Statsbudgeten 2015

Ekonomiska utsikter

Enligt ekonomiska avdelningens prognos från september 2014 förväntas Finlands bruttonationalprodukt inte öka år 2014. Tillväxten för 2015 väntas bli 1,2 %, och tillväxtbasen kommer att breddas. Den privata konsumtionen ökar i någon mån, dvs. med 0,3 %, jämfört med föregående år, trots att hushållens realinkomster förblir oförändrade.

I och med att världshandeln återhämtar sig ökar exporten med 4 %. Exportökningen kommer dock att vara långsammare än världshandelns tillväxt, och därmed fortgår förlusten av marknadsandelar. Att importen återhämtar sig beror främst på ökade investeringar. De senaste, positiva nyheterna om exporten och om nya beställningar inom industrin överensstämmer med prognoskurvan.

Situationen på arbetsmarknaden försämras fortsättningsvis. Arbetslöshetsgraden förväntas under innevarande år stiga till 8,6 % och sysselsättningen minskar med 0,4 % jämfört med året innan. Mätt i arbetstimmar ökar produktiviteten med endast cirka en halv procent, och produktivitetsutvecklingen kommer att vara svag under de närmaste åren. Arbetslösheten kommer inte att minska nämnvärt under de närmaste två åren. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och den strukturella arbetslösheten är alltjämt hög.

Den offentliga ekonomin har fortsättningsvis uppvisat underskott på grund av det långvariga svaga konjunkturläget, fastän anpassningsåtgärderna har dämpat en ökning av underskottet. Bland sektorerna inom den offentliga ekonomin påverkas statens finansiella ställning allra mest av konjunkturväxlingarna, främst på grund av att skatteinkomsterna är ytterst konjunkturkänsliga. Statsfinanserna kommer därför fortfarande att uppvisa ett stort underskott. Under de närmaste åren kommer emellertid underskottet att minska till följd av anpassningsåtgärder och en spirande ekonomisk tillväxt. Den kommunala ekonomin försvagas av den svaga utvecklingen i skatteinkomsterna, nedskärningarna i statsandelarna samt den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster. Kommunalekonomin bedöms uppvisa ett underskott också de närmaste åren. Arbetspensionsanstalterna är den enda sektorn inom den offentliga ekonomin som uppvisar ett överskott. Också det är emellertid mindre än vad det varit under tidigare år.

Inkomstposter

Det föreslås att kalkylen över de ordinarie inkomsterna sänks med sammanlagt 97 miljoner euro.

Kalkylen över skatteinkomster justeras efter att budgetpropositionen har lämnats, i enlighet med riktlinjerna för ändringarna i skattegrunderna. Kalkylen över skatteinkomster sänks med sammanlagt 134 miljoner euro. Inom denna kalkyl föreslås det att inkomstposterna för skatt på förvärvsinkomst och kapitalinkomst sänks med 11 miljoner euro. Det föreslås ändringar i beskattningen av andelslagens överskottsfördelning. Dessutom beaktas i beräkningsgrunderna för inkomstposten den föreslagna höjningen av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Förfarandet med höjda avskrivningar på produktiva investeringar förlängs med två år. Avsikten är det under skatteåren 2015 och 2016 ska få göras höjda, dubbla avskrivningar på produktiva investeringar, vilket minskar intäkterna från samfundsskatten med uppskattningsvis 65 miljoner euro. Den höjning av skatten på sötsaker som regeringen tidigare linjerat upp och som skulle genomföras år 2015 återtas. Av denna anledning sänks inkomstposten för punktskatten på sötsaker, glass och läskedrycker med 45 miljoner euro. Skatten på torvbränsle föreslås bli sänkt till en nivå på 3,4 euro/MWh, vilket minskar inkomstposten för energiskatten med 11 miljoner euro. Efter gjorda skatteändringar för småskalig elproduktion minskar intäkterna från elskatten med ca 2 miljoner euro. Dessutom minskar skatteändringen för små bryggerier accisen på alkohol med ca 0,4 miljoner euro.

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med ett nettobelopp på ca 53 miljoner euro. Den mest betydande faktor som förklarar höjningen av kalkylen över inkomster av blandad natur är att kalkylen över inkomster från EU:s strukturfonder och övriga fonder inom sammanhållningspolitiken har höjts med 44 miljoner euro.

