fram till 2020. Samtidigt har inhemska och internationella jämförelser visat att Finlands relativa ställning som ett kunskapssamhälle har försvagats. Utbildningsnivån har slutat stiga. De ungas kunskapsnivå sjunker och den finländska vetenskapen sackar efter de konkurrerande ländernas. Ökningen i antalet asylsökande inverkar på behovet att utveckla utbildningen och stödja deras integration med hjälp av metoder inom kultur, idrott och ungdomsarbete.

Genom de spetsprojekt som gäller kunnande och utbildning syftar man till att strukturerna, styrningen, innehållen och verksamhetssätten inom ministeriets ansvarsområden ska utvecklas så att finländarnas utbildnings- och kunskapsnivå stiger. Spetsprojekten ska modernisera inlärningsmiljöerna, nyttja digitalisering vid kunnande och inlärning, försnabba övergången till arbetslivet, förbättra konstens och kulturens tillgänglighet, stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet, verkställa reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet samt minska antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv.

För att utbildningssystemets kvalitet och effektivitet ska förbättras krävs det nya, öppna och försöksinriktade verksamhetssätt och att man aktivare än förut följer upp och påverkar den inhemska och internationella verksamhetsmiljön.

Förvaltningsområdets samhälleliga effekter
Utbildnings- och vetenskapspolitiken

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande småbarnspedagogiska tjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning från småbarnspedagogisk verksamhet till högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.

Redan inom en nära framtid kommer det att finnas brist på kunnig arbetskraft inom vissa branscher. Problemen med tillgången på arbetskraft kommer att vara särskilt svåra inom social- och hälsovårdsområdet samt områdena inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska unga snabbare komma ut i arbetslivet och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.

Målen för de samhälleliga effekterna inom utbildnings- och vetenskapspolitiken

  • — Antalet barn under 4 år som deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten ökar ytterligare
  • — Alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
  • — Hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
  • — Den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
  • — Genomströmningen inom utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier
  • — Nivån på vetenskapen stiger.

Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)

  2012 2013 2014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Studerande i yrkesutbildning 44,6 43,2 44,4 44,2 44,0 44,5
— utbildning som leder till grundexamen1) 41,5 40,3 42,1 42,0 42,0 42,0
— handledande utbildningar2) 3,1 2,9 2,3 2,2 2,0 2,5
Studerande i gymnasieutbildning1) 50,0 50,8 51,6 52,0 53,0 53,0
Studerande i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen3) 3,3 3,1 2,1 2,5 3,0 2,5
Utbildningar som leder till examen sammanlagt 91,5 91,1 93,7 94,0 95,0 95,0
Påbyggnadsundervisning och handledande utbildningar sammanlagt 6,4 6,0 4,4 4,7 5,0 5,0
Sammanlagt 97,9 97,1 98,1 98,7 100,0 100,0

1) Källa: Statistikcentralen.

2) Källa: statistik för statsandelssystemet (även siffran för 2015 anger utfallet).

3) De siffror som gäller den påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.

Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)

  2012
2013
2014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Yrkeshögskoleexamen 25,9 26,0 26,1 26,0 26,0 25,9
Högre högskoleexamen 27,7 27,8 28,0 27,8 27,8 27,8

1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.

Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)

 
2012
2013 2014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Gymnasieutbildning (3 år) 79,5 79,6 80,6 83,0 84,0 84,0
Yrkesinriktad grundexamen (3 år) 61,2 62,1 63,0 64,0 65,0 66,0
Yrkeshögskoleexamen (5 år) 53,3 55,1 57,0 59,0 60,0 60,0
Lägre och högre högskoleexamen (7 år) 47,8 48,2 50,0 50,0 51,0 52,0

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2014 är den siffra som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen en uppskattning.

