Statsbudgeten 2016

Förklaring:Kommunikationsministeriets förvaltningsområde betjänar samhället genom att det ansvarar för sådana fungerande och säkra trafik- och kommunikationsförbindelser samt tjänster för stödjande av hållbar utveckling som möjliggör en användningsmiljö för nya digitala tjänster.

Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av största vikt för att samhället ska fungera. Omvärlden formas i omfattande grad av den snabba tekniska utvecklingen, nya former av nyttiggörande av internet, automatiken och robottekniken. Den affärsverksamhet som baserar sig på innovations- och serviceplattformer blir allt vanligare. Den globala konkurrensen, förändrade användningsvanor och verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet medför utmaningar för utvecklingen av tjänsterna eftersom det krävs förnyelse och innovationer.

Inom trafikpolitiken måste man bemöta de utmaningar som förändringarna på grund av både trafiknätets försämrade skick och digitaliseringen har medfört inom ansvarsområdet. Det eftersatta underhållet i trafiknätet har ökat mycket, och vägarnas och banornas skick har försämrats snabbt under de senaste åren. I och med digitaliseringen av samhället ersätter och kompletterar den digitaliserade ärendehanteringen den fysiska rörligheten. Utnyttjandet av information, progressiva lösningar inom informations- och kommunikationsteknik samt ny mobil teknik förbättrar dessutom smidigheten, säkerheten och miljömedvetenheten i trafiken. Kunderna deltar i allt högre grad i planerandet och utvecklandet av tjänsterna.

Målen för förvaltningsområdets samhälleliga verkningar stödjer digitaliseringen, bemöter kraven i fråga om strukturomvandlingen och ekonomisk hållbarhet samt beaktar omvälvningen i fråga om affärsmodeller och konsumtionsvanor inom både kommunikation och trafik.

Trafikpolitiken och kommunikationspolitiken är nära sammanflätade, och därför bör styrningen av förvaltningsområdet basera sig på mål som omfattar hela förvaltningsområdet. Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för förvaltningsområdets samhälleliga verkningar:

Kommunikationspolitiken verkställer målen för förvaltningsområdets samhälleliga verkningar genom att svara för förutsättningarna för tillväxtmiljön för marknaden för digitala tjänster, stödja mediers livskraft, främja utnyttjandet av information och dess affärsmöjligheter, stärka förtroendet för de digitala tjänsterna och verksamhetssätten samt säkerställa kvaliteten på och tillgången till kommunikationsförbindelserna.

Den potential som kommunikationsnäten och den digitala infrastrukturen medför för olika tjänster och för innovativ användning ska kunna användas till fullo. Syftet med kommunikationspolitiken är att främja utvecklandet av progressiva och högklassiga kommunikationsnät, nya kunskapsbaserade digitala tjänster samt utveckling av marknaden genom att öppna branschen för konkurrens och göra norm- och koncessionsanvisningarna flexibla utan att äventyra konsumentens rättigheter. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid förutsättningarna för utnyttjandet av digital information och vid sörjandet för data- och integritetsskyddet. Via kommunikationspolitiken inverkar man även på utbudet av mångsidiga medietjänster som tillgodoser användarnas behov. Rundradion Ab:s offentliga tjänster och dess roll i omvälvningen inom medierna ska utvärderas.

Anslag som stöder kommunikationspolitiken är Kommunikationsverkets omkostnadsanslag, de anslag som reserverats för att genomföra det nationella bredbandsprojektet, stödet till tidningspressen och det anslag som är avsett för finansieringen av Rundradion Ab.

Syftet med trafikpolitiken är att verkställa målen för förvaltningsområdets samhälleliga verkningar genom att skapa förutsättningar för näringslivet att klara sig i den globala konkurrensen samt ge medborgarna möjligheter till en fungerande och trygg vardag. Via trafikpolitiken förbättrar man trafiknätets skick och skapar möjligheter att förnya trafiksystemet genom utnyttjande av digitalisering. I framtiden kommer trafikpolitiken i allt större omfattning att basera sig på en verksamhetsmodell där trafiken ses som en tjänst. De nya trafiktjänsterna ska ha sin grund i information, digitalisering, crowdsourcing, ekonomisk delaktighet, tjänstifiering och automatisering. Målen för verkningarna ska främjas genom att avveckla sådan reglering som förhindrar utnyttjandet av digitalisering, skapa goda förutsättningar för service- och automatiseringsförsök inom trafiken, främja användningen av öppen information inom trafiktjänsterna samt satsa på trafiknätens skick.

