Statsbudgeten 2003

24. UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Utrikesministeriet har svarat på de förändringar som skett i den internationella och inhemska verksamhetsmiljön genom att utveckla sin verksamhetsstrategi. Reformerna omfattar även de synpunkter som riksdagens utrikesutskott och finansutskott framställt på utredningen gällande utrikesförvaltningens utmaningar för 2000-talet. I utskottens utlåtanden förutsattes bl.a. att utrikesförvaltningen fastställer en heltäckande strategi, utvecklar ett styrsystem och en organisation som lämpar sig för förvaltningsområdet, svarar på de utmaningar som kontrollen över globaliseringen ställer och utvecklar sina löne- och personalsystem.

Inom den internationella verksamhetsmiljön för utrikesförvaltningen växer det ömsesidiga beroendet mellan olika politikområden och behovet av att samordna dem. För att kunna svara på nya hot mot säkerheten krävs av det internationella samfundet ny beredskap, ett omfattande internationellt avtalssamarbete och att de grundläggande orsakerna till problem åtgärdas. Behovet att utveckla mekanismerna för kontroll över globaliseringen accentueras, i synnerhet Förenta Nationernas millenniumdeklaration och verkställandet av resultaten från stora FN-konferenser samt den internationella omgången av handelsförhandlingar. Utvidgningen av och reformarbetet i anslutning till Europeiska unionen medför nya utmaningar för utvecklande av EU:s externa handlingskraft. Innebörden av den utveckling som skett i Ryssland samt landets relationer till de västliga samt andra samarbetsarrangemang såsom EU, NATO och WTO är av största vikt för Finland. Det internationella krishanteringsarbetet ökar; deltagandet i detta stöder Finlands utrikespolitiska mål. Inom ramen för den inhemska verksamhetsmiljön ökar ansvaret för skötseln av internationella ärenden ytterligare inom olika förvaltningsområden. Antalet icke-statliga aktörer i de externa relationerna ökar. Utrikesförvaltningens betydelse som den instans som säkerställer att Finlands externa relationerna sköts på ett följdriktigt sätt tilltar.

Utrikesförvaltningens verksamhetsidé är att i en värld av intensifierat samarbete bygga upp säkerhet och välfärd för finländarna samt att värna om finskheten. Som en expert på internationella relationer bereder och driver utrikesförvaltningen Finlands utrikespolitik samt förenar de olika instansernas sakkunskap till en nationell verksamhetslinje.

Utrikesförvaltningens centrala mål, vilkas uppnående eftersträvas i hela verksamheten och enligt vilka resurserna skall riktas, är:

• att befästa Finlands internationella ställning och förbättra de internationella verksamhetsbetingelserna för ekonomin,
• att främja finländarnas intressen och finskheten i världen,
• att öka stabiliteten, säkerheten och samarbetet inom närområdena,
• att utvidga och utveckla Europeiska unionen,
• den internationella freden, säkerheten och välmågan samt att utveckla mekanismerna för kontroll av globaliseringen.

När det gäller att befästa Finlands internationella ställning och förbättra de internationella verksamhetsbetingelserna för ekonomin utgörs utmaningarna framför allt av stärkandet av EU:s externa handlingskraft, utvecklandet av partnerskap för fred på ett sådant sätt som svarar mot Finlands mål, främjandet av Finlands kommersiella och ekonomiska intressen genom en på regler baserad avreglering av utrikeshandeln i vilken de pågående multilaterala handelsförhandlingarna intar en viktig roll samt tryggandet av finska företags konkurrensställning.

Främjandet av finländarnas intressen och finskheten i världen inriktas på utvecklandet av kvaliteten på konsulära tjänster, främjande av verksamhetsmöjligheterna för finländska företag, näringslivet, kultur-, forsknings- och andra sammanslutningar i utlandet samt på att göra Finland känt genom offentlighetsdiplomatiska medel.

När det gäller att öka stabiliteten, säkerheten och samarbetet inom närområdena görs satsningar på att stöda de baltiska länderna i deras strävan att ansluta sig till EU och på koordineringen och genomförandet av närområdessamarbetet med de baltiska länderna och Ryssland. Samtidigt stöds de ekonomiska reformerna i Ryssland, utvecklandet av rättsstaten och landets tillnärmning till västerländska samarbetsarrangemang.

Beträffande utvidgningen och utvecklingen av Europeiska unionen främjas EU:s utvidgning på ett sätt som stöder Finlands strävanden och samtidigt deltar man initiativrikt i den omfattande reformeringsprocess som pågår. Med tanke på utrikesförvaltningen innehar utvecklandet av unionens externa handlingskraft en viktig ställning.

När det gäller internationell fred, säkerhet och välmåga samt utveckling av mekanismerna för kontroll av globaliseringen deltar man aktivt i det internationella samarbetet för bl.a. bekämpning av terrorismen, för att nå de mål som FN uppställt i sin millenniumdeklaration, för att främja de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen samtidigt som statsrådets riktlinjer för u-landspolitiken iakttas. Resurserna i anslutning till utvecklingssamarbetet och närområdessamarbetet samt krishanteringen har en viktig betydelse i strävan att uppnå dessa mål.

I syfte att uppnå detta har man fastställt mål för de centrala principer enligt vilka utrikesförvaltningen verkar, för de resurser som behövs och för utveckling av kunnandet samt uppställt kriterier för uppnående av dessa mål.

I fråga om sina verksamhetsprinciper utvecklar utrikesförvaltningen resultatstyrningen och det strategiska ledarskapet samt sin organisation, inklusive beskickningsnätet. De centrala målen utgörs bl.a. av revideringen av ministeriets ledningssystem, utvecklandet av mätare för uppföljning av hur målen nåtts, omorganisering av multilaterala funktioner och ändring av beskickningsnätet, vilket av funktionella skäl eller av orsaker som följer av anslag förutsätter att vissa beskickningar dras in. Å andra sidan föranleder EU:s utvidgning att nya beskickningar inrättas.

Beträffande resurserna är det av avgörande betydelse att säkerställa tillräckliga anslag för verksamheten, vilket är en förutsättning för att personalen skall uppfylla kraven både i fråga om personalstyrka och yrkeskunskap samt för att utrikesförvaltningen förfogar över sådana lokaler i hemlandet och utomlands som stöder målsättningarna. Främjandet av lönereformen intar en viktig ställning eftersom den centrala resursen inom alla politikområden i utrikesförvaltningen utgörs av kunniga anställda som bereder och driver Finlands utrikespolitik.

När det gäller att öka kunnandet inom förvaltningsområdet utgörs målen av att utveckla ett sporrande ledarskap samt att öka öppenheten och välmågan inom arbetsgemenskapen.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003

¹⁾ Enligt uppskattningar motsvarar den personal inom förvaltningsområdet som är anställd för krishanteringsuppgifter och fredsbevarande uppdrag ca 1 050 årsverken åren 2002 och 2003 samt den personal vid utrikesrepresentationerna som är avlönad i stationeringslandet 920 årsverken åren 2002 och 2003.