Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       24. Vägförvaltningen
          26. Vägverket
       30. Sjöfartsverket

Statsbudgeten 2003

31. KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Person- och godstrafiken bedöms öka med ca 2 % år 2003. Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsbasis beroende på nationalproduktens tillväxt. Kommunikationen ökar snabbare, trots att tillväxten har blivit långsammare till följd av den ekonomiska nedgången. Kommunikationen bedöms öka med ca 6 % per år under de närmaste åren.

Inom förvaltningsområdet accentueras betydelsen av kommunikations- och trafikförbindelser som ett medel att främja näringslivets konkurrenskraft och medborgarnas välfärd samt garantera olika regioner och befolkningsgrupper lika möjligheter. Utgångspunkten för trafikpolitiken är principen om hållbar utveckling.

I enlighet med regeringsprogrammet främjas utvecklingen av informationssamhället. Effektivitet i kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna och affärsverksamhet via nätet främjas, likaså säkerhet, smidighet och effektivitet i trafiken. Åtgärderna inverkar positivt på näringslivets konkurrenskraft, tillväxten i ekonomin och sysselsättningen, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd.

Finland bevarar sin position som ett av de främsta länderna i världen inom utvecklingen av informationssamhället. Beredningen av politiken gällande informationssamhället är tväradministrativ och förutsätter ett omfattande samarbete och nationell koordinering. Målet för kommunikationsministeriet är att säkerställa att kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna är öppna och kompatibla med internationella system, att främja ett kommersiellt utbud av och efterfrågan på snabba dataöverföringsförbindelser samt att med hjälp av konkurrens trygga en hög kvalitet och förmånliga priser på kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna. Vid regleringen av utbudet av tjänster som hänför sig till informationssamhället och vid dess genomförande är syftet att få till stånd lösningar som inte omotiverat gynnar eller är till förfång för utbudet av eller efterfrågan på en enda konkurrerande teknologi. Datasäkerheten för användarna av kommunikationen och datasystemen främjas genom att det skapas en tidsenlig datasäkerhetsförvaltning i landet.

Det säkerställs att posttjänster som är av god kvalitet, regionalt jämlika och förmånliga för användarna finns att tillgå. Då affärsverksamhet på nätet främjas, beaktas att effektiva posttjänster spelar en central roll med tanke på elektronisk handel. Lagen om posttjänster sätts i kraft och liberaliseringen av branschen fortgår. Speciellt sörjer man för att de samhällsomfattande posttjänsterna finns att tillgå överallt i landet.

För att säkerställa den finländska produktionens konkurrenskraft skall de nödvändiga transporterna skötas med så litet trafik och så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Detta genomförs genom att logistiska system utvecklas, bl.a. genom att datatekniken utnyttjas mer och genom att utveckling av en region- och samhällsstruktur som skapar litet trafik främjas. Också den övriga telematiken inom trafiken utvecklas och samarbetet mellan olika transportformer ökas.

Målet är att skapa sådana verksamhetsbetingelser att företagen på ett hållbart sätt kan utveckla sin verksamhet i enlighet med den nya ekonomins föränderliga krav. Logistikkostnaderna sänks så att de närmar sig nivån i konkurrentländerna.

Syftet är alltjämt att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken till och från Ryssland i samråd med de ryska myndigheterna. Avsikten är att trygga konkurrenskraften hos transporter som går via Finland genom att på bilateral och internationell nivå finna lösningar på problem som stör transporterna. Åtgärder som säkerställer konkurrenskraften hos den inhemska transportbranschen fortgår.

Syftet är att trygga konkurrenskraften hos den finländska handelsflottan och att bevara det finländska tonnagets andel av Finlands internationella sjötransporter med beaktande av bl.a. de riktlinjer om statligt stöd till sjötransport som EG har fastställt.

Servicen inom kollektivtrafiken tryggas. Kollektivtrafiken görs mer lockande och lämplig för olika användargrupper genom att den offentliga trafiken utvecklas vad kvaliteten beträffar och så att inga hinder finns för att använda den, genom att resecentraler, informationen, transportkombinationer och nya serviceformer med högre standard utvecklas samt genom att nivån på biljettpriserna påverkas.

En gradvis och kontrollerad öppning av järnvägstrafiken för konkurrens bereds på det sätt EG-lagstiftningen förutsätter.

Säkerhetsarrangemangen inom flygtrafiken och sjöfarten utvecklas genom internationellt samarbete i syfte att förhindra olagliga gärningar.

Trafiknätet upprätthålls och utvecklas i hela landet på så sätt att den dagliga framkomligheten tryggas. Vägnätets försämring stoppas, återställandet av bannätets skick fortsätter och havsfarlederna hålls i skick. Värdet på trafiknätet, ca 19 miljarder euro, upprätthålls så att kostnaderna för samhället och användarna är så låga som möjligt. Genom en utveckling av nätet främjas trygga och smidiga förbindelser samt funktionssäkerheten för transporterna inom näringslivet. Utvecklingsåtgärderna beaktar de behov av ändringar som samhällsutvecklingen medför.

Statsrådets principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken tillämpas. Säkerhetsmålet för vägtrafiken är att minska antalet dödsfall i trafiken från nuvarande ca 400 personer till färre än 250 före 2010. I järnvägstrafiken är målet att under de närmaste åren höja säkerheten så att den är i nivå med säkerheten i de främsta europeiska länderna. Inom banhållningen förutsätter detta bl.a. att anläggningarna för tågkontroll byggs ut enligt det gällande programmet och att antalet plankorsningar minskas. Säkerheten inom sjöfarten förbättras bl.a. genom internationellt samarbete och genom en utveckling av systemen för styrning och övervakning av trafiken på det sätt som föreslås i programmet för skydd av Östersjön. Ett brådskande mål är att den 1 juli 2004 ta i bruk ett styrningssystem för sjötrafiken i Finska viken. Inom flygtrafiken är målet att det inte skall ske några olyckor över huvud taget inom yrkestrafiken.

