Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och migration, till vars verksamhetsområde det hör att svara för

  • — allmän ordning och säkerhet
  • — migration, internationellt skydd och mottagande av asylsökande
  • — finskt medborgarskap
  • — räddningsväsendet
  • — nödcentralsverksamhet
  • — gränssäkerhet och sjöräddningstjänsten
  • — den nationella beredskapen inom civil krishantering samt
  • — regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar.

I enlighet med regeringsprogrammet är Finland är världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete.

För att uppnå detta mål prioriteras följande områden:

  • — strategiska kärnuppgifter inom den interna säkerheten och centrala tjänster för medborgarna
  • — internationell verksamhet
  • — digitalisering och cyberframtid.

Dessutom strävar man efter att säkra funktionsförmågan när det gäller kärnuppgifterna genom en effektivisering av verksamheten och en revidering av strukturerna.

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Upprätthållandet av den inre säkerheten och främjande av en balanserad migration är primära uppgifter för staten som utsätts för krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden.

Trots förändringen i befolkningsstrukturen antas Finland även i den närmaste framtiden förbli ett lugnt civilt samhälle där man respekterar det rättvisa och jämlika samhällets tradition och omfattar betydelsen av de offentliga tjänsterna. Till Finland har kommit ett rekordstort antal asylsökande, vilket har belastat mottagningssystemet och väckt oro för att säkerhetssituationen kommer att försämras. Myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten har sett till att invandringen genomförs på ett kontrollerat sätt. Den avsevärda ökningen av antalet asylsökande innebär stora utmaningar för asylprocessen, integrationen och återsändandet av personer som fått avslag på sin asylansökan. Ökningen av antalet sökande har betydelse även för störningar när det gäller allmän ordning och säkerhet, ökad brottslighet och organiserad brottslighet i samband med olaglig inresa.

Tack vare migration kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Inom många branscher har migrationen redan en avsevärd betydelse för tillgången till arbetskraft.

Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan inom den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som det är nödvändigt att beakta. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett betydande hot för samhället och den inre säkerheten.

Den inre och yttre säkerheten är starkare sammanflätade än tidigare och på båda inverkar dels samma utvecklings- och hotfaktorer. Säkerhetsläget i Europa har förändrats genomgripande, och inga snabba förändringar till det bättre är i sikte. Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer.

Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.

Förvaltningsområdet är mycket arbetskraftsintensivt. Det är också kritiskt beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem, utrymmen för kundservice och datakommunikationsförbindelser samt funktionell materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse, det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden, digitaliseringen samt omfattande pensioneringar medför vid sidan av det strama ekonomiska läget stora utmaningar för verksamheten. Minskningen av antalet årsverken förutsätter att verksamheterna effektiviseras och rationaliseras och att arbetets effektivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Samhälleliga effektmål

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2017:

  • — Tjänsterna inom den inre säkerheten och myndigheternas handlingsförmåga ska tryggas i hela landet.
  • — Servicenivån i fråga om den inre säkerheten upprätthålls med hjälp av digitalisering och ny teknologi. Reformer ska genomföras på ett kundorienterat sätt och med främjande av den regionala jämlikheten.
  • — För att man i nödsituationer snabbt ska kunna få hjälp förutsätts det utöver att verksamheten vid nödcentralerna är effektiv även att tyngdpunkten inom säkerhetsverksamheten överförs från fasta verksamhetsställen till rörliga enheter.
  • — Resurserna för gränssäkerheten och den inre säkerheten ska granskas och omfördelas med beaktande av nya hotbilder och av det säkerhetspolitiska läget.
  • — Gemensamma instrument för att bekämpa terrorism, internationell brottslighet och hybridhot ska hittas.
  • — Migrationen är balanserad. Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar ska påskyndas, besluten om återsändande ska fattas utan dröjsmål och missbruk avvärjas.
Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid polisens beredskap, bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi samt uppgifter som hänför sig till asylläget. Inom de ramar som resurserna medger läggs även vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, att trygga serviceförmåga och synlighet. Sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet ska avvärjas.

