Statsbudgeten 2015
3. Regeringens finanspolitik
Tillståndet för den offentliga ekonomin i Finland är svagt och utsikterna dämpade. Recessionen ledde till att saldot i de offentliga finanserna började uppvisa ett tydligt underskott. Även om tillväxten återhämtar sig och den ekonomiska produktionen så småningom når den potentiella nivå som bestäms av tillgängligt arbete och kapital samt produktiviteten, kommer tillväxten att förbli måttlig. En låg investeringsnivå och strukturomvandlingen inom industrin dämpar produktivitetsökningen inom ekonomin. Den förändrade åldersstrukturen minskar den mängd arbete som står till buds inom ekonomin och ökar de åldersrelaterade offentliga pensions-, vård- och omsorgsutgifterna särskilt snabbt under de två följande decennierna.
Ökningen av de åldersrelaterade utgifterna försvagar det konjunkturoberoende strukturella saldot i de offentliga finanserna, så att den offentliga ekonomins inkomster inte med den rådande skattegraden räcker för att täcka utgifterna för den offentliga ekonomin inom ramen för den förväntade normala utvecklingen. Utan korrigerande åtgärder hotar den offentliga skulden att växa okontrollerat i förhållande till totalproduktionen. På lång sikt vilar finansieringen av den offentliga ekonomin inte på en hållbar grund.
Statsminister Stubbs regering fortsätter på samma ekonomisk-politiska linje som den föregående regeringen, och dess program grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Katainens regering, på det strukturpolitiska programmet och på riktlinjerna för anpassningen av den offentliga ekonomin. Till fokusområdena hör fortfarande att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning, att stabilisera den offentliga ekonomin och att stärka en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningen och konkurrenskraften. I regeringsprogrammet för statsminister Stubbs regering ingår dessutom nya satsningar på tillväxt, sysselsättning och stödjande av köpkraften.
3.1. Målen för finanspolitiken
Den finanspolitik och ekonomiska politik som statsminister Stubbs regering driver och som härrör sig från statsminister Katainens regering styrs av konkreta mål i syfte att minska underskottet i statsfinanserna till 1 % och att få till stånd en minskning av statsskulden i förhållande till totalproduktionen före valperiodens slut.
Regeringens politik styrs också av målet för det strukturella saldot i de offentliga finanserna enligt vilket underskottet i förhållande till totalproduktionen får vara högst 0,5 % på medellång sikt samt av de maximala referensvärdena för underskott och skuldsättning i den offentliga ekonomin enligt EU-fördraget.
Med hjälp av finanspolitiken och den ekonomiska politiken strävar man efter att minska hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. För att minska hållbarhetsunderskottet säkras genomförandet av det strukturpolitiska programmet.
Dessutom stärks förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning, och statsfinanserna anpassas i enlighet med de beslut som fattats i planen för de offentliga finanserna våren 2014 och i regeringsprogrammet i juni 2014.
3.2. Finanspolitiska åtgärder
En förbättring av det strukturella saldot för de offentliga samfunden kräver åtgärder som ökar de offentliga samfundens inkomster och minskar deras utgifter. Det kan vara fråga om direkta anpassningsåtgärder som gäller inkomster och utgifter eller åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.
Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen
I syfte att nå de finanspolitiska målen har det under valperioden fattats beslut om sådana åtgärder som minskar statens utgifter och sådana som ökar statens inkomster. Åtgärderna uppgår till ca 6,4 miljarder euro netto 2018, dvs. 2,8 % av den totala produktionen, jämfört med det sista rambeslutet om statsfinanserna under föregående valperiod. Anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin som helhet blir större än statens anpassningsåtgärder, på 2018 års nivå 3,3 % av den totala produktionen. Detta beror främst på höjningar av socialskyddsavgifterna.
I det svåra ekonomiska läget stöds tillväxten och sysselsättningen genom tidsbegränsade, riktade åtgärder, särskilt 2014—2015. Som en del av planen för de offentliga finanserna våren 2014 fattades det beslut om att statens förmögenhet ska inriktas på en produktivare användning och att det ska genomföras tidsbundna tillväxtåtgärder på nästan 0,5 miljarder euro 2014—2015. I regeringsprogrammet för Stubbs regering fattades det också beslut om nya åtgärder som stöder sysselsättningen och tillväxten. Besluten genomförs i denna budgetproposition.
Regeringens strukturpolitiska program innehåller centrala element för att reformera de ekonomiska strukturerna på ett sätt som stöder den ekonomiska tillväxten och hållbarheten i de offentliga finanserna: skapande av balans i den kommunala ekonomin genom den budgetram som införs och genom andra gemensamma åtgärder mellan staten och kommunerna, produktivitetstillväxt inom den offentliga serviceproduktionen med hjälp av service- och finansieringsstrukturreformer inom social- och hälsovården samt förlängning av arbetskärriärerna genom pensionsreformer och andra åtgärder inriktade på början av och avbrott i arbetskarriären. Programmet innehåller också ett flertal åtgärder för att sänka den strukturella arbetslösheten och effektivisera verksamheten på bostadsmarknaden. I regeringens beslut om att säkerställa genomförandet av det strukturpolitiska programmet (28.8.2014) fattades det beslut om att snabbt bereda ett budgetramsystem för kostnadskontroll inom de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna.
De tidigare besluten att sänka samfundsskattesatsen, revidera systemet för beskattning av vinstutdelning och främja sysselsättningen särskilt för unga stärker programmet och blir en naturlig del av reformhelheten.
Utsikterna för att nå målen
När den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsnivån varit lägre än förväntat och även tillväxtutsikterna är svaga, har de mål som uppställts för statsfinanserna under valperioden inte uppnåtts.
Trots anpassningsåtgärderna kommer statsfinanserna fortsättningsvis att uppvisa ett stort underskott. Ökningen av statens skuldsättning antas dock avstanna i förhållande till totalproduktionen under ramperioden.
Det finns en stor risk för att det strukturella saldot i de offentliga finanserna avviker betydligt från det uppställda målet. En betydande avvikelse innebär att ärendet behandlas inte bara på EU-nivå, utan också på nationell nivå, eftersom den nationella s.k. finanspolitiska lagen1) förutsätter att statsrådet vidtar de korrigerande åtgärder som statsrådet anser vara nödvändiga när risken för en betydande avvikelse upptäcks.
Skuldsättningen i den offentliga sektorn fortsätter att öka och kvoten mellan skulden och totalproduktionen överstiger 60 % år 2015. Överskridningen av skuldkriteriet torde dock inte resultera i att förfarandet för alltför stora underskott inleds, eftersom den bakomliggande orsaken är de solidaritetsoperationer som hänför sig till stödet till länderna i euroområdet och effekterna av de ogynnsamma konjunkturerna.
Åtgärder för eliminering av eventuella betydande avvikelser
Till följd av den försämrade ekonomiska situationen kommer Finland inte att uppnå de mål som uppställts på medellång sikt. Det strukturella underskottet håller på att bli större än det som uppskattades i Finlands stabilitetsprogram våren 2014.2)
För att eliminera avvikelserna är regeringen beredd att på basis av finansministeriets senaste totalekonomiska prognos bedöma behovet av ytterligare åtgärder.
Statsminister Stubbs regering har dessutom förbundit sig att genomföra det strukturpolitiska programmet och fastställde programmet i samband med budgetpropositionen 2015, så att programmet kan genomföras i enlighet med vad som överenskommits tidigare.