Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       01. Miljöministeriet
       10. Miljövård
       70. Statens bostadsfond

Statsbudgeten 2003

35. MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Uppgifterna inom miljöministeriets förvaltningsområde omfattar ärenden som gäller styrning av markanvändningen och byggandet, främjande av boendet samt skydd av naturens mångfald och miljön. Förvaltningsområdets målsättning är en livsmiljö som främjar välfärden och ett ekoeffektivt samhälle. En sund och högklassig livsmiljö är en välfärds- och konkurrensfaktor. Ekoeffektiviteten sammanför den ekologiska, ekonomiska och sociala aspekten på hållbar utveckling.

Dämpande av klimatförändringen, vårdande av naturens mångfald och en högre effektivitet i användningen av naturresurser är de miljöutmaningar som betonas. Såväl de växande som de stagnerande samhällena kräver åtgärder på regional nivå.

Befolkningsökningen i huvudstadsregionen och landets övriga tillväxtcentra innebär en ökad press på planläggningen, byggandet och boendet. Å andra sidan krävs det särskilda åtgärder i fråga om områden där befolkningen minskar. Även den åldrande befolkningen innebär att boendet och de tjänster som samhället erbjuder behöver utvecklas. Kvaliteten på byggandet och den ekologiska hållbarheten bör förbättras.

Bland styrmedlen betonas påverkan på övriga aktörers beslutsfattande samt inkluderande av miljömål i planeringen, produktionen och användningen av produkter och tjänster. För ett effektivare miljöskydd understryks i och med en integrering av miljöpolitiken varje förvaltningsområdes ansvar då det gäller uppställandet och uppfyllandet av miljömålen inom den egna sektorn.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten styrs av en reviderad strategi för forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Internationellt samarbete

I EU:s verksamhet och externa relationer betonas fortsättningsvis bekämpandet av klimatförändringen. I enlighet med målen i gemenskapens sjätte miljöprogram bör sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och den ökade användningen av naturresurserna samt miljöförstöringen brytas i synnerhet när det gäller energibruk och trafik.

Genomförandet av handlingsplanen för den nordliga dimensionen inom EU främjar en lösning av miljöproblemen i Ryssland och de baltiska länderna och ett hållbart nyttjande av naturresurserna samt stärker miljöförvaltningen. Avsikten är att skyddet av Östersjön skall vara en del av den politik som gäller EU:s nordliga dimension.

Inom närområdessamarbetet är målet att genom avtal, projekt och internationellt finansieringssamarbete förbättra Östersjöns tillstånd och säkerheten i sjötrafiken samt minska mängden föroreningar som kommer till Finland. Samarbetet med Ryssland när det gäller ett hållbart skogsbruk och naturskydd fortsätter och projekten för utvecklande av planläggningen genomförs tillsammans med de baltiska länderna.

I det nordiska samarbetet ligger tyngdpunkten vid miljöhälsofrågor och inriktning på samarbetet med närområdena. Finland svarar för det arktiska naturskyddsprogrammet och rapporterar klimatförändringarnas inverkan i de arktiska områdena.

Förebyggande av skadliga förändringar i atmosfären

Målet är att minska Finlands utsläpp av växthusgaser enligt den nationella klimatstrategin genom att man påverkar byggandet, samhällsplaneringen, avfallshanteringen och arbetsmaskinernas utsläpp. Utvecklandet av, försöket med och användningen av de flexibla mekanismerna i Kyoto-protokollet främjas inom EU och inom ramen för Finlands miljöpolitik i närområdena, övergångsekonomierna och utvecklingsländerna.

Förebyggande av miljöförstöring

Målet är att tillståndet i Östersjön och inlandets ytvatten inte försämras ytterligare, att tillståndet i de vatten som förändrats skadligt förbättras och att vattennaturens mångfald bevaras. Syftet är att förbättra grundvattnets kvalitet och grundvattenförekomsten. Verksamheten styrs av målprogrammet för vattenskydd som sträcker sig till 2005 och statsrådets principbeslut om skydd av Östersjön.

De risker som skadliga ämnen och genförändrade organismer medför minskas genom att halten av de skadligaste ämnena i miljön drastiskt minskas och genom att informationen om trygga användningssätt ökas. Man strävar efter att förhindra förorening av jordmånen och en försämring av dess tillstånd och man rättar till skador som redan har uppstått.

Målet när det gäller att förbättra luftkvaliteten är att de gränsvärden för luftkvaliteten som man kommit överens om inom EU för åren 2005 och 2010 inte överskrids i Finland. I synnerhet småpartiklar i luften i tätorter minskas. Syftet är att minska exponeringen för buller i boendemiljöer samt att bevara tysta områden.

Hållbar samhällsutveckling och god kvalitet på livsmiljön

Målet är en ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsstruktur samt en högklassig livsmiljö.

Genom styrning av planläggningen och genom utvecklingsåtgärder strävar man efter att planernas innehåll och processer skall motsvara målen i markanvändnings- och bygglagen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Bevarandet och en god skötsel av byggnadsarvet samt vården av kulturmiljöerna stöds.

Tryggande av naturens mångfald

Naturens mångfald främjas i enlighet med det nationella åtgärdsprogrammet för biologisk mångfald. En gynnsam nivå för skyddet av arter och naturtyper tryggas genom att effektivare skyddsåtgärder vidtas på basis av en bedömning av hur representativt nätverket av naturskyddsområden är samt på basis av en inventering av utrotningshotade arter. Ett program för forskning av bristfälligt kända arter inleds och systemet med uppföljning av den biologiska mångfalden utvecklas.