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av lotterilagen från och med den 1 januari 2017. Enligt propositionen kommer till följd av sammanslagningen av penningspelssammanslutningarnas penningspelsfunktioner endast ett penningspelsbolag i fortsättningen att ha ensamrätt att anordna penningspel i Finland. Polisstyrelsen övervakar fortfarande anordnandet av penningspel.

Nyckeltal

  2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Antal strafflagsbrott, högst 467 412 455 000 455 000
Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100)1) 98,4 98,0 95,0
Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100)2) 181,9 185,0 187,0
Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet, medeltal, minst, på skalan 1—43) - 3,3 -
Medborgarnas trygghetskänsla, medeltal, minst, på skalan 1—44) - 2,9 -
Antal terrordåd, st5) 0 0 0
Medborgarnas förtroende för skyddspolisen, %5) 82 85 85
Skyddspolisen, framgångsrik verksamhet, %5) 68 75 80

1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmälts till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999.

2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken.

3) Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "I vilken utsträckning litar ni på följande myndigheters verksamhet?", 1 = väldigt lite, 2 = ganska lite, 3 = ganska mycket, 4 = väldigt mycket. Källa: Polisbarometern. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år.

4) Medborgarnas trygghetskänsla mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "Hur allvarligt problem anser ni att brottsligheten i närområdet är?", 1 = väldigt allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = inte särskilt allvarligt, 4 = inte alls allvarligt. Källa: Polisbarometern.

5) Källa: TNS Gallup

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, ge handräckning till myndigheterna i de glesbebyggda gränstrakterna och kustområdena, öka säkerheten till havs och delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Nyckeltal/mätare 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Samhälleliga verkningar (ind.) 104 107 107
Effekter (ind.) 96 96 96
— Upprätthållande av gränssäkerheten (1—5) 4,0 3,9 3,9
— Säkrande av en smidig gränstrafik (1—5) 4,7 4,8 4,8
— Ökad säkerhet till havs (1—5) 3,9 4,0 4,0
— Deltagande i det militära försvaret (1—5) 4,1 4,1 4,1
— Myndighetshandräckning i de glesbebyggda gränstrakterna och kustområdena (1—5) 3,3 3,3 3,2
Kostnadseffektivitet (ind.) 111 119 118
Räddningsväsendet

Räddningsväsendets uppgift är att främja säkerheten i samhället under alla förhållanden tillsammans med andra aktörer genom att minska antalet olyckor, ansvara för räddningsverksamheten, begränsa konsekvenserna av olyckor och tillhandahålla ständig beredskap inom räddningsväsendet samhället till godo.

Nyckeltal 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) 9 642 9 500 9 500
— varav antalet byggnadsbränder, högst (st.)1) 5 211 5 200 5 200
Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.) 73 69 69
Räddningsväsendets genomsnittliga insatstid vid brådskande uppdrag, högst 9:24 9:20 9:20
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen2) - - 98

1) Inklusive byggnadsbränder.

2) Källa: TNS Gallup-undersökning som genomförs vart tredje år.

Nödcentralsverksamhet

Ett centralt samhälleligt effektmål för nödcentralsverksamheten är att främja befolkningens säkerhet. Systemet utvecklas genom att ett för myndigheterna gemensamt nödcentralsdatasystem tas i bruk i alla nödcentraler före utgången av mars 2017.

Nyckeltal 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal      
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) 92 90 80
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster      
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst - 4,0 -
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet      
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) 100 100 100
Migration

Migrationen är balanserad. De samhälleliga verkningarna av kärnuppgifterna inom migrationen utvärderas med utgångspunkt såväl i beslutsfattandet som i mottagningsverksamheten. Det antal beslut som Migrationsverket har fattat ska motsvara antalet anhängiga ärenden. Kapaciteten hos systemet för mottagande av asylsökande ska motsvara antalet sökande och vara kostnadseffektivt. Kvaliteten på verksamheten mäts enligt mängden oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket.