Anslag och balans

Med beaktande av minskningen med ca 97 miljoner euro i de ordinarie inkomsterna och ökningen med ca 107 miljoner euro i anslagen ökar propositionen om en komplettering av budgetpropositionen för 2015 behovet av statens nettoupplåning med ca 203 miljoner euro. Statens nettoupplåning 2015 föreslås uppgå till 4,7 miljarder euro. Statsskulden beräknas vid utgången av 2015 uppgå till ca 101 miljarder euro, vilket är ca 48 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ramen för valperioden

Ramnivån för 2015 justeras med ca 9,8 miljoner euro i enlighet med tabellen nedan för att motsvara prisändringar och strukturella ändringar i ramen. Efter justeringarna uppgår utgiftsramen för 2015 till 42 167 miljoner euro.

Efter den kompletterande budgetpropositionen är nivån för de utgifter som hänförs till ramen 41 915 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2015 uppgår således till ca 52 miljoner euro.

Åtgärder som främjar tillväxt och sysselsättning

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås ett tillägg på sammanlagt 2,45 miljoner euro som ska användas för att påskynda strukturomvandlingen i IKT-branschen genom kompletterande utbildning och specialiseringsutbildning för högskoleutbildade som inleds vid universiteten och yrkeshögskolorna samt genom examensinriktad fortbildning.

För att minska det eftersatta underhållet inom bastrafikledshållningen föreslås en anslagsökning på 10 miljoner euro som ska inriktas på att förbättra beläggningen på regionala vägar och stamvägar samt kritiska broar och trafikledsstrukturer.

För att det lönesubventionerade arbete som erbjuds på övergångsarbetsmarknaden ska ge bättre resultat inleds pilotprojekt där arvode kan betalas till privata serviceproducenter som skaffar en arbetsplats till personer i lönesubventionerat arbete på övergångsarbetsmarknaden antingen på den öppna arbetsmarknaden eller en lönesubventionerad arbetsplats i ett företag.

I de bidrag som beviljas för byggande av nya hissar och för reparation av bostäder för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning föreslås ett tillägg av engångsnatur på 5 miljoner euro. I de utgifter som styrs till utvecklingsprogrammet för bostadsområden föreslås ett tillägg av engångsnatur på 4 miljoner euro, så att utgifterna totalt uppgår till 8 miljoner euro. Avsikten är att genom tilläggsfinansieringen finansiera investeringsprojekt som kan startas snabbt. Ovannämnda utgifter ska finansieras med Statens bostadsfonds medel.

För genomförande av försöket med en skrotningspremie föreslås ett anslag på 3 miljoner euro.

För att säkerställa verksamheten i Finpro ry föreslås ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

Statsrådets gemensamma förvaltnings- och serviceuppgifter

Det föreslås att statsrådets gemensamma förvaltnings- och serviceuppgifter samlas till en ny helhet vid statsrådets kansli från och med den 1 mars 2015. I detta syfte föreslås det att ca 82,1 miljon euro överförs till anslaget för kansliets omkostnader, främst från ministerierna.

Militär krishantering

I utgifterna för den militära krishanteringen föreslås en ökning på ett nettobelopp på 16,6 miljoner euro, där utrikesministeriets förvaltningsområde har en andel på 15,6 miljoner euro och försvarsministeriets förvaltningsområde en andel på 1,0 miljon euro. Genom anslagsökningen täcks de utgifter som föranleds av att Finland fortsätter som ledarnation för UNIFIL-insatsen i Libanon och fortsätter att delta i EU:s militära krishanteringsinsats i Centralafrikanska republiken.

Anskaffning av försvarsmateriel

I beställningsfullmakten för försvarsmaktens omkostnader föreslås ett tillägg på 39,8 miljoner euro som föranleds av en precisering av underhållsbehovet i fråga om luftvärnet. Sju Hawk Mk 51-jaktplan modifieras till glascockpitplan, för vilket ändamål föreslås en ny beställningsfullmakt på 15,2 miljoner euro och en anslagsökning på 4 miljoner euro. När det gäller anskaffningen av försvarsmateriel föreslås det att 30 miljoner euro av betalningsanslagen för beställningsfullmakten PVKEH 2013 senareläggs från 2015 till 2017.