Skyddet av skogarna i södra Finland förbättras. De inrättade naturskyddsområdens betydelse för mångfalden ökas genom restaurering av skogar och myrar samt genom vård av kulturbiotoper.

Genomförandet av naturvårdsprogrammen och Natura 2000-nätverket fortsätter enligt det program för totalfinansiering som det fattades beslut om 1996. Planeringen av vården och användningen av Natura 2000-områdena samt samarbetet mellan olika aktörer på lokal nivå utvecklas. Vid skapandet och skötseln av nätverket utnyttjas EU-finansiering.

Förutsättningarna för användning av naturen i rekreationssyfte förbättras genom ett åtgärdsprogram för nyttjandet av naturen i rekreationssyfte och naturturism som stöder sysselsättningen samt genom att tjänsterna till allmänheten i fråga om skyddsområdena samlas ihop till servicehelheter.

Hållbart nyttjande av naturtillgångar och ett ekoeffektivt samhälle

Man främjar iakttagandet av natur- och kulturvärden vid användningen av naturresurserna. Ekoeffektiviteten i produktion och konsumtion ökas. Målet är att utsläppen med skadlig inverkan på miljön, naturen och hälsan samt material- och energiintensiteten i produktionen kontinuerligt minskas, dock så att inte livskvaliteten, miljöns tillstånd eller den ekonomiska utvecklingen äventyras.

De miljöskador som avfallen förorsakar minskar genom att uppkomsten av avfall förhindras och ökningen av avfallsmängden dämpas. För att målen skall kunna nås verkställs den reviderade nationella avfallsplanen.

Förutsättningarna för användning av områden till utbyggnad av vindkraften förbättras genom ett klarare planeringsförfarande.

Hållbar utveckling i byggandet och användningen av byggnadsbeståndet

För att förbättra kvaliteten på byggandet och byggnadsbeståndet samt för att främja ett hållbart byggande genomförs det nationella byggnadspolitiska programmet i samarbete med byggnadsbranschen.

När det gäller byggande och underhåll av byggnader främjas sådana byggnadslösningar och renoveringsmetoder som är hållbara på lång sikt samt ekonomiskt, socialt och ekologiskt fungerande.

I bostadsbyggandet skapas förutsättningar för ett småskaligt och människonära boende som sporrar till aktivitet. Man strävar efter att genom samarbete med kommunerna och utvecklingsprojekt variera bostädernas läge och kvalitet samt bostads- och byggnadstyperna.

Vid utvecklandet av den inre marknaden för byggnadsprodukter sörjer man för att systemen lämpar sig för förvaltningen och styrningspraxisen i Finland. De förberedelser som behövs för verkställandet av direktivet om energieffektivitet inleds.

Verksamheten på bostadsmarknaden och bostadsfinansieringen

Målet är att det skall finnas tillräckligt med bostäder och ett mångsidigt utbud av olika boendealternativ med rimliga boendekostnader att välja mellan. Den bostadsproduktion som staten understöder koncentreras huvudsakligen till tillväxtcentra och framför allt till Helsingforsregionen, där utbudet av bostäder minst motsvarar efterfrågan. I områden där befolkningen minskar strävar man efter att bevara bebyggelsemiljöerna livskraftiga genom att bostadsbeståndets, samhälls- och servicestrukturens anpassning till den negativa utvecklingen främjas.

Man strävar efter att minska antalet bostadslösa och förhindra social utslagning.

Förvaltning och utvecklande av tjänster

Kvalitetsarbetet förstärks. Man följer verkställigheten av de omfattande lagstiftningsreformer som genomförts, säkerställer deras funktionalitet samt sörjer för den utbildning som den nya lagstiftningen förutsätter.

Arbetsgemenskapernas funktionalitet och konkurrenskraft i egenskap av arbetsgivare förbättras genom att man genomför en gemensam personalstrategi. Funktionaliteten hos det nya lönesystem som omfattar hela förvaltningsområdet säkerställs.

De tjänster som grundar sig på nättjänster och elektronisk skötsel av ärenden samt datainsamlingen utvecklas och produktionen av och tillgången på miljöinformation förbättras. Strategin för informationshantering ses över. Datasystemen, administrationen av dataarkiven och informationsförvaltningens infrastruktur utvecklas utgående från förvaltningsområdets interna och externa behov.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003



År 2001
bokslut
1000 €
År 2002
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2003
budgetprop.
1000 €

Ändring 2002—2003
    1000 € %







01.
Miljöministeriet
18 479
19 009
23 069
4 060
21
10.
Miljövård
22 358
21 353
24 210
2 857
13
20.
Samhällen, användning av områden och naturvård
45 435
47 438
35 384
- 12 054
- 25
30.
Främjande av boendet
407 015
415 482
430 000
14 518
3
40.
De regionala miljöcentralerna
55 937
58 438
59 582
1 144
2
50.
Miljötillståndsverken
4 578
4 740
4 725
- 15
- 0
60.
Finlands miljöcentral
21 800
22 425
23 057
632
3
70.
Statens bostadsfond
3 522
7 804
4 382
- 3 422
- 44
99.
Övriga utgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde
21 550
25 170
34 667
9 497
38

Sammanlagt
600 675
621 859
639 076
17 217
3

  Det totala antalet anställda 2 540 2 550 2 570