Genom åtgärder enligt miljöprogrammet för trafiken skapas förutsättningar för en ekologiskt hållbar trafik som förbrukar naturresurser så litet som möjligt. Koldioxidutsläppen från trafiken minskas enligt den nationella klimatstrategin. Målet är att koldioxidutsläppen 2010 är högst på samma nivå som 1990. För att målet skall nås förstärks samarbetet mellan olika förvaltningsområden ytterligare. Beaktandet av miljö- och hälsoeffekter görs till en alltmer omistlig del av planeringen och genomförandet av trafiksystemet och enskilda projekt.

Förvaltningen samt förvaltningsområdets organisationsstrukturer och uppgifter utvecklas på det sätt som de föränderliga förhållandena och förändringarna i tyngdpunkterna för uppgifterna förutsätter. Detta kräver också förändringar och förbättringar när det gäller kunnandet. Kundtillfredsställelsen och tillfredsställelsen hos personalen i förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar följs upp.

I den internationella verksamheten strävar man efter att säkerställa de nationella intressena inom trafik och kommunikation och att främja exporten av finländska produkter och tjänster i synnerhet inom kommunikationssektorn. Samarbetsländer på kommunikationens område är, utöver EU-länderna och Ryssland, Kina, Japan och Nordamerika.

Inom forskningen och utvecklingen betonas i enlighet med förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsstrategi långsiktiga program, förbättrad kvalitet på forskningen samt säkerställande av att resultaten tillämpas.

Kommunikationsministeriet ansvarar genom sina bolag och affärsverk för att konkurrenskraftiga trafik- och kommunikationstjänster produceras för näringslivet, samhället och medborgarna samt för att bolagen och affärsverken är lönsamma. I egenskap av reglerare behandlar staten alla företag lika.

Av bolagen och affärsverken förutsätts en sådan lönsamhet att de kan investera i en strategisk tillväxt, bevara sina finansiella strukturer på en sund bas och nå resultat- och vinstutdelningsmålen. Målet är en långsiktig och jämnt tilltagande dividendutveckling. Av affärsverk med långvarigt inflytande på samhällets infrastruktur förutsätts ett resultat på minst 3 % av hela det egna kapitalet. När intäktsföringen och dividenden fastställs, beaktas statsrådets principbeslut om statens ägarpolitik. Utgångspunkten för affärsverkens intäktsföring av vinst är en andel på minst 35 % av vinsten. När det gäller målen för ägarpolitiken iakttas kraven på god förvaltningssed.

Förvaltningsområdet deltar i forsknings-, utvecklings- och trafikprojekt som medfinansieras av EU. Det beräknas att Trans European Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 18,5 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram och gemenskapsinitiativprojekten uppskattas få 5,7 miljoner euro i EU-medel från moment 26.98.61. Till den motsvarande nationella medfinansieringen har totalt 7,25 miljoner euro anvisats under moment 31.24.21, 30.21 och 40.21.

Inom förvaltningsområdet beviljas anslag på 1 637,6 miljoner euro.

För väghållning beviljas anslag på sammanlagt 758,0 miljoner euro. Som nytt projekt inleds byggandet av vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa.

För Sjöfartsverkets utgifter beviljas ett nettoanslag om sammanlagt 22,7 miljoner euro. Som nytt projekt inleds fördjupandet av farleden till Nådendal. För stödjande av sjöfartsnäringen beviljas 69,1 miljoner euro.

För banhållningen beviljas ett nettoanslag om sammanlagt 376,9 miljoner euro.

För köp och understödjande av tjänster inom kollektivtrafiken beviljas sammanlagt 81,8 miljoner euro.

För understödjande av tidningspressen beviljas alltjämt 12,6 miljoner euro.

För byggandet av trafikförbindelser till Nordsjö hamn beviljas en fullmakt på 207,4 miljoner euro och ett anslag på sammanlagt 9 miljoner euro.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003



År 2001
bokslut
1000 €
År 2002
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2003
budgetprop.
1000 €

Ändring 2002—2003
    1000 € %







01.
Kommunikationsministeriet
20 536
21 929
22 107
178
1
20.
Fordonsförvaltningscentralen


9 777
9 777
0
24.
Vägförvaltningen
686 703
737 844
757 990
20 146
3
25.
Statsbidrag för väghållningen
8 409
10 100
11 100
1 000
10
30.
Sjöfartsverket
34 667
26 390
22 683
- 3 707
- 14
32.
Främjande av sjöfarten och annan
sjötrafik
40 917
56 713
69 058
12 345
22
40.
Banförvaltningscentralen
306 029
330 577
376 870
46 293
14
52.
Ersättningar och statsbidrag till
lufttrafiken
5 584
5 575
5 575


60.
Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik
81 036
80 721
81 841
1 120
1
70.
Kommunikationsverket


776
776
0
72.
Ersättningar och understöd för
kommunikation
12 614
12 614
12 614


80.
Meteorologiska institutet
26 007
26 510
26 781
271
1
81.
Havsforskningsinstitutet
7 171
7 350
7 162
- 188
- 3
99.
Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde
533 265
1 287
233 287
232 000
18 026

Sammanlagt
1 762 939
1 317 610
1 637 621
320 011
24

  Det totala antalet anställda 4 323 4 2201) 4 160    

1) Vid ingången av 2001 uppdelades vägförvaltningen i Vägverket, som fungerar som affärsverk, och vägförvaltningen som fungerar som statligt ämbetsverk.