Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2015

8. Statsfinanserna utanför budgetenPDF-versio

Till statssektorn hör enligt nationalräkenskaperna förutom den egentliga statsbudgeten universiteten, Rundradion Ab, Solidium Oy och de fonder som står utanför budgetekonomin (exkl. Statens pensionsfond som i nationalräkenskaperna inräknas i arbetspensionsinrättningssektorn) samt, i och med reformen av nationalräkenskaperna ENS 2010, Senatfastigheter, Helsingin Yliopistokiinteistöt Oy - Helsingfors Universitetsfastigheter Ab, Aalto Universitetsfastigheter Ab, Suomen Yliopistokiinteistöt Oy - Finlands Universitetsfastigheter Ab och HAUS Kehittämiskeskus Oy.

8.1. Statliga fonder utanför budgeten

Staten har för närvarande elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas 2015 uppgå till ca 5,4 miljarder euro och utgifterna likaså. Fondekonomins nettounderskott uppgår till 21 miljoner euro. Underskottet inom fondekonomin år 2015 förklaras bl.a. av den extra intäktsföringen i budgeten från Statens pensionsfond. Fondernas nettoöverskott beräknas utan Statens pensionsfond uppgå till något över 0,3 miljarder euro.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 ska det göras en extra överföring på 500 miljoner euro från Statens pensionsfond till statsbudgeten. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporär ändring av lagen om statens pensionsfond.

Det föreslås att sammanlagt ca 2,3 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten och att ca 0,5 miljarder euro överförs till fonderna 2015.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag om en ny myndighet för finansiell stabilitet. Avsikten är att genom lag även inrätta en fond för finansiell stabilitet som förvaltas av myndigheten för finansiell stabilitet. Det föreslås att i budgetpropositionen överförs 166 miljoner euro till fonden. Avsikten är att den nationella fonden överför medel i form av EU:s stabilitetsavgifter till EU:s gemensamma resolutionsfond.

Den nya fonden har ännu inte beaktats i följande tablå där det finns sammanfattade uppgifter om fondernas ekonomi åren 2013—2015.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2013 2014** 2015**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 89 87 87
Inkomster av blandad natur 453 402 316
Pensionsavgifter 1 635 1 717 1 727
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 999 397 411
Överföringar från budgeten 501 511 511
Inkomster exkl. finansoperationer 3 677 3 114 3 052
Återbetalning av beviljade lån 2 246 2 285 2 374
Inkomster sammanlagt 5 922 5 399 5 426
       
Konsumtionsutgifter 309 288 256
Överföringsutgifter 806 867 834
Ränteutgifter 2 7 1
Överföringar till budgeten 1 799 1 831 2 342
Övriga utgifter 0 0 0
Utgifter exkl. finansoperationer 2 917 2 993 3 434
Lån som beviljats samt övriga finansinvesteringar 1 803 1 933 2 014
Utgifter sammanlagt 4 720 4 926 5 447
       
Nettofinansieringsöverskott 1 203 473 -21

Statens bostadsfond (SBF)

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för skulderna betalas också av fondens medel. Finansieringen av stöden i samband med bostadsproduktionen koncentreras till statens bostadsfond, eftersom också reparations- och energiunderstöden för bostäder ska beviljas ur bostadsfonden år 2015. Se även avsnitt 5.2.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden tas även som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är fonden dock skuldfri och det förväntas inte finnas något behov av bruttomedelsanskaffning. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2015 vara ca 6,4 miljarder euro, och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 11,0 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 9,3 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,1 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån, ca 0,1 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån och ca 0,2 miljarder euro i fråga om konverteringsborgen för gamla aravalån. Dessutom beräknas fondens borgensansvar för lån för byggande av hyreshus uppgå till ca 0,2 miljarder euro. Borgensansvaret för räntestödslån fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån och olika garantimodeller blir allmännare.

År 2015 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 575 miljoner euro. Det föreslås att 66 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2015, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av 2015 får uppgå till sammanlagt högst 2,3 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 12,5 miljarder euro.

Statens pensionsfond (SPF)

Med hjälp av Statens pensionsfond bereder man sig på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som man strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden samlas 2015 in 1 312 miljoner euro i arbetsgivares pensionsavgifter, vilket motsvarar innevarande års influtna belopp. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas sammanlagt 415 miljoner euro till fonden.