Studerande och examina1)

  2012 2013 2014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
             
Småbarnspedagogik            
— barn 208 300 211 550 211 190 212 550 213 050 213 550
Förskoleundervisning            
— antal elever 58 800 59 800 60 420 62 500 62 000 62 000
Grundläggande utbildning            
— nya elever 58 820 60 150 59 940 60 500 60 500 60 500
— elever som fått avgångsbetyg 60 850 59 580 57 660 61 000 61 000 61 000
— antal elever 522 000 526 850 529 880 531 000 531 000 534 000
Gymnasieutbildning            
— nya studerande 35 780 35 820 34 740 38 000 38 000 35 000
— avlagda gymnasieexamina2) 31 450 31 540 31 620 33 000 33 000 33 000
— antal studerande 106 000 105 120 102 840 108 000 107 000 103 000
Grundläggande yrkesutbildning3)            
— nya studerande 69 080 69 390 69 350 68 000 67 500 62 500
— avlagda examina 45 860 46 210 48 750 49 300 49 800 50 700
— antal studerande 178 650 182 410 183 060 183 300 183 000 175 000
Yrkesinriktad tilläggsutbildning4)            
— nya studerande 30 190 26 740 30 930 31 200 31 000 30 700
— avlagda examina 16 690 15 940 15 910 17 000 18 000 18 000
— antal studerande 69 420 63 290 64 890 66 500 66 500 66 000
Grundexamina vid yrkeshögskolor            
— nya studerande5) 30 935 29 917 30 315 30 300 30 000 30 000
— avlagda examina 22 123 22 800 22 778 23 716 23 500 23 500
— antal studerande 131 374 129 636 128 751 128 545 129 300 129 300
Högre yrkeshögskoleexamina            
— nya studerande6) 2 905 3 285 3 453 3 600 4 000 4 300
— avlagda examina 1 708 1 948 2 115 2 366 2 400 2 600
— antal studerande 7 834 8 566 9 218 10 133 10 300 10 600
Grundexamina vid universitet7)            
— nya studerande 19 853 20 233 20 880 20 755 20 600 20 500
— avlagda lägre högskoleexamina 13 014 13 016 13 500 15 039 15 000 15 000
— avlagda högre högskoleexamina 13 829 14 444 14 855 15 316 15 200 15 200
— antal studerande 143 505 141 756 138 664 136 912 136 800 136 500
Doktorsexamina vid universitet 1 649 1 724 1 860 1 881 1 840 1 750

1) Källa: Statistikcentralen. Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Antalet studerande inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning är antalet studerande enligt statsandelssystemet. I de siffror som gäller dagvården, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ingår inte Åland.

2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

3) Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesinriktad grundexamen. Statistikcentralens elevantal beskriver det faktiska antalet personer som deltar i utbildningen, och därför avviker dessa från de kalkylerade elevantal per år enligt statsandelssystemet som används för finansieringen.

4) Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen. Statistikcentralens elevantal beskriver det faktiska antalet personer som deltar i utbildningen, och därför avviker dessa från de kalkylerade elevantal per år enligt statsandelssystemet som används för finansieringen.

5) Med studerande som inlett sina studier för YH-examen avses fr.o.m. 2010 studerande som under statistikåret i fråga för första gången har skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till YH-examen vid en yrkeshögskola.

6) Studerande som för första gången har skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen vid en yrkeshögskola.

7) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.

Konst- och kulturpolitiken

Uppgifterna och målen inom kulturpolitiken hänför sig till främjande av kreativitet, kulturell mångfald och delaktighet. Konst- och kulturproduktionen och nyttjandet av den, omsorgen för kulturarvet och ett mångsidigt kulturliv ökar det sociala och ekonomiska välbefinnandet och stärker demokratin. Kulturpolitiken anknyter även till många politiska teman som rör sig över förvaltningsområdenas gränser, t.ex. till hållbar tillväxt, regional utveckling, hälsa och välbefinnande, främjande av näringsliv och ekonomi samt till jämlikhet och kulturell mångfald.

De strategiska målen inom kulturpolitiken

  • — Förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete förbättras och produktions- och distributionsformerna diversifieras
  • — Kulturdeltagandet ökar och skillnaderna i olika befolkningsgruppers deltagande minskar
  • — Kulturgrunden är stark och livskraftig.