Kommunernas statsandelar

I anslaget för statsandelen för kommunal basservice föreslås ett tillägg på sammanlagt 49,5 miljoner euro som föranleds av en rättelse av beräkningsuppgifterna i fråga om utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna och en precisering av bestämningsgrunderna för statsandelen utifrån nya data, 4,8 miljoner euro för utvecklande av stödet för närståendevården samt 2,1 miljoner euro för de ekonomiska konsekvenserna av ändringen av 5 § i språklagen till följd av att Närpes kommun blir tvåspråkig vid ingången av 2015. Samtidigt föreslås i anslaget ett avdrag på 5 miljoner euro som hänför sig till reformen av joursystemet och kostnadsbesparingar i anslutning till detta. I anslaget för statsandelarna föreslås vidare en överföring från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde av 102 000 euro som hänför sig till att förskoleundervisningen blir obligatorisk, och av ca 1,4 miljoner euro som hänför sig till en ändring av lagen om elev- och studerandevård. Genom ändringen kommer elever som deltar i undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas av en registrerad sammanslutning, stiftelse eller staten att övergå till de psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan som kommunen anordnar.

I anslaget för statsunderstöd till den kommunala social- och hälsovården föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro för kostnader som föranleds av genomförandet av servicestrukturreformen för social- och hälsovården.

Kompensation för kopiering för enskilt bruk

För kompensation för kopiering för enskilt bruk föreslås 11 miljoner euro. Med anslaget kompenseras upphovsmän till upphovsrättsligt skyddade verk och andra rättsinnehavare för att verk och objekt som skyddas av närstående rättigheter kopieras för enskilt bruk med stöd av den begränsning som anges i upphovsrättslagen.

Projekt för inrättande av bibliotek

Det föreslås att fullmakten för projekt för inrättande av allmänna bibliotek höjs så att de statsunderstöd som beviljas för projekten uppgår till sammanlagt högst 13,5 miljoner euro. Beslut om statsunderstöd som gäller projekt som ingår i finansieringsplanen för allmänna bibliotek 2014—2017 kan fattas år 2015. Med de statsunderstöd som beviljas förnyas uppskattningsvis nio bokbussar samt byggs och renoveras tolv bibliotek (sammanlagt 12 500 m²).

Olympiastadion

De totala kostnaderna för totalrenoveringen av Olympiastadion beräknas uppgå till 209 miljoner euro. För totalrenoveringsprojektet föreslås statlig finansiering till ett belopp av högst 104,5 miljoner euro. Den sista raten av detta belopp, dvs. 51,8 miljoner euro inklusive räntevinsten, föreslås bli utbetald åren 2015—2018 under förutsättning att Helsingfors stad deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel.

Trafik och kommunikation

Staten förbinder sig att stödja byggandet av fortsättningen på västmetron med högst 240 miljoner euro, som ska betalas tidigast från och med 2017. För byggande av en vägförbindelse till kärnkraftverksområdet vid Fennovoima Oy föreslås en fullmakt på 7,4 miljoner euro för Trafikverket. Fennovoima Oy bygger och finansierar vägen och staten betalar vägavsnittet när vägarbetet är klart, under förutsättning att byggandet av kärnkraftverket pågår. För verkställigheten av efterlevnadskontrollen i fråga om svaveldirektivet föreslås för Trafiksäkerhetsverket ca 1 miljon euro för köp av tjänster av externa serviceproducenter. För förstudier som gäller en datakommunikationskabel genom Nordostpassagen föreslås 0,3 miljoner euro. För utvecklande av strukturomvandlingen inom mediebranschen föreslås ett anslag på 20 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 10 miljoner euro. Stödet administreras av Innovationsfinansieringsverket Tekes. Av anslaget ska ca 1 miljon euro användas för Tekes administrativa kostnader samt för priser som delas ut vid innovationstävlingar i mediebranschen.

Produktionsstöd för förnybar energi

Produktionsstödet för förnybar energi som produceras med skogsflis höjs så att det motsvarar sänkningen av torvskatten. Detta ökar anslagsbehovet med ca 10 miljoner euro år 2015. Genom dessa ändringar kan man på kort sikt säkerställa de inhemska bränslenas konkurrenskraft i förhållande till stenkol.

Utkomstskydd för arbetslösa

Det föreslås att de anslag som reserverats för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa minskas med sammanlagt 25 miljoner euro. Minskningsbehovet när det gäller grunddagpenningen föranleds av höjningen av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Det minskade behovet av anslag för arbetsmarknadsstöd beror på att antalet långtidsarbetslösa har ökat, vilket i sin tur har ökat kommunernas finansieringsansvar.

Lagstiftningen om handikappförmåner

Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och av vissa andra lagar föreslås bli minskad med 6,5 miljoner euro. Det föreslås att den lagstiftning som gäller handikappförmåner utvecklas från den 1 juni 2015 så att det i samband med beviljandet av förmåner görs en klarare bedömning av sökandens behov av stöd. I lagen ska det mera preciserat än hittills föreskrivas om sådana särskilda kostnader som sjukdom, lyte eller skada medför och som ska tas i beaktande när handikappförmåner beviljas.

Vissa andra ändringar

För projekt i samband med 100-årsjubileet för Finlands självständighet föreslås en anslagsökning på 0,9 miljoner euro för statsrådets kansli. Ökningen föranleds av att anslagsbehovet preciserats. Vidare föreslås det att kansliet år 2015 får ingå förbindelser om arrangemangen kring jubileumsåret så att de föranleder utgifter till ett belopp av högst 5 miljoner euro åren 2016—2018.

För utgifter i samband med drifttagningen av det nya nödcentralsdatasystemet Erica föreslås ett tillägg på ca 2,4 miljoner euro.

För att trygga polisens operativa funktionsförmåga och för Skyddspolisens verksamhet när det gäller sambandspersoner föreslås ett anslagstillägg på sammanlagt ca 3 miljoner euro.

I omkostnaderna för regionförvaltningsverket föreslås ett tillägg av engångsnatur på 0,7 miljoner euro för att avhjälpa anhopningen av tillstånd som väntar på handläggning inom miljöansvarsområdet.

Det föreslås att ytterligare 4,5 miljoner euro överförs till fonden för finansiell stabilitet. Tillägget beror på att att intäkterna från bankskatten varit större än beräknat under budgetåret 2014.

I Finlands avgifter till Europeiska unionen föreslås ett avdrag på 50 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. Avdraget föranleds av att de gottgörelser som betalas med anledning av justeringarna av grunderna för BNI-avgiften och momsavgiften för tidigare år beräknas återbetalas delvis 2015, samt av EU:s tilläggsbudgetpropositioner för 2014 som förväntas träda i kraft och minska avgifterna år 2015.

Anslaget för ersättningar för utlåning som betalas till böckers upphovsmän för bibliotekslån föreslås bli höjt från ca 4,2 miljoner euro till ca 8,2 miljoner euro.

Man förbereder sig att inleda den första fasen i lagen om småbarnspedagogik. För engångsperiodiseringen av sparåtgärderna vid Utbildningsstyrelsen föreslås 2 miljoner euro. i interna överföringar inom undervisnings- och kulturministeriet. Samtidigt inleds en process i anslutning till åtgärderna för att anpassa Utbildningsstyrelsens verksamhet.

För iståndsättningen av Sveaborgs nätverk av gångar och av skadorna på vallområdet föreslås 180 000 euro.

Intäktsföringen av Forststyrelsens extraordinarie vinst på 15 miljoner euro som ingick i budgetpropositionen föreslås bli slopad. I stället föreslås det att Forststyrelsens grundkapital minskas med 15 miljoner euro och att motsvarande belopp kapital återförs till staten.

För att reformera systemet för administrering av jordbrukarstöden föreslås ett tilläggsanslag på 0,6 miljoner euro för Landsbygdsverket. Dessutom föreslås 1,8 miljoner euro för NMT-centralerna för att användas för uppgifter som föranleds av förändringar i fondperioderna.

Det föreslås att maximibeloppet för den del av fullmakten för företagens investerings- och utvecklingsprojekt som blir oanvänd 2014 och som överförs till 2015 höjs från 15 miljoner euro till 25 miljoner euro. Höjningen föranleds av att fullmakten under momentet utökades i den andra tilläggsbudgeten för 2014 och av att datasystemomläggningar har fördröjt beslutsfattandet vid närings-, trafik- och miljöcentralerna.

I de ersättningar som betalas till Tukes av miljöministeriets driftsanslag föreslås 340 000 euro för marknadskontroll av ej CE-märkta byggprodukter.