Marknadsvärdet på Statens pensionsfonds placeringsportfölj var vid utgången av mars 2014 0,7 miljarder euro större än vid motsvarande tidpunkt i fjol, dvs. 16,5 miljarder euro, vilket motsvarar 18 % av statens pensionsansvar. Fonden har ett i lagen om statens pensioner angivet fonderingsmål. Enligt målet får fonden växa tills dess värde motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Av fondens inkomster överförs årligen högst 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten är 2 275 miljoner euro 2015, den extra intäktsföringen på 500 miljoner euro medräknat.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har uppställt ska Statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaderna för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än avkastningen på det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA)

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Investeringsstöd riktas i huvudsak till bygginvesteringar för husdjurs- och växtproduktion, dessutom stöds bl.a. täckdikning, förbättrandet av djurens välbefinnande och arbetsmiljön samt främjas användningen av inhemsk, förnybar energi. Till utgången av 2014 finansieras alla understöd som riktas till jordbruksinvesteringar och etablering av jordbruk genom Makera. Från och med ingången av 2015 finansieras genom Makera endast understöd som i sin helhet finansieras nationellt samt beviljas vissa lån. Understöd som medfinansieras av EU finansieras ur budgeten. För jordbruksinvesteringar och unga jordbrukares etablering beviljas alltjämt finansieringsstöd ur statsbudgeten även som räntestöd för lån.

År 2015 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till uppskattningsvis ca 97 miljoner euro, när den post som bedöms bli överförd från 2014 har beaktats. År 2015 överförs inga medel från statsbudgeten till fonden. Det beräknas att 25,5 miljoner euro beviljas i understöd.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av tre särskilda förmögenheter, vilka är Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i Reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral VTT, som förfogar över en FiR 1-forskningsreaktor. Reserveringsfondens balansräkning är enligt bokslutet för 2013 ca 2,2 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2014 uppgår till sammanlagt ca 5,7 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 1,9 miljoner euro. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk 2015 bedöms i stort sett stanna på 2014 års nivå.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med accisen på bränslen och el. Till följd av den minskade elförbrukningen och förbrukningen av trafikbränslen på grund av den ekonomiska recessionen har avkastningen av avgiften sjunkit med ca 10 % och håller på att stabiliseras på knappt 45 miljoner euro per år.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för ur försörjningsberedskapssynpunkt kritiska verksamhetsställen. Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vilkas avkastning varierar betydligt. Inom säkerhetsupplagringen av olja pågår ett omfattande program för omsättning av lagret på grund av att miljöbestämmelserna ändras. Programmet fortsätter till 2015. Transaktionerna för att omsätta lager leder till en kraftig ökning av säkerhetsupplagens balansvärden. På grund av transaktionerna för att omsätta lager har fondens balansräkning stigit till 1,9 miljarder euro och den väntas fortsätta öka.

Statsgarantifonden

Syftet med Statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som ska återkrävas och som hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som getts av Statsgaranticentralen och av de inrättningar som föregick den, samt vid behov från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden. De senaste åren har inga överföringar från statsbudgeten gjorts.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för var vid utgången av 2013 ca 10,9 miljarder euro, vilket innebär en minskning på ca 0,2 miljarder euro jämfört med utgången av föregående år. Fondens likvida medel uppgick i början av 2014 till 752 miljoner euro. Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 ska det göras en intäktsföring på 100 miljoner euro från fonden till staten vid utgången av 2014. År 2015 förväntas fondens totalansvar öka och ansvarsstocken förväntas utvecklas i en mer riskfylld riktning med beaktande av den ökning av specialrisktagningen som trädde i kraft i lagen om statliga exportgarantier den 1 januari 2013 och de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2014 och som innebar en betydande ökning av Finnvera Abp:s fullmakter för finansiering av export- och fartygskrediter samt fullmakter för exportgarantier. Den sammanlagda maximala fullmakten för exportgarantier och skyddsarrangemang höjdes från 12,5 miljarder euro till 17 miljarder euro. Däremot har risknivån för borgensexponeringarna för den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för gått ner något (förbättrats), vilket huvudsakligen beror på återförsäkring och förbättrade klassificeringar. De totala borgensexponeringarna som sannolikt kommer att öka under de närmaste åren, de stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den svaga internationella ekonomin ökar behovet av att bibehålla fondens likvida medel på en nivå där likviditeten motsvarar riskpositionen.

Statens säkerhetsfond

Statens säkerhetsfond koncentrerar sig på att förvalta det bankstöd som beviljades på 1990-talet samt att övervaka att villkoren för stödet iakttas och upplösningen av Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal Oyj (i likvidation). Vid utgången av 2013 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av sammanlagt 5,9 miljarder euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, Statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statens säkerhetsfond fattade sitt sista stödbeslut år 1996. År 2009 kompletterades lagen om statens säkerhetsfond så att det till den fogades bestämmelser om att ålägga en inlåningsbank som fått kapitaltäckningsproblem att lämna in en ansökan om finansiellt stöd till säkerhetsfonden. Regeringen överlämnar i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till ny lagstiftning om återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag samt inrättande av en ny rekonstruktionsmyndighet. Avsikten är att fonden läggs ned och att från fonden intäktsförs 1,1 miljoner euro i statsbudgeten år 2015.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Kommunikationsverket. För att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet tog man från ingången av 2013 i bruk en rundradioskatt. Kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten täcks genom en överföring till statens televisions- och radiofond, vilken uppgår till 507,9 miljoner euro år 2015. Riksdagsgrupperna fattade beslut om att anslaget inte ska indexjusteras i enlighet med lagen om statens televisions- och radiofond.

