Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2019

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

I den globaliserade värld som nu håller på att digitaliseras påverkas det finländska samhället av tre centrala utvecklingstendenser som direkt påverkar finansministeriets ansvarsområde

  • — Förändringarna inom världsekonomin påverkar Finlands ekonomiska tillväxt i betydande utsträckning.
  • — Befolkningens stigande medelålder försämrar arbetsinsatsen inom ekonomin och ökar de offentliga utgifterna.
  • — Digitaliseringen inom samhället framskrider och dess effekter är tydligt märkbara inom alla sektorer. Samtidigt ökar den globala konkurrensen.

Befolkningens stigande medelålder försämrar i allt högre grad försörjningskvoten och förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Den utveckling mot åldrande som sker i Finlands åldersstruktur har bara börjat och den effekt utvecklingen har på kostnaderna för serviceproduktionen och på den långsammare ekonomiska tillväxten utjämnas inte förrän på 2030-talet. Åldrandet är inte enhetligt fördelat i Finland. Stadsregionerna växer medan befolkningen minskar i glesbygdsområdena.

Den ekonomiska situationen i Europa och i länderna i euroområdet är till följd av finans- och skuldkriserna fortfarande känslig för störningar. Den internationella verksamhetsmiljön och det säkerhetspolitiska läget är exceptionellt instabila och samtidigt har många europeiska länder en mycket dålig beredskap för nya ekonomiska chocker. Hoten mot den digitala verksamhetsmiljön blir allt mer komplicerade.

Konkurrenskraftsutmaningarna kommer inte att försvinna. Även om den traditionella globaliseringen inom produktionen av varor blivit långsammare och kanske rent av upphört efter finanskrisen kan digitaliseringens effekter på utrikeshandeln och ekonomin över lag börja skönjas först nu. Näthandeln växer och en allt större del av tjänsterna förmedlas via nätet. Således blir gränsdragningen mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn allt svårare. Denna utveckling påverkar såväl utformningen av marknaden som skattebasen och statens inkomster.

Inrättandet av landskapen, överföringen av ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster till landskapen och landskapens finansieringslösning är en betydande reformhelhet som också påverkar styrningen av de offentliga finanserna. Strävan att dämpa den ökning i behovet av social- och hälsovårdstjänster som befolkningens stigande medelålder medför ges genom reformen en mera direkt statlig styrning. I landskapslagstiftningen har man för styrningen av landskapen skapat en ram som ska säkra en dämpning av utgiftsökningen och en god ekonomi för landskapen.

Samhälleliga effektmål

Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de verksamhetsmål genom vilka uppnåendet av de samhälleliga effektmålen främjas.

Finlands ekonomi
  • — Sysselsättningsgraden stiger, produktiviteten ökar
Statsfinanserna
  • — Statsfinanserna förbättras, hållbarhetsunderskottet minskar och skuldsättningsgraden sjunker
  • — Det skattemässiga underskottet är lågt.
Den kommunala ekonomin
  • — Saldot för den kommunala ekonomin förbättras.
Statens regional- och lokalförvaltning
  • — Regional- och lokalförvaltningen är tydlig och enkel och stöder uppnåendet av de mål som uppställts för de offentliga finanserna.
Den allmänna utvecklingen av den offentliga förvaltningen
  • — Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och en god informationshantering gör de offentliga tjänsterna effektivare och bättre.
  • — Kostnaderna för statsförvaltningens centraliserade tjänster minskar och deras effektivitet ökar i fråga om lokalhantering, it-tjänster samt ekonomi- och personalförvaltningstjänster.
Jämställdheten mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Den progressiva personbeskattnignen minskar skillnaderna mellan könen i fråga om nettoinkomster. Personbeskattningen (förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen) i sin helhet utjämnar skillnaderna mellan könen i fråga om inkomster efter skatt så att kvinnornas inkomstandel av männens inkomster efter skatt är i genomsnitt 4,5 procentenheter högre än före skatt.

Hållbar utveckling

Inom finansministeriets förvaltningsområde främjas uppnåendet av målen för statsrådets redogörelse om hållbar utveckling särskilt genom beskattningen. I budgetpropositionen ingår flera inkomstskattemoment som kan anses främja målet med ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland. Dessa är framför allt energiskatterna, fordonsskatten, punktskatten på vissa dryckesförpackningar samt avfallsskatten. Dessutom utjämnar den progressiva personbeskattningen i betydande utsträckning inkomstskillnaderna och minskar andelen låginkomsttagare bland befolkningen. Beskattningen stöder sysselsättningen och produktivitetstillväxten samtidigt som den tryggar en hållbar finansiering av den offentliga sektorn.