Nyckeltal för kulturpolitiken

  2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
         
Teatrar med rätt till statsandel        
— kalkylerade årsverken 2 474 2 469 2 469 2 469
— antal föreställningar 12 675 12 704 12 800 12 800
— besökare, 1 000 pers. 2 168 2 223 2 200 2 200
Orkestrar med rätt till statsandel        
— kalkylerade årsverken 1 037 1 037 1 033 1 033
— antal konserter 2 354 2 480 2 400 2 400
— besökare, 1 000 pers. 925 899 900 900
Finlands Nationalopera        
— antal anställda med månadslön 532 532 533 532
— antal föreställningar 468 562 505 550
— publikkontakter, 1 000 pers. 257 298 300 300
Suomen Kansallisteatteri        
— antal anställda 362 388 315 315
— antal föreställningar 781 760 700 700
— publikkontakter, 1 000 pers. 177 251 175 175
Nationalgalleriet        
— antal anställda 224 237 230 237
— antal samlings- och specialutställningar 19 20 17 16
— totalt antal besökare, 1 000 personer 584 533 480 595
Muséer med rätt till statsandel, kalkylerade årsverken 1 183 1 183 1 183 1 183
Besökare i muséer med rätt till statsandel och i andra muséer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer 5 385 5 445 5 400 5 400
Premiärer på inhemska filmer 32 37 25 25
Antal biobesökare, inhemska filmer, 1 000 personer 2 051 2 594 1 900 1 900
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st. 756 738 736 736
Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek, 1 000 st. 90 870 89 244 90 000 90 000
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st. 50 379 49 369 49 000 49 000
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st. 40 389 38 861 40 000 40 000
Deltagare i evenemang som ordnas av biblioteken, 1 000 personer 812 863 870 880
Antal mottagare av/ansökningar om årsstipendier 298/2 416 299/2 414 300/2 400 300/2 400
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som ansöker om/får rikstäckande stipendium från Centret för konstfrämjande (inkl. sammanslutningar), % 51/56 52/57 52/57 52/57
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av samtliga som ansöker om/får stipendium från Centret för konstfrämjande (inkl. sammanslutningar), % 44/46 45/47 45/47 45/47
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12) 1 061 1 064 1 064 1 064
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, % 11,99 11,61 11,61 11,61
Antal personer som utövar ett yrke inom kultur som huvudsyssla (arbetskraftsundersökningen) 128 498 131 600 131 000 131 500
Antal arbetslösa arbetssökande i yrken inom konstbranschen (anställda vid företag inom kulturbranschen) 7 150 8 082 8 100 8 150
Musikbranschens ekonomiska värde (1 000 euro) 856 875 885 885
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen 21 678 21 500 22 500 21 000
Antal anställda vid företag inom kulturbranschen 59 136 59 000 61 000 59 000
Omsättningen för företag inom kulturbranschen (1 000 euro) 1 301 1 300 1 300 1 350
Idrottspolitiken

Motion och idrott främjar hälsa och välbefinnande och en motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrotten ger upplevelser och ökar intresset för att börja utöva idrott som hobby. Målet med idrottspolitiken är att främja idrotten och därigenom öka delaktigheten samt öka befolkningens välbefinnande med hjälp av idrott. Motion och idrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.

Grunden för elitidrotten skapas inom idrotts- och motionsföreningsverksamheten. Verksamhetsmodellerna för den finländska elitidrotten har reformerats så att de motsvarar den allt hårdare internationella konkurrensen. Ett mål är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland. Genom en aktiv internationell verksamhet främjas en starkare etisk grund och konkurrenskraft inom idrotten och elitidrotten.

Målen för de samhälleliga effekterna inom idrottspolitiken

  • — En motionsinriktad livsstil blir allt vanligare
  • — Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig
  • — Motion och idrott ökar deltagandet.

Nyckeltal för idrottspolitiken

  2014
utfall
2015
utfall
2017
uppskattning
       
Personer som motionerar på fritiden (minst 4 timmar per vecka så att man blir andfådd eller svettas), %1)      
8—9-klassister sammanlagt      
— pojkar 43 53 56
— flickor 37 50 53
1—2-klassister i gymnasiet sammanlagt      
— pojkar 48 55 56
— flickor 39 47 50
1—2-klassister inom yrkesutbildning sammanlagt      
— pojkar 31 40 42
— flickor 21 33 36
       
Personer som motionerar eller idrottar regelbundet flera timmar per vecka, t.ex. löpning, skidning, simning eller bollspel, %2)      
20—54-åringar      
— män 32 33 34
— kvinnor 26 28 30
55—74-åringar      
— män 15 18 19
— kvinnor 12 14 16
       
Personer som deltar i motions- och idrottsföreningar (minst 1 ggr/v, % 3)      
7—14-åringar      
— flickor 49 49 50
— pojkar 61 61 61
15—19-åringar      
— flickor 30 30 30
— pojkar 30 30 30
       
