Statsbudgeten 2006

8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik

Den sammanlagda balansen för fonderna utanför statsbudgeten var 20,4 miljarder euro vid utgången av 2004, vilket innebär en tillväxt på 5 % jämfört med föregående år. De statliga affärsverkens sammanlagda balans var i slutet av samma år 8,8 miljarder euro. Affärsverkens soliditet växlade mellan ca 50 % och 98 %. Dessutom har staten innehav i allt som allt 13 börsbolag och över 50 andra bolag. I slutet av år 2004 var värdet på statens innehav i börsbolag 14,9 miljarder euro, dvs. 13,7 % högre än året innan. I dividendinkomster av statens bolagsinnehav beräknas år 2006 inflyta 650 miljoner euro under moment 13.03.01.

8.1. Fonder utanför statsbudgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgetekonomin. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas år 2006 uppgå till ca 4,5 miljarder euro och utgifterna till 4,4 miljarder euro, vilket innebär att fondekonomins nettoöverskott är ca 0,1 miljarder euro. Från fonderna intäktsförs sammanlagt 1,4 miljarder euro till statsbudgeten och det föreslås att det till dem skall överföras 5 miljoner euro år 2006. I tablå 28 presenteras sammanfattade uppgifter om fondernas ekonomi åren 2004—2006.

Statens bostadsfond

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån som beviljas för den sociala bostadsproduktionen, räntestöd, understöd och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Likaså svarar fonden för utgifterna för sina skulder.

Fonden får sina medel av räntor, amorteringar och annuiteter på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. För fonden har tagits finansiering både så att den har utgjort en del av statens upplåning och genom värdepapperisering av fondens aravalånefordringar. Vid ingången av budgetåret är aravalånens värdepapperiserade värde sammanlagt 1,0 miljarder euro och värdet på fondens övriga skulder 2,0 miljarder euro. Kapitalet av statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2006 vara 9,2 miljarder euro och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara 4,2 miljarder euro, båda har således gått ner med cirka en tiondel jämfört med föregående års nivå. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 3,0 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 2,1 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån och ca 0,4 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån.

År 2006 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till 710 miljoner euro. Behovet av bruttomedelsanskaffning beräknas uppgå till 540 miljoner euro. Dessutom föreslås att fonden får ha kortfristiga lån till ett belopp av 700 miljoner euro. Fondens värdepapperiserade lånefordringar förfaller till inlösning till ett värde av 704 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för nya arava-, räntestöds- och borgenslån är 823 miljoner euro samt att fullmakten för understöd och ackord som betalas ur fonden är 56,8 miljoner euro. Enligt förslaget skall 128 miljoner euro överföras från fonden till statsbudgeten år 2006. De understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter som tidigare betalats ur statens bostadsfond betalas från och med år 2006 ur statsbudgeten, för ändamålet föreslås 71,5 miljoner euro i budgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostadslån i slutet av 2006 får uppgå till sammanlagt högst 2,4 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 12,5 miljarder euro.

Statens pensionsfond

Med hjälp av statens pensionsfond garderar staten sig inför finansieringen av de framtida pensionerna, samtidigt som den strävar efter att utjämna pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden insamlas i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk och inrättningar, affärsverk, kommuner, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar uppskattningsvis 1 226 miljoner euro 2006. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas till fonden 327 miljoner euro. Till fondens inkomster hör också avkastningen av fondens investeringar, sammanlagt uppskattningsvis 440 miljoner euro år 2006.

För fonden har i lagen om statens pensionsfond föreskrivits ett fonderingsmål. Fonderingsmålet enligt lagen om statens pensionsfond ändrades vid ingången av 2005. Av fondens inkomster överförs till statsbudgeten varje år fasta 40 % av statens årliga pensionsutgifter och fonden ökas tills dess belopp motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Vid utgången av 2006 beräknas fondens kapital vara 8 133 miljoner euro, vilket motsvarar 14 % av pensionsansvaret. År 2006 är överföringen till budgeten 1 229 miljoner euro.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Syftet med utvecklingen av gårdsbrukets struktur är att förbättra inkomstnivån samt levnads-, arbets- och produktionsbetingelserna på gårdarna. För gårdsbruksenheternas investeringar och ägarbyten beviljas finansieringsstöd som räntestöd för räntestödslån i budgeten samt som understöd och vissa lån som beviljas ur gårdsbrukets utvecklingsfond. Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel, inklusive den post som överförs från föregående år, uppgår år 2006 till ca 212,4 miljoner euro, vilket är 28,8 miljoner euro mindre än föregående år. Det förslås att det från statsbudgeten överförs 1,3 miljoner euro till fonden. Uppskattningsvis 16,5 miljoner euro intäktsförs som medfinansiering från EU.

