Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2006

7. Statens resursförvaltningPDF-versio

De centrala uppgifterna inom statens resursförvaltning är statens verksamhet som arbetsgivare och utvecklande av förvaltningen. Inom statens budgetekonomi arbetar år 2005 ca 123 900 personer och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 5,2 miljarder euro.

7.1. Arbetsgivar- och personalpolitiken

Utvärderingen av effekten och ändamålsenligheten i statens personalpolitiska linje som statsrådet drog upp 2001 blev färdig 2005. Avsikten med utvärderingen var att reda ut vilka verkningar statens gemensamma personalpolitiska linjer har på ämbetsverkens verksamhets- och serviceförmåga samt ur ett bredare perspektiv på hela samhällets välfärd och konkurrenskraft. Responsen från utvärderingen används när prioriteringarna i statens personalpolitiska linje fastställs för åren 2005—2007.

Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen i motiveringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.

Reformen av lönesystemen är en viktig åtgärd när det gäller att förbättra statens lönekonkurrenskraft. Avtal om nya lönesystem har nu ingåtts i 92 ämbetsverk. Dessa avtal omfattar inemot 65 000 personer, dvs. 56 % av statens personal. Statens parter på centralnivå har gemensamt kommit överens om en reform av lönesystemen före utgången av november 2005. En del av reformen kan vid behov finansieras med separat finansiering via budgeten.

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för åren 2005—2007 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 16 december 2004. Avtalen är i kraft till den 30 september 2007. I avtalet ingår från och med den 1 mars 2005 en allmän förhöjning om 30,06 euro per månad, dock minst 1,9 %, och en förbundspott på 0,6 %. År 2006 justeras lönerna från och med den 1 juni 2006 med en allmän förhöjning på 1,4 %, en förbundspott på 0,4 % och en jämställdhetspott som fastställs utgående från den relativa andelen kvinnor och lågavlönade personer. I avtalet kom man också överens om ett projekt för utvecklande av lönepolitiken och av lokala avtal.

Det inkomstpolitiska avtalet omfattar ett indexvillkor vars uppfyllelse granskas i november-december 2005. Eventuella löneförhöjningar genomförs från och med den 1 juni 2006. I maj 2006 bedömer avtalsparterna hur avtalsmålen uppfyllts och granskar löntagarnas och de olika sektorernas eller avtalsbranschernas förtjänstutveckling. Härvid kan krävas att granskningen av den sektor- eller avtalsbranschvisa förtjänstutvecklingen överförs till en för ändamålet tillsatt skiljenämnd för avgörande.

De personalutgifter som statens tjänste- och arbetskollektivavtal föranledde 2005 budgeterades i tilläggsbudgeten för 2005. De utgiftsökningar som 2006 föranleds av avtalsjusteringar har budgeterats i denna budgetproposition. På denna grund har omkostnadsanslagen höjts med sammanlagt 161 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2005. Införandet av nya lönesystem ökar löneutgifterna med sammanlagt 14 miljoner euro. Sänkningen av den statliga arbetsgivarens folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift med sammanlagt 2,8 procentenheter minskar däremot lönebikostnaderna med ca 91 miljoner euro. Dessa faktorer ökar omkostnaderna med sammanlagt ca 84 miljoner euro.

De statsanställdas inkomster beräknas 2005 öka med i genomsnitt 3,3 %, varav 2,4 procentenheter beror på avtalsenliga förhöjningar och 0,9 procentenheter på tillämpningen av avtalen. År 2006 uppskattas inkomstökningen till 2,7 %. Av ökningen beror 1,6 procentenheter på avtalsenliga förhöjningar och 1,1 procentenheter på tillämpningen av avtalen.

Regeringen har i sitt rambeslut uppställt som mål att öka produktiviteten och effektiviteten inom statsförvaltningen så att i genomsnitt hälften av de arbetsplatser som frigörs till följd av naturlig avgång bland statsanställda besätts före utgången av nästa valperiod, dvs. före utgången av 2011. Avgången beräknas under denna period vara ca 35 000 personer och således minskar den personal som behövs för de nuvarande uppgifterna med 17 500 personer om målet uppnås. Under planperioden innebär detta att personalen minskar med i genomsnitt över 2 % per år och att produktiviteten ökar i motsvarande grad.

En förutsättning för att målet i rambeslutet skall nås är att den strategiska personalplaneringen utvecklas överlag. Även i övrigt betonar de ändringar i de statliga organisationernas verksamhetsmiljö som gäller produktivitet, ekonomi och effekt ytterligare vikten av att hanteringen av mänskliga resurser och ledningen grundar sig på en verksamhetsstrategi. Hanteringen av mänskliga resurser bör utvecklas genom uppställande av resultatmål och regelbunden uppföljning av måluppfyllelsen.