Näringslivets konkurrenskraft och investeringarna i bioekonomi kräver ett fungerande trafiksystem och en högklassig infrastruktur i hela Finland. I detta sammanhang ska man särskilt se till att det lågtrafikerade nät som används av bioindustrin är i gott skick. Trafiksystemet utvecklas för att bli driftsäkert, tryggt, miljövänligt, förutsägbart och hinderlöst, och man bereder dess lämplighet för automatiserad trafik.

Utvecklingen av nya tjänster som grundar sig på digital information samt av marknaden snabbas upp genom övergripande samarbete och mångsidiga försök.

Satsningarna på trafiknätet gäller särskilt att gradvis förbättra väg- och bannätet under regeringsperioden. För att förhindra en ökning av det eftersatta underhållet och för att minska det på ett kontrollerat sätt beviljas regeringens strategiska spetsprojekt under åren 2016—2018 finansiering för sammanlagt 600 miljoner euro, varav 100 miljoner euro år 2016. Stadsregionerna ska på lång sikt utvecklas så att det skapas förutsättningar för bl.a. en effektiv kollektivtrafik, hyrbilar, samnyttjande av bilar samt tjänster som kombinerar gång- och cykeltrafik.

De persontransporter som finansieras med offentliga medel ska effektiviseras i enlighet med regeringsprogrammet.

Säkerheten i trafiken främjas genom att trafiksystemet utvecklas långsiktigt och tvärsektoriellt utifrån sådana förebyggande och riskanalysbaserade handlingsmodeller som betonar ansvar.

De olägenheter som trafiken föranleder minskas genom att man påverkar mobilitetsbehovet och res- och transportvalen samt genom att styra trafiken till mera hållbara trafikformer. De långsiktiga målen förutsätter att man utvecklar ett trafiksystem som baserar sig på hållbara och förnybara bränslen samt fordon med låga utsläpp.

Dessutom uppställer kommunikationsministeriet följande tvärgående mål för hela förvaltningsområdet:

Forskningen inom förvaltningsområdet bedrivs av Meteorologiska institutet, som har en central roll vid produktionen av den basinformation som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Institutet producerar information av hög kvalitet gällande atmosfären och haven samt sammanför detta kunnande i vädertjänster som främjar säkerheten i samhället och i högklassig forskningsdata. Meteorologiska institutet samarbetar med myndigheter och näringsliv för att säkerställa att samhällets väderkänsliga funktioner och digitala tjänster fungerar störningsfritt även under extrema väderfenomen.

Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stödja genomförandet av de mål för samhälleliga verkningar som uppställts för trafiksektorn.

För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 2 932,3 miljoner euro. Anslag till politikområdena föreslås enligt följande: för förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 394,7 miljoner euro, trafiknätet 1 708,3 miljoner euro, myndighetstjänster inom trafiken 47,9 miljoner euro, stöd till trafiken och köpta tjänster inom trafiken 207,7 miljoner euro, kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd till kommunikationen 529,3 miljoner euro samt för forskning 44,4 miljoner euro.

De största av trafiksektorns avgifter av skattenatur är farledsavgiften på 44,8 miljoner euro, som täcker kostnaderna för havsfarlederna samt tillsynsavgiften för flygtrafiken 11,5 miljoner euro, tillsynsavgiften för besiktningsverksamheten 7,3 miljoner, investeringsskatten på direktbanan Kervo—Lahtis 4,2 miljoner euro, banskatten 1,1 miljon euro samt tillsynsavgiften för spårtrafiken i städerna 0,04 miljon euro. Störst av de övriga avgifter som tas ut inom trafiksektorn är, enligt intäktskalkylerna, banavgiften på 41,0 miljoner euro, som används för banhållning. Trafiksäkerhetsverkets intäkter av avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 81,0 miljoner euro.

Enligt uppskattning tas det ut 28,6 miljoner euro som avgifter av skattenatur inom kommunikationssektorn. Av det beloppet beräknas 21,8 miljoner euro vara intäkter från auktioner och koncessionsavgifter för frekvensområden som auktionerats ut. Dessutom beräknas Kommunikationsverket få 6,8 miljoner euro i övriga intäkter av avgifterna.

Förvaltningsområdets inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 138,5 miljoner euro.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde beaktar man könskonsekvenserna vid lagstiftningsberedningen och resultatstyrningen. Målet är att producera sådana prestationer och offentliga tjänster där man vid användningen beaktar behoven hos olika befolkningsgrupper som exempelvis kvinnor, män, barn, äldre och funktionshindrade. Målet för personalplaneringen inom förvaltningsområdet är en rätt dimensionerad och kunnig personal som arbetar i en god arbetsgemenskap där arbetsklimatet följs upp och utvecklas även med beaktande av jämställdhetsaspekten. Anslagen fördelas jämställdhetsneutralt.