En arbetskraftsmigration som stärker sysselsättningen och de offentliga finanserna i Finland, förbättrar försörjningskvoten samt gynnar en internationalisering av ekonomin i Finland ska främjas. Antalet kvotflyktingar ska hållas åtminstone på samma nivå som under de senaste åren, på så sätt deltar vi i den internationella ansvarsfördelningen. Migrationsverket och förläggningarna för asylsökande samarbetar med närings-, trafik- och miljöcentralerna samt kommunerna för att säkerställa att kvotflyktingar och asylsökande som har fått uppehållstillstånd flyttas till kommunerna på ett effektivt sätt. Ett mått på de samhälleliga effektmålen är den genomsnittliga väntetiden i en förläggning för asylsökande för placering i en kommun efter det att tillstånd erhållits.

Nyckeltal 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Migrationsverkets kundbelåtenhet (1—5) - - 4
Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%)1) 99,45 >95 >95
Väntetiden i en förläggning för asylsökande för placering i en kommun, efter delfåendet av beslutet om uppehållstillstånd (mån) 3,82) 2,0 2,0
Vid Migrationsverket avgjorda/anhängiggjorda ärenden (%) 62,7 120 100
Förläggningarnas beläggningsgrad i genomsnitt (%) 106 90 90

1) Målet är att de avgöranden som upphävs i besvärsinstanserna på grund av fel i myndighetens lagtolkning eller förfarande ska utgöra högst fem procent av alla avgöranden.

2) Statistiken för 2015 är inte fullständig på grund av det exceptionella antalet asylsökande.

Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde

  2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
       
Inrikesministeriet 194 185 180
Förvaltningens IT-central1) 396 140 -
Polisväsendet2) 10 007 9 850 9 517
Skyddspolisen - 276 291
Gränsbevakningsväsendet 2 679 2 664 2 665
Räddningsinstitutet (inkl. CMC) 130 129 127
Nödcentralsverket 597 613 541
Migrationsverket 334 830 690
Statliga förläggningar 114 120 142
Sammanlagt 14 451 14 807 14 153

1) Centralens verksamhet upphör 31.5.2016. Antalet årsverken 2016 är en uppskattning.

2) Antalet för 2015 omfattar Skyddspolisens antal årsverken (ca 240 årsverken).

Konsekvenser för jämställdheten

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Under 2016 kommer ministeriet att uppdatera både likabehandlingsplanerna och jämställdhetsplanerna. Dessutom kommer lagberedarna att erbjudas utbildning i bedömning av könskonsekvenser hösten 2016.

Ett målinriktat och planmässigt förfarande i fråga om främjande och övervakning av jämställdhet och likabehandling ankommer på alla medlemmar i polisorganisationen. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Kvinnornas andel av polismännen är relativt liten. Man strävar efter att främja jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Planering är det viktigaste redskapet för att främja jämställdhet och likabehandling. Dessutom beaktas frågor som gäller jämställdhet och likabehandling även vid genomförandet av ett program som gäller arbetsför ålder vid polisen.

Utgångspunkten för Gränsbevakningsväsendets verksamhet, både som myndighet och arbetsgivare, är att alla människor ska behandlas jämlikt och lika. Iakttagandet av principen om likabehandling gäller särskilt vid behandlingen av personer i den gränsöverskridande trafiken. I utbildningen av gränsbevakningsmän fäster man särskild vikt vid att personer av olika etniskt ursprung och från olika kultur ska bemötas på lika grunder. Av gränsbevakningsväsendets personal tjänstgör 86 % i militära tjänster. Kvinnornas andel av de militära tjänsterna är 4 % (år 2015). Målet är att antalet kvinnor ska öka ytterligare, särskilt med hjälp av positiv särbehandling vid rekryteringen av gränsbevakare. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen för Gränsbevakningsväsendet uppdateras för åren 2017—2018.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. Båda planerna ses över och uppdateras inom ramen för de tillgängliga resurserna. Jämställdhet och likabehandling beaktas i all verksamhet och det ordnas informationsmöten och utbildning i ämnet både för personal och för studerande. När det gäller studerandena samarbetar man med studentföreningarna.