Tablå 26. Jämförelsetal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2003—2006

Nyckeltal 2003 2004 20051) 20061)
         
Antal anställda 124 200 123 900 123 900 123 900
Förändring från föregående år, % 0,8 -0,2 0,0 0,0
Årsverken 120 600 120 400 120 400 120 400
Lönesumma, mn € 2) 3 843 3 991 4 123 4 234
Arbetskraftskostnader, mn € 4 881 5 067 5 248 5 390
Genomsnittlig totalinkomst, € /mån/person 2 546 2 643 2 730 2 804
Lönebikostnader, % 60,4 60,3 60,8 60,8
Alla av staten betalda pensionsutgifter, mn € 2 769 2 875 2 970 3 050
Kvinnornas andel, % 48,4 49,0 49,1 50,0
Personalens genomsnittsålder, år 42,7 42,9 43,0 43,1

1) Åren 2005 och 2006 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2006 har inte beaktats i dem liksom inte heller regeringens rambeslut om att i genomsnitt hälften av de arbetsplatser som frigörs till följd av personalavgången skall besättas.

2) I uppskattningarna för år 2005 och 2006 har beaktats ökningar som föranleds av kända avtalsjusteringar och tillämpningen av avtalen (bl.a. ibruktagandet av de nya lönesystemen).

I tablå 27 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken 2005 och 2006 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken (årsv.) avviker något från det som presenteras i tablå 26. Särskilt personal som anställts med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 27.

Tablå 27. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken1)

        Ändring 2005—2006
  Huvudtitel 2005 2006 årsv. %
           
23. Statsrådet 287 278 -9 -3,1
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde2) 1 630 1 650 20 1,2
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 9 550 9 580 0 0,3
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 17 770 17 720 -50 -0,3
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 18 060 17 520 -540 -3,0
28. Finansministeriets förvaltningsområde 10 740 10 670 -70 -0,7
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 30 790 30 970 180 0,6
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 5 600 5 510 -90 -1,6
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 3 200 3 300 100 3,1
32. Handels- och industriministeriets förvaltningsområde 6 600 6 530 -70 -1,1
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 3 990 4 030 40 1,0
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 3 820 3 920 100 2,6
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 2 578 2 575 -3 -0,1
  Sammanlagt 114 615 114 253 -362 -0,3

1) Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.

2) Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2005 och 2006 motsvara 970 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1 100 årsverken.

7.2. Utveckling av förvaltningen

Regeringens utgångspunkt är att tillgången till och kvaliteten på de tjänster som den offentliga sektorn ansvarar för tryggas även i framtiden. Utgående från detta utvecklas förvaltningen så att den är så effektiv och ekonomisk som möjligt. En demokratisk styrning tryggas när sätten att producera tjänster och organiseringen förändras. Tillgången till tjänster på båda inhemska språken garanteras. Den 7 april 2005 överlämnade regeringen till riksdagen en redogörelse om hur central-, regional- och lokalförvaltningen fungerar och om utvecklingsbehoven. Förvaltningen utvecklas i enlighet med de riktlinjer för verksamheten som anges i regeringens redogörelse och i enlighet med riksdagens utlåtande med anledning av redogörelsen. Åtgärderna vidtas inom ramarna för statsfinanserna och beslut om finansieringen av dem fattas i budgeten.

Tillgången till statliga tjänster och servicekvaliteten

För tryggande av tillgången till statliga tjänster bibehålls ett tillräckligt täckande nätverk av verksamhetsställen inom statens lokalförvaltning och beslutsfattandet när det gäller polis-, åklagar- och utsökningsväsendets samt magistraternas verksamhetsställen överförs till ministerierna. Den elektroniska kommunikationen utvecklas och ökas. Ministerierna och länsstyrelserna ställer från och med 2006 upp mål för den underlydande region- och lokalförvaltningen beträffande tillgången till tjänster. Uppnåendet av målen följs i samband med resultatstyrningen och länsstyrelsernas utvärdering av basservicen.

Produktivitet

Den offentliga förvaltningens produktivitet förbättras bl.a. genom fortsatt ombildning till affärsverk, bolagisering, köp av tjänster av den privata eller tredje sektorn, genom utnyttjande av de stordriftsfördelar som specialisering och större helheter ger, genom en ökad elektronisk kommunikation, genom utvecklande av de elektroniska processerna och genom en effektivare upphandling. Ministeriernas samt ämbetsverkens och inrättningarnas ekonomi- och personalförvaltningstjänster effektiveras genom att verksamhetssätten förenhetligas och genom att tjänsterna koncentreras till de servicecentraler som inrättas. Den statliga förvaltningens och servicens produktivitet ökas också genom att styrningen och beslutsfattandet inom statens IT-verksamhet görs klarare och IT-tjänsterna koncentreras. Åtgärder för förbättrande av produktiviteten och utredningar om hur åtgärderna minskar behovet av personal ingår i de produktivitetsprogram som utarbetats enligt förvaltningsområde. Regeringen tar med de centrala åtgärderna för främjande av produktiviteten inom de olika förvaltningsområdena i det rambeslut som gäller åren 2007—2010.