Fondens utgifter uppgår till sammanlagt ca 138 miljoner euro. Fondens utgifter utgörs av bl.a. understöd, förvaltningsarvoden, utgifter för skuldreglerings- och försäkringsverksamheten, understöd till forskningen och investeringsutgifter. Av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel beviljas nya statliga lån endast för vissa investeringar när det gäller renhushållning, naturnäringar och skolter.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Från ingången av 2004 består statens kärnavfallshanteringsfond av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet för fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Kärnavfallsavgifter skall betalas för verksamhet som medför kärnavfall. Avgifter betalas därmed av Teollisuuden Voima Ab och Fortum Power and Heat Ab samt statens tekniska forskningscentral. Till fondens uppgifter hör även att delta i fastställandet av omfattningen av den reserveringsskyldighet som gäller avfallshanteringsskyldiga. Reserveringsfondens balans är ca 1,4 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond skall dessutom sörja för att de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen tas ut och att de medel som samlats in på detta sätt delas ut årligen till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. År 2005 uppgick de avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar till sammanlagt 2,7 miljoner euro och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 1,1 miljon euro. Avgifterna kvarstår på samma nivå år 2006.

Försörjningsberedskapsfonden

Till försörjningsberedskapsfonden bokförs som inkomst den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med accisen på bränslen och vars avkastning är knappt 50 miljoner euro i året. Fondens medel används till att trygga minimibehoven för medborgarna, näringslivet och försvaret i olika krissituationer. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsfonder och olika tekniska reservarrangemang. Fondens balans är ca 1,1 miljarder euro.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att trygga att de exportgarantier, borgen och andra förbindelser som avses i lagen om statsgarantifonden (444/1998) och som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som skall återkrävas vilka hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som givits av Statsgaranticentralen och av de anstalter som föregick centralen, från medel som Finnvera Abp överfört till fonden samt från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden.

Fonden hade den 31 december 2004 ansvar som uppkommit huvudsakligen av garantier enligt lagen om statliga exportgarantier (422/2001) för sammanlagt ca 3,8 miljarder euro. Av dessa garantier har ca 3,5 miljarder euro beviljats efter år 1999, då Finnvera Abp inledde sin verksamhet och dessa syns i bolagets bokslut i form av ansvar utanför balansen. Av de garantier som beviljats före år 1999 är ca 268 miljoner euro på statsgarantifondens ansvar. Fondens likvida medel beräknas i början av 2006 uppgå till ca 185 miljoner euro.

Statens säkerhetsfond

Då statens säkerhetsfond slutför nedkörningen av systemet med bankstöd koncentrerar sig fonden på administreringen av beviljat bankstöd och övervakningen av att stödvillkoren iakttas, eftersom några nya behov av bankstöd inte är i sikte. Vid utgången av 2004 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av 6,1 miljarder euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statliga proprieborgensansvar har slopats som onödiga i slutet av år 2003.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond ordnar finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet samt främjar även övrig televisions- och radioverksamhet. Fonden förvaltas av Kommunikationsverket, som tar ut televisionsavgifter och koncessionsavgifter för fonden. Statsrådet har beslutat om en höjning av den årliga televisionsavgiften på 193,95 euro till 200,70 euro från och med den 1 januari 2006. Fondens inkomster av avgifterna uppskattas till ca 411 miljoner euro. Statsrådet beslutar på föredragning från kommunikationsministeriet om användningen av fondens medel för Rundradion Ab:s verksamhet, till Kommunikationsverket för indrivningen, kontrollen och övervakningen av avgifter samt för upphovsrättsliga ersättningar och för främjandet av televisions- och radioverksamheten.

Interventionsfonden för jordbruket

De medel som står till förfogande för interventionsfonden för jordbruket, vilken upprättades 1995, används för kostnader för exportbidrag, interventionslagring och genomförande av stödprogram som avser att balansera marknaderna för övriga jordbruksprodukter. Utgifterna för den egentliga interventionsverksamheten finansieras med medel från garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Från och med 2004 har också anslaget för interventionsverksamheten inom fiskerihushållningen intäktsförts till fonden. Det beräknas att sammanlagt ca 81 miljoner euro behövs till interventionsverksamheten år 2006. För täckande av de ränte- och förvaltningsutgifter och vissa utgifter i anslutning till livsmedelsbiståndet samt den nationella andelen av utgifterna för främjandet av avsättningen som finska staten skall svara för föreslås i budgetpropositionen en överföring av 1,6 miljoner euro till interventionsfonden. En del av de nationella utgifterna täcks med inkomsterna av interventionsverksamheten och uppbörden av garantier.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) skall i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Brandskyddsavgiften betalas av en försäkringsanstalt. Ur fonden kan beviljas allmänt understöd och specialstöd till kommuner, brandskyddsorganisationer och andra motsvarande sammanslutningar samt beviljas stipendier. Genom understöden kommer man att stöda projekt som främjar i synnerhet en god säkerhetskultur samt utvecklande av räddningsområdenas serviceförmåga. Beloppet av de brandskyddsavgifter som inflyter år 2006 väntas förbli på samma nivå som under föregående år, ca 7,4 miljoner euro, och de understöd som betalas ur fonden beräknas uppgå till ca 6,4 miljoner euro.