Personer som deltar aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet (minst 1 ggr/v), %4)      
20—54-åringar      
— män 37 34 36
— kvinnor 34 36 36
55—74-åringar      
— män 18 20 22
— kvinnor 28 30 32
75 + -åringar      
— män 12 13 14
— kvinnor 16 16 17
       
Personer som motionerar enligt rekommendationen, %5)      
11-åringar      
— flickor 26 26 30
— pojkar 36 36 38
13-åringar      
— flickor 15 15 18
— pojkar 22 22 25
15-åringar      
— flickor 9 9 13
— pojkar 11 11 15
20—54 -åringar6)      
— män 15 15 18
— kvinnor 18 20 22
       
Genomsnitt i löptestet för män som inleder tjänstgöring (m)7) 2 433 2 423 2 410
       
Elittävlingsmedaljer, st.      
Olympiska spelen 5 - -
Världsmästerskap      
— olympiska grenar 1 8 5
— icke-olympiska grenar 107 157 120
Europamästerskap (olympiska och icke-olympiska grenar) 119 143 130

1) Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningen genomförs med två års mellanrum. Siffrorna för 2014 baserar sig på resultaten för 2013.

2) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH.

3) Sammandrag av resultaten av följande undersökningar: Barn och ungas motionsvanor i Finland 2014, undersökning om ungas fritid 2013 (Nuorten vapaa-aikatutkimus 2013).

4) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH. Siffran inkluderar eventuellt också frivillig verksamhet i motions- och idrottsföreningar.

5) undersökning om barn och ungas motionsvanor i Finland. Undersökningen genomförs med två års mellanrum. Siffrorna för 2015 baserar sig på resultaten för 2014. Rekommenderad mängd motion för barn och unga: Alla 7—18 -åringar ska minst 1—2 timmar per dag utöva sådan motion som är mångsidig och lämplig med tanke på åldern. Perioder av över två timmars sittande bör undvikas.

6) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH. Enligt rekommendationerna har man använt UKK-institutets motionskaka vid tolkningen av antalet motionerande (www.ukkinstituutti.fi/liikuntapiirakka).

7) Försvarsmaktens statistik över konditionstest

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Enligt ungdomslagen är syftet med ungdomsarbetet och ungdomspolitiken att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet ska uppnås med utgångspunkt i gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Dessa mål enligt ungdomslagen gäller alla som är under 29 år och bor i Finland.

De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har utvecklats under de senaste åren. Formerna för deltagandet och påverkandet samt fritidsverksamheten har blivit mångsidigare särskilt på grund av utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken. Under det svaga ekonomiska läget ökar klyftan mellan de unga som har det bättre ställt och de som har det sämre ställt. Skillnaderna kan vara betydande när det gäller de förmågor som är centrala med tanke på livskompetensen och möjligheten att vara aktiv i samhället. Bostadsområdet, kommunen och den socioekonomiska bakgrunden påverkar ungas verksamhetsmöjligheter. Ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller andra skäl som hänför sig till en person kan öka diskrimineringen. De unga är inte alltid medvetna om sina rättigheter. Det svaga ekonomiska läget försämrar framtidsutsikterna för de unga i västerländerna. Utkomstnivån för den yngre generationen riskerar att bli permanent lägre än de äldre generationernas utkomstnivå. Trots detta har de finländska ungdomarna ännu en stark tro på framtiden.

Målen för de samhälleliga effekterna inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken:

  • — Ungas delaktighet ökar och påverkningsmöjligheterna blir mångsidigare
  • — Ungas livskompetens och erfarenhet av samhörighet stärks
  • — Unga har jämlik tillgänglighet till fritidsaktiviteter och verksamhet
  • — Ungas erfarenheter av jämlikhet, jämställdhet och tillgodoseendet av sina rättigheter stärks och ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras.

Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

  2014
utfall
2015
utfall
2017
uppskattning
       
Effektmål 1: Ungas delaktighet ökar och påverkningsmöjligheterna blir mångsidigare      
— 10—29 -åringar som hör till/är med i något organisationsarbete eller motsvarande (undersökningen om fritiden), % 53 57 58
—15—29 -åringar som upplever att de hör till det finländska samhället (Ungdomsbarometern), % 76 56 56
Effektmål 2: Ungas livskompetens och erfarenhet av samhörighet stärks      
— 15—29 -åringar som upplever att de har bra kontroll över sitt liv (ungdomsbarometern), % 90 90 92
— Barn i grundskoleålder som inte har någon nära vän (undersökningen Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd), % 8 9 8
Effektmål 3: Unga har jämlik tillgänglighet till fritidsaktiviteter och verksamhet      
— 15—29 -åringar som har låtit bli att inleda en hobbyverksamhet på grund av brist på pengar (Ungdomsbarometern), % 35 35 32
Effektmål 4: Ungas erfarenheter av jämlikhet, jämställdhet och tillgodoseendet av sina rättigheter stärks och ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras      
— 15—29 -åringar som har erfarit diskriminering under de senaste 12 månaderna (Ungdomsbarometern), % 13 13 12
— 15—29 -åringar som är optimistiska vad gäller sin egen framtid (Ungdomsbarometern), % 79 79 80
— Antalet arbetslösa personer under 25 år (ANM) 50 400 52 300 52 000
Kyrkliga ärenden

Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)

Moment Verksamhetsform 2015 2016 2017 2016/2017
förändr.
           
29.10.30 Allmänbildande utbildning 701 446 724 220 720 558 -36 624
29.10.31 Fritt bildningsarbete 156 212 157 920 146 325 -11 595
29.20.30 Yrkesutbildning 737 192 725 618 725 789 171
29.20.33 Kompetensprogrammet för unga vuxna 55 652 37 347 25 141 -12 206
29.80.30 Bibliotek 4 750 3 900 3 700 -200
29.80.31 och 52 Teatrar, orkestrar och muséer 110 515 105 966 103 786 -2 180
29.80.33 Kommunernas kulturverksamhet 106 0 0 0
29.80.34 Byggande av bibliotek 4 500 0 0 0
29.90.50 och 52 Idrottsutbildningscenter 17 963 18 150 18 267 117
29.90.50 Kommunernas idrottsväsende 19 327 19 399 19 454 55
29.91.50 Kommunernas ungdomsarbete 8 061 8 048 8 030 -18
Sammanlagt   1 815 724 1 800 568 1 771 050 -29 518
           
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd        
Kommunerna och samkommunerna 889 705 882 278 867 815 -14 464
— Kommuner   -304 279 -301 739 -296 793 4 947
— Samkommuner 1 193 984 1 184 018 1 164 607 -19 410
Privata   926 019 918 290 903 236 -15 054

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 58,11 % ökat med 290 948 000 euro på grund av bortfallet av kommunens finansieringsandel vid finansieringen av yrkeshögskolorna.

Penningspelsverksamhetens vinstmedel

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lotterilagen, enligt vilken endast ett nytt penningspelbolag ska ha ensamrätt att verkställa penningspel i Finland.

I enlighet med lotterilagen ska 53 % av penningspelbolagets intäkter användas för främjande av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Penningspelsverksamhetens vinstmedel utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och den fysiska fostrans samt ungdomsarbetets område. Enligt 18 § i lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för penningspelbolaget.

Penningspelbolagets beräknade intäkter i fråga om främjandet av idrott och motion, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete 2017 uppgår till 526,286 miljoner euro. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur fonden för ofördelade vinstmedel sammanlagt 19,4 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2017 uppgår till 545,686 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 8,3 miljoner euro jämfört med budgeten för 2016. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt 17 a § i lotterilagen.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 104,4 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 233,6 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 154,1 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 53,6 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2017 uppgå till 1 103,4 miljoner euro, varav 545,7 miljoner euro, dvs. 49,4 %, beviljas av penningspelsverksamhetens vinstmedel.

Tippningsvinstmedel1) och anslag som anvisats för liknande ändamål, miljoner euro

  2010
bokslut
2011
bokslut
2012
bokslut
2013
bokslut
2014
bokslut
2015
bokslut
2016
budget
2017
budgetprop.
                 
Vetenskap 355,1 388,3 409,9 398,8 308,6 258,3 398,1 411,6
— vinstmedel 95,8 100,3 101,2 102,2 102,4 102,2 103,4 104,4
— budgetmedel2) 259,3 288,0 308,7 296,6 205,4 156,1 294,7 307,3
                 
Konst 400,6 425,1 432,6 451,8 458,3 470,3 458,9 462,8
— vinstmedel 209,3 220,3 222,4 224,6 237,0 236,9 233,3 233,6
— budgetmedel 191,3 204,8 210,2 227,2 221,3 233,4 225,6 229,2
                 
Idrott 137,6 142,5 153,6 151,7 187,4 188,5 155,4 162,0
— vinstmedel 135,8 141,9 150,9 151,6 147,3 148,0 147,6 154,1
— budgetmedel 1,8 0,6 2,7 0,1 40,1 40,5 7,8 7,9
                 
Ungdom 69,3 65,2 71,8 73,9 74,3 74,4 73,5 74,6
— vinstmedel 51,3 51,5 51,9 52,4 52,8 53,0 53,1 53,6
— budgetmedel 18,0 13,7 19,9 21,5 21,5 21,4 20,4 21,0
                 
Vinstmedel sammanlagt 492,2 514,0 526,4 530,8 539,5 540,1 537,4 545,7

1) Från och med 2017 penningspelsverksamhetens vinstmedel.

2) I anslagen ingår inte anslagen under moment 29.40.50 för den statliga finansieringen av universiteten.

Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)

  Penningspelverksamhetens
vinstmedel
Allmänna
budgetmedel
Sammanlagt
       
Omkostnader för Institutet för de inhemska språken 3 627 000 1 145 000 4 772 000
Finlands Akademis forskningsanslag 70 673 000 246 231 000 316 904 000
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar, orkestrar och muséer 55 125 000 48 661 000 103 786 000
Idrottsutbildningscenter 16 914 000 781 000 17 695 000
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete 7 127 000 19 523 000 26 650 000
Samernas kultur- och språkboverksamhet 200 000 700 000 900 000
Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är lagstadgade överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsbesluten.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Jämställdheten ingår även i ungdomslagens värderingar. Inom ungdomsarbetet riktas understöd vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

  2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
29.40 Högskoleundervisning och forskning    
  —fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt 338,4 348,3
29.40.54 Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)    
  — fullmakt för forskningsprojekt 55,6 55,6
29.80.75 Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt för ombyggnad och småprojekt 3,3 2,3

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

    År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
    1000 € %
 
01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet 129 781 238 027 242 453 4 426 2
01. Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 852 19 203 18 032 -1 171 -6
02. Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 48 597 45 650 46 077 427 1
(03.) Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år) 0
04. Omkostnader för Nationella centret för utbildningsutvärdering (reservationsanslag 2 år) 3 891 3 863 3 687 -176 -5
21. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 3 526 3 543 3 008 -535 -15
22. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 14 263 14 263 14 203 -60 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 32 032 28 489 28 540 51 0
50. Vissa understöd (fast anslag) 998 1 279 1 277 -2 0
51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) 3 389 3 321 3 313 -8 0
52. Statlig finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter (förslagsanslag) 114 000 114 000 0
53. Vissa understöd som föranleds av asylsökande och invandrare (reservationsanslag 2 år) 2 190 8 090 5 900 269
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag) 2 234 2 226 2 226 0
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 926 592 954 435 951 467 -2 968 0
01. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) 46 754 43 816 41 990 -1 826 -4
02. Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 2 470 2 534 3 285 751 30
20. Gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år) 11 041 18 106 32 046 13 940 77
30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 701 446 724 220 720 558 -3 662 -1
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 156 212 157 920 146 325 -11 595 -7
51. Statsunderstöd för organisationer inom allmänbildande utbildning (fast anslag) 1 303 1 478 976 -502 -34
52. Statsunderstöd för organisationer inom det fria bildningsarbetet (fast anslag) 7 366 6 361 6 287 -74 -1
20. Yrkesutbildning 812 879 781 134 767 446 -13 688 -2
01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) 6 314 8 289 7 975 -314 -4
21. Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) 13 721 9 880 8 541 -1 339 -14
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 737 192 725 618 725 789 171 0
33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag) 55 652 37 347 25 141 -12 206 -33
(30.) Vuxenutbildning 0
40. Högskoleundervisning och forskning 3 210 967 3 206 985 3 331 063 124 078 4
01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) 10 423 12 871 12 081 -790 -6
02. Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 508 18 131 17 850 -281 -2
03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) 1 464 1 249 1 145 -104 -8
04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 863 1 758 1 681 -77 -4
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 49 837 55 757 91 857 36 100 65
22. Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år) 8 500 8 500 8 500 0
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 1 908 560 1 827 520 1 795 674 -31 846 -2
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) 94 857 232 133 246 231 14 098 6
(52.) Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag) 30 299 31 679 -31 679 -100
53. Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag) 102 188 103 359 104 383 1 024 1
54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag) 10 752 34 000 47 000 13 000 38
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 903 256 860 020 834 915 -25 105 -3
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag) 19 461 20 008 19 746 -262 -1
(86.) Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital (fast anslag) 49 999 0
89. Statlig finansiering för universitetens kapitalplaceringar (fast anslag) 150 000 150 000 0
70. Studiestöd 871 925 932 865 780 958 -151 907 -16
01. Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) 700 649 621 -28 -4
52. Statsborgen för studielån (förslagsanslag) 26 886 31 200 40 200 9 000 29
55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 764 374 816 305 655 381 -160 924 -20
57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag) 30 797 31 411 31 456 45 0
(58.) Understöd för ersättande av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år) 2 100 0
59. Stöd för skolresor för studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag) 47 068 53 300 53 300 0
80. Konst och kultur 470 294 458 856 462 827 3 971 1
01. Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) 4 542 4 289 4 052 -237 -6
03. Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) 2 524 2 205 2 121 -84 -4
04. Omkostnader för Museiverket (reservationsanslag 2 år) 19 522 20 750 22 993 2 243 11
05. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) 5 649 5 474 4 937 -537 -10
06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) 6 935 6 522 6 080 -442 -7
16. Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag) 17 899 18 848 18 848 0
20. Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år) 16 945 15 205 15 400 195 1
30. Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag) 4 750 3 900 3 700 -200 -5
31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer (förslagsanslag) 54 812 50 891 48 661 -2 230 -4
(32.) Statsandelar och statsunderstöd för muséer (förslagsanslag) 0
(33.) Statsunderstöd för utvecklande av kommuners och regioners kulturverksamhet (förslagsanslag) 106 0
(34.) Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) 4 500 0
35. Statsunderstöd för anläggningskostnader inom huvudprojektet för 100-årsjubileet av Finlands självständighet (reservationsanslag 3 år) 5 000 8 000 8 000 0
40. Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag) 99 252 252 0
41. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 19 225 20 313 26 648 6 335 31
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 9 298 9 821 8 143 -1 678 -17
51. Stipendier till konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) 14 047 14 507 14 508 1 0
52. Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag) 236 874 233 322 233 589 267 0
53. Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) 29 133 24 669 27 257 2 588 10
(54.) Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners investeringar i lokaler (fast anslag) 0
55. Tillgång till och förvaring av det digitala kulturarvet (reservationsanslag 3 år) 2 200 2 200 1 950 -250 -11
(56.) Extra statsunderstöd till stiftelsen Pietari-säätiö för tryggandet av verksamheten vid Finlandsinstitutet i S:t Petersburg och finska skolan i S:t Petersburg (fast anslag) 0
59. Vissa understöd till Nationalgalleriet (reservationsanslag 2 år) 11 245 10 000 10 000 0
(70.) Anskaffning av utrustning (reservationsanslag 3 år) 150 0
72. Utökning av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år) 739 739 739 0
75. Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) 4 099 6 899 4 899 -2 000 -29
95. Utgifter för skyddandet av kulturmiljön (förslagsanslag) 0 50 50 0
90. Idrottsverksamhet 188 549 155 446 161 958 6 512 4
30. Understöd till programmet Skolan i rörelse (reservationsanslag 3 år) 7 000 7 000 0
50. Penningsspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag) 147 993 147 622 154 097 6 475 4
52. Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag) 556 824 861 37 4
(54.) Understöd för totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (reservationsanslag 3 år) 40 000 0
91. Ungdomsarbete 74 425 73 473 74 640 1 167 2
50. Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) 53 025 53 100 53 617 517 1
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 21 000 19 673 19 523 -150 -1
52. Vissa understöd (reservationsanslag 2 år) 400 700 1 500 800 114
Sammanlagt 6 685 413 6 801 221 6 772 812 -28 409 0
  Det totala antalet anställda 2 830 2 782 2 733