Vid Nödcentralsverket tas jämställdhets- och likabehandlingsplanen i fortsättningen med i ämbetsverkets personalplan, som bereds för närvarande. Den föregående jämställdhets- och likabehandlingsplanen uppgjordes till utgången av 2015. Den operativa utbildningen och rekryteringen är könsneutral och utvecklingen när det gäller personalens könsfördelning följs upp. Könsfördelningen för Nödcentralsverket har varit så gott som oförändrad de senaste åren. Ca 40 procent av personalen är kvinnor. Det utförs årligen en personalenkät (VM Baro) bland de anställda vid Nödcentralsverket och i den ingår frågor som gäller jämställdhet och icke-diskriminering. Utifrån de svar som erhölls i enkäten har det inte kommit fram några särskilda utvecklingsobjekt i fråga om jämställdheten mellan könen. Om det förekommer problem i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor vid ämbetsverket, ingriper man och vidtar åtgärder för att förbättra situationen.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl Migrationsverket som alla statliga förläggningar. En ny jämställdhets- och likabehandlingsplan som är gemensam för Migrationsverket och statens förläggningar är för närvarande under beredning och den kommer att uppdateras vartannat år. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2015 var ca 81 % av alla asylsökande män (av totalt 32 476 sökande var 26 430 män). Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Förläggningarna har dock strävat efter att i sin verksamhet beakta jämställdhetsprinciperna också vid behandlingen av asylsökande och när det gäller kvinnors och flickors ställning som en eventuellt utsatt grupp.

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

    År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
    1000 € %
 
01. Förvaltning 127 231 136 746 132 203 -4 543 -3
01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 16 218 14 857 13 781 -1 076 -7
(03.) Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) 22 22 -22 -100
04. Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) 1 739 1 439 1 439 0
20. Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 8 917 8 917 8 517 -400 -4
(22.) EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) 4 603 0
24. EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) 14 288 47 260 32 224 -15 036 -32
29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 80 394 63 019 75 000 11 981 19
50. Vissa understöd (reservationsanslag 2 år) 248 215 225 10 5
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 802 1 017 1 017 0
10. Polisväsendet 743 787 788 332 735 235 -53 097 -7
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 736 316 729 491 687 678 -41 813 -6
02. Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 23 919 25 891 1 972 8
20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) 7 471 22 000 17 666 -4 334 -20
21. Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 3 år) 0 12 922 4 000 -8 922 -69
20. Gränsbevakningsväsendet 262 100 249 370 239 879 -9 491 -4
01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 231 713 233 410 230 479 -2 931 -1
70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år) 30 387 15 960 9 400 -6 560 -41
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 80 769 75 434 73 015 -2 419 -3
01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 598 12 133 12 914 781 6
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 56 754 52 795 49 595 -3 200 -6
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 2 317 2 406 2 406 0
43. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 8 100 8 100 8 100 0
40. Invandring 183 386 460 276 327 821 -132 455 -29
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 29 904 79 155 59 777 -19 378 -24
(20.) Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) 548 876 -876 -100
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 124 910 290 327 225 244 -65 083 -22
22. Frivillig återresa (reservationsanslag 2 år) 5 800 5 800 0
63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag) 28 024 89 918 37 000 -52 918 -59
Sammanlagt 1 397 273 1 710 158 1 508 153 -202 005 -12
  Det totala antalet anställda 14 451 14 807 14 153