Oljeskyddsfonden

Av oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för bekämpning av oljeskador, utgifter för anskaffning av sådan bekämpningsmateriel som bekämpningsberedskapen förutsätter samt kostnader för sanering av mark som förorenats av ämnen som härrör från olja. Fonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som bärs upp för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark har från statsbudgeten dessutom överförts inkomster som influtit av oljeavfallsavgiften. Det föreslås att 2,0 miljoner euro överförs till fonden år 2006. Fondens årliga budget är ca 11 miljoner euro. Vid ingången av 2005 trädde en ny lag om oljeskyddsfonden (1406/2004) i kraft. Genom lagen förtydligades och kompletterades den tidigare motsvarande lagstiftningen. Till följd av ökade ersättningsbehov höjdes samtidigt den fasta oljeskyddsavgiften från 36 cent till 50 cent för varje fullt oljeton.

Tablå 28. Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

8.2. Affärsverk

Staten har sex affärsverk inom tre olika förvaltningsområden. På marknaden agerar dessa i en konkurrenssituation och finansierar sin verksamhet med inkomster av affärsverksamheten. Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten. I samband med behandlingen av statsbudgeten godkänner riksdagen de centrala målen för affärsverkens tjänster och övriga mål för verksamheten samt fattar övriga centrala styrningsbeslut t.ex. ger vid behov sitt samtycke till affärsverkets upplåning. Det behöriga ministeriet beslutar om affärsverkets resultatmål. Statsrådet fastställer bokslutet och beslutar om beloppet av den vinst som skall intäktsföras till staten.

Affärsverkens verksamhet grundar sig på lagen om statliga affärsverk (1185/2002) och de lagar som gäller affärsverken. De lagar som gäller affärsverken har reviderats och revideras så, att de överensstämmer med den allmänna lagen. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition med förslag till lag om Luftfartsverket genom vilken lagen om statliga affärsverk (1185/2002) tillämpas från och med ingången av 2006. De viktigaste förändringarna är att de betydande offentliga förvaltningsuppgifter som anges i 124 § i grundlagen avskiljs till ett fristående ämbetsverk, Luftfartsförvaltningen, samt att de övriga offentliga förvaltningsuppgifterna som Luftfartsverket sköter separeras till en enhet för offentliga förvaltningsuppgifter inom affärsverket.

I tablåerna nedan har samlats förhandsbesked om de statliga affärsverken. Av affärsverkens intäktsföring av vinster 2005 beräknas det inflyta ca 120 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2006.

Tablå 29. Statens affärsverksamhet år 2006

Tablå 30. Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2006 (mn euro)

8.3. Statens ägarpolitik

Statsrådet fattade i juni 2004 beslut om att centralisera ägarstyrningen i sådana statsbolag och intressebolag som verkar på marknadsvillkor. I det första skedet tillsattes en ledningsgrupp för ägarstyrningen som består av ledande tjänstemän vid de tre centrala ministerier som svarar för ägarstyrningen. Ledningsgruppen har till uppgift att säkerställa att ägarstyrningsåtgärderna bereds och genomförs på ett enhetligt sätt inom hela statsförvaltningen. Verksamheten inom ledningsgruppen för ägarstyrningen har visat sig vara nyttig och motsvara förväntningarna. Målet är att statsrådet vid ingången av 2006 skall fatta beslut om att slutföra centraliseringen och inrätta en statlig enhet för ägarstyrning samt avgöra var enheten skall vara placerad. Den nya enheten för ägarstyrning inleder sin verksamhet vid ingången av 2007.

Staten strävar efter att sköta hela sitt innehav i olika bolag så professionellt och aktivt som möjligt. Utifrån det principbeslut om statens ägarpolitik som statsrådet fattat vid ingången av 2004 utvecklas statsbolagen och de statliga intressebolagen så, att värdet på statens innehav på lång sikt ökar. De bolag som verkar på marknadsvillkor skall vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Det allmänna målet för de bolag som sköter statliga specialuppgifter är lönsam verksamhet och samtidigt eftersträvas ett så gott helhetsresultat som möjligt med tanke på samhället. Regeringen är fortsättningsvis beredd att i de bolag där ägandet baserar sig främst på investeringsintresset fortsätta en minskning av statens innehav. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett.