Statsbudgeten 2016

Förklaring:

Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de åtgärder som vidtas i syfte att uppnå de samhälleliga effektmålen.

Statens finansförvaltning bär det strategiska ansvaret för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsförutsättningar som möjliggör en hållbar kommunal ekonomi och för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet för verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre grad motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det är viktigt att utgiftslinjen i regeringsprogrammet följs. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är en central uppgift dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser och planen för de offentliga finanserna.

Tryggandet av basservicen förutsätter omstruktureringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. Dessa omstruktureringar verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt en översyn av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Genom finansmarknadspolitiken stärker och skapar finansministeriet sådana verksamhetsförutsättningar och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet och att begränsa riskerna för Finland så mycket som möjligt och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Ett mål för skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullen tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från amortering av sina skulder till ny upplåning.

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Finansförvaltningen främjar statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå en effektivitetsvinst.

Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) ska under ledning av finansministeriet utveckla och producera icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen.

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med OffICT-strategin. Målet för styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundorienterad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet ska i enlighet med lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen ha hand om definitionen, planeringen och beskrivningen av interoperabiliteten och den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen, uppdateringen av dem och styrningen av andra gemensamma tjänster, projekt och åtgärder som hänför sig till informationsförvaltningen. Under 2016 fortsätter programmet för den nationella servicearkitekturen, där det skapas interoperabilitetskomponenter som är viktiga för arkitekturen, såsom en nationell servicekanal, en nationell digital identifieringsmodell, nationella lösningar för hantering av företags, andra organisationers och fysiska personers roller och bemyndiganden, gemensamma servicegränssnitt (för medborgare, företag och myndigheter) samt styr- och hanteringsmodeller. Målet är att medborgarna när servicekanalen är färdig ska ha möjlighet att elektroniskt kontrollera viktiga uppgifter om sig själva. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet inom statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa, strategiska och ekonomiska styrningen och tillsynen i fråga om säkerhetsnätets verksamhet och för styrningen och tillsynen av den informations- och kommunikationstekniska aktionsberedskapen, övriga beredskapen och säkerheten i fråga om säkerhetsnätets verksamhet liksom även för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.

Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor, utvecklingen av förvaltningsområdets strukturer och tillvägagångssätt samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.

Inom förvaltningsområdet genomförs de reformer som har beretts inom effektivitets- och resultatprogrammet. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna som helhet.

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.