Strukturerna inom förvaltningen och samarbete

Regeringen fortsätter i överensstämmelse med sitt program revideringen av statens centralförvaltning och preciseringen av strukturerna och arbetsfördelningen inom den samt säkerställer att strukturerna inom ministeriernas ansvarsområden är tidsenliga. Regeringens grepp i fråga om utstakningen av riktlinjer och samordning stärks och samarbetet mellan ministerierna ökas genom utvecklande av en verksamhetsmodell för programstyrningen och av andra verksamhetsformer. Ministerierna utvecklas så att de koncentrerar sig på beredningen av regeringens och riksdagens beslut, den strategiska ledningen samt skötseln av EU-frågor och internationellt samarbete. Operativa och andra än riksomfattande utvecklingsuppgifter placeras på en lägre nivå än ministerierna och/eller överförs till regional och lokal nivå. I samband med revideringen bedöms också de nuvarande styrningssystemen och de ändringsbehov som anknyter till dem. Systemet för statens forskningsinstitut utvecklas i enlighet med de riktlinjer som statsrådet har fastställt. I syfte att effektivera regionförvaltningens verksamhet fortsätter arbetet med att sammanföra aktörerna och förenhetliga regionfördelningen.

De funktioner och enheter inom statens centralförvaltning som är nya eller som skall utvidgas eller förnyas placeras utgående från statsrådets principbeslut av den 8 november 2001 i första hand utanför huvudstadsregionen. Regionaliseringen samordnas med förvaltningens produktivitetsmål. Regionaliseringsprogrammet enligt regeringsprogrammet gäller åren 2004—2011 och genomförs utgående från de regionaliseringsutredningar som regeringen i aftonskolan den 5 maj 2004 gav ministerierna i uppdrag att utföra. De tilläggsutgifter som regionaliseringen föranleder täcks genom omfördelning av de olika förvaltningsområdenas resurser, inom ramarna för statsfinanserna och statsbudgetarna.

Verksamheten inom förvaltningsområdena

Förberedelserna för och skötseln av Finlands EU-ordförandeskap, som infaller under den senare hälften av 2006, kommer att binda en avsevärd del av personalresurserna vid statsrådets kansli som leder förberedelserna, men även vid andra ministerier. Förberedelserna som gäller placeringen av EU:s kemikalieverk i Finland fortsätter på nationell nivå under statsrådets kanslis ledning. Utrikesförvaltningen fortsätter utvecklingen av sina verksamhetsprinciper så att personalresurser kan överföras från stöduppgifter till viktiga kärnuppgifter.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde bildas den 1 januari 2006 ett ämbetsverk av justitieförvaltningens datateknikcentral, som är en del av ministeriet. Centralens personal och uppgifter överförs till ämbetsverket. Inom förvaltningsområdet inrättas samtidigt också en servicecentral som producerar stödtjänster för ekonomi- och personalförvaltningen. Inom justitieförvaltningen genomförs också en totalrevidering av fångvårdväsendet, förstoras utsökningsdistriktens enheter och utvecklas tingsrättsnätverket. Inom inrikesförvaltningen koncentreras personal-, ekonomi- och samtalsförmedlingstjänsterna samt andra stödtjänster inom förvaltningen till en servicecentral.

Inom försvarsförvaltningen inleds den omorganisering av Huvudstaben som hänför sig till moderniseringen av försvarsmaktens lednings- och förvaltningssystem, vidtas ytterligare åtgärder för flyttning av marinstaben till Åbo samt för en sammanslagning av försvarets funktioner i Åboregionen. Dessutom upplöses Åbo kustsektion, Helsingfors luftvärnsregemente, Savolax Brigad och Kotka kustområde. Inrättandet av en central för ledningssystem förbereds och utvecklandet av depå- och lagerfunktionerna fortsätter.

Inom finansministeriets förvaltningsområde inrättas vid ingången av 2006 en servicecentral som tillhandahåller stödtjänster för ekonomi- och personalförvaltningen. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde sammanslås Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel, Livsmedelsverket och Kontrollcentralen för växtproduktion den 1 maj 2006 till det nya Livsmedelssäkerhetsverket, till vilket också överförs de verkställighetsuppgifter som ministeriets avdelning för livsmedel och hälsa nu sköter. Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde inrättas den 1 september 2006 ett järnvägsverk som sörjer för säkerheten på järnvägarna och verkar som regleringsorgan inom sitt område. Dessutom avskiljs från affärsverket Luftfartsverket de enheter som sköter sådana betydande offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivs i 124 § i grundlagen till ett fristående ämbetsverk, Luftfartsförvaltningen, samt separeras inom affärsverket de övriga offentliga förvaltningsuppgifterna till en separat enhet. Inom arbetsministeriets förvaltningsområde fortsätter strukturreformerna inom arbetskraftsservicen genom att tjänsterna för personer som är svåra att sysselsätta överförs till servicecentraler. En revidering av organiseringen och styrningen av den offentliga arbetskraftsservicen inleds i syfte att stärka styrningen av arbetskraftsbyråerna. Inom miljöministeriets förvaltningsområde koncentreras stödtjänsterna för ekonomi- och personalförvaltningen till en serviceenhet.