Interventionsfonden för jordbruket

Interventionsfonden för jordbruket finansierar 2015 endast interventionsverksamhet inom jordbruket. Ur fonden betalas inte längre utgifter som föranleds av EU:s livsmedelsbiståndsprogram. Från och med år 2012 har produkter som har godkänts för interventionslagring varken köpts till eller sålts från lager. Med hänsyn till marknadsläget våren 2014 bedöms situationen fortsätta även 2014 och 2015.

Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2015 beräknas beloppet av utgifter som staten ska svara för uppgå till 0,565 miljoner euro, vilket närmast utgörs av utgifter för interventionsupplagring.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2015 beräknas uppgå till drygt 10 miljoner euro, vilket är ca 0,1 miljoner euro mera än året innan.

Fondens roll som finansiär av olika utvecklingsprojekt inom räddningsväsendet samt brandstationer och materialanskaffningar är betydande. Verksamhetsidén är att främja säkerheten och stödja utvecklandet av räddningsväsendets serviceförmåga genom att inom ramen för syftet och som en del av totalfinansieringssystemet för räddningsväsendet bevilja understöd enligt prövning för verksamhet och projekt som främjar räddningsverksamhet och förebyggande av eldsvådor. De viktigaste understödsobjekten är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer.

Oljeskyddsfonden

Av Oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs dessutom inkomster i statsbudgeten som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3 miljoner euro överförs till fonden år 2015.

De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar av bekämpningsmateriel och därav föranledda ersättningsbehov. År 2013 betalades det nästan 16 miljoner euro i ersättningar ur fonden. Den permanenta oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja. En förhöjd avgift på 1,50 euro per ton olja tas ut åren 2010—2015. År 2015 beräknas intäkterna från avgiften uppgå till ca 24 miljoner euro.

8.2. Affärsverken

Staten har två affärsverk, Forststyrelsen och Senatfastigheter. På Senatfastigheter tillämpas lagen om statliga affärsverk (1062/2010). Den upphävda lagen om statliga affärsverk (1185/2002) tillämpas på Forststyrelsen till dess något annat bestäms om Forststyrelsen.

För 2015 har intäktsföringen av Senatfastigheters vinst i statsbudgeten budgeterats till 210 miljoner euro, varav 110 miljoner euro utgörs av intäktsföring från försäljning av egendom enligt det tillväxtpaket som man beslutade om i planen för de offentliga finanserna från våren 2014.

Intäktsföringen av Forststyrelsens vinst i statsbudgeten har budgeterats till 135 miljoner euro, varav målet för den extra intäktsföringen från försäljning av egendom uppgår till 15 miljoner euro.

De statliga affärsverkens verksamhet år 2015

Affärsverk (koncern) Omsättning Räkenskapsperiodens resultat Avkastning på investerat kapital Soliditet Investeringsutgifter Anställda i medeltal
  mn € förändr., % mn € % av omsättningen (%) (%) mn € antal
                 
Senatfastigheter 622,0 3,5 148,0 23,8 4,4 62,0 270 280
(koncern) 629,0 3,6 153,0 24,3 4,4 61,1    
Forststyrelsen 349,6 1,0 121,0 35,0 4,8 99,0 20 1 054
(koncern) 357,7 0 121,4 34,0 4,8 99,0   1 164
Sammanlagt 971,6   269,0       290 1 334

Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2015 (mn euro)

Affärsverk Senat-
fastigheter
Forststyrelsen Sammanlagt
       
Intäktsföringar i budgeten      
— borgensavgifter 7,5 - 7,5
— räntor 15,9 - 15,9
— intäktsföring av vinst 210,0 135,0 345,0
— återbetalning av lån 78,5 - 78,5
Sammanlagt 311,9 135,0 446,9
       
Anslag för särskilda uppgifter - 40,5 40,5

8.3. Statens ägarpolitik

Utgångspunkten för statens ägarpolitik är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Målet är att förstärka och stabilisera det inhemska ägandet i nationellt viktiga bolag och staten förbinder sig att långsiktigt öka ägarvärdet i de statsägda företagen. Genom en aktiv statlig ägarpolitik stöds tillväxt och sysselsättning och främjas på så sätt samhällsintresset som helhet. Genom ägarpolitiken kan man stödja en kontrollerad förnyelse av näringsstrukturen och en samhälleligt hållbar utveckling, samtidigt som tryggandet av arbetstagarnas ställning i samband med förändringar också beaktas. Staten iakttar i sin ägarstyrning den uppgifts- och ansvarsfördelning mellan bolagets organ och ägaren som regleras i aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett. Den statliga ägaren har som mål att alla bolag ska välja företagsansvar som ett styrande tema för hela affärsverksamheten, integrera det i sin strategi, i riskbedömningarna och i arbetet i arbetsgrupper samt ställa upp mål för det.