Genom statsandelarna för basservice finansieras den kommunala servicen inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Regionförvaltningsverken främjar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna genom tillsyn av de offentliga tjänsterna, genom vilken likabehandling och jämlikhet tryggas. Befolkningsregistercentralen och magistraterna producerar tjänster som det digitala samhället förutsätter och stöder lika villkor för medborgarna i ett allt mera digitaliserat samhälle.

Finansministeriets centrala uppgift hänger samman med tryggandet av en hållbar offentlig ekonomi, vilket kan anses vara en förutsättning för genomförandet av den offentliga utvecklingen.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2018
ordinarie
budget

2019
budgetprop.
       
28.30.01 Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)    
  — fullmakt att ingå avtal 5,6 -
28.60.02 Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)    
  — fullmakt att ingå avtal 4,6 2,7
28.92 EU och internationella organisationer    
  — fullmakt att ingå avtal 4 586,0 4 586,0

Förvaltningsområdets anslag 2017—2019

    År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
    1000 € %
 
01. Förvaltning 152 232 167 748 163 287 -4 461 -3
01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 30 295 30 415 31 046 631 2
20. Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år) 245 245 445 200 82
21. Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 646 646 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 121 692 124 088 120 780 -3 308 -3
69. Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag) 13 000 10 370 -2 630 -20
10. Beskattningen och Tullen 589 974 579 446 616 908 37 462 6
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 405 820 368 601 402 270 33 669 9
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 159 837 164 518 167 058 2 540 2
03. Omkostnader för det nationella inkomstregistret (reservationsanslag 3 år) 1 727 11 980 10 253 594
63. Återbetalda skatter (förslagsanslag) 10 661 15 900 14 600 -1 300 -8
95. Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) 8 951 22 700 15 000 -7 700 -34
97. Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) 4 705 6 000 6 000 0
20. Tjänster för statssamfundet 38 934 38 881 36 672 -2 209 -6
01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 22 837 23 721 24 622 901 4
02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag) 1 062 50 50 0
(06.) Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år) 1 000 110 -110 -100
07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 1 034 2 000 2 000 0
09. Omkostnader för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) 3 000 3 000 3 000 0
10. Investeringsutgifter för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år) 10 000 10 000 7 000 -3 000 -30
88. Senatfastigheter 0 0 0
30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen 60 580 84 180 86 355 2 175 3
01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 47 138 47 299 48 843 1 544 3
02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 382 3 412 3 488 76 2
03. Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 10 060 33 469 29 024 -4 445 -13
04. Elektronisk identifiering (förslagsanslag) 5 000 5 000 0
40. Statens regional- och lokalförvaltning 82 341 80 783 81 281 498 1
01. Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 53 560 50 402 53 012 2 610 5
02. Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 28 429 27 899 26 417 -1 482 -5
03. Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) 352 2 482 1 852 -630 -25
50. Pensioner och ersättningar 4 830 491 4 953 587 5 068 688 115 101 2
15. Pensioner (förslagsanslag) 4 577 449 4 673 697 4 768 273 94 576 2
16. Extra pensioner (förslagsanslag) 1 553 2 050 2 070 20 1
17. Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) 1 241 2 643 2 373 -270 -10
50. Skadestånd (förslagsanslag) 36 816 40 500 42 200 1 700 4
63. Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) 199 015 217 200 234 386 17 186 8
95. Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag) 14 417 17 497 19 386 1 889 11
60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen 16 094 15 865 16 815 950 6
02. Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) 13 15 15 0
10. Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) 850 850 800 -50 -6
12. Kompetensutveckling (reservationsanslag 2 år) 15 000 15 000 16 000 1 000 7
(60.) Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag) 231 0
70. Utvecklande av statsförvaltningen 159 158 240 402 240 315 -87 0
01. Styrning och utveckling av informations- och kommunikationstekniken (IKT) inom den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) 6 000 4 125 4 700 575 14
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 6 800 5 000 5 500 500 10
(03.) Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år) 27 500 0
05. Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (reservationsanslag 3 år) 53 300 180 070 211 015 30 945 17
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) 49 730 23 268 11 000 -12 268 -53
(21.) Inrättande av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år) 15 828 15 663 -15 663 -100
(22.) Stöd till digitalisering av offentliga tjänster (reservationsanslag 3 år) 4 176 -4 176 -100
40. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 8 100 8 100 0
80. Överföringar till landskapet Åland 268 995 265 302 272 640 7 338 3
30. Avräkning till Åland (förslagsanslag) 233 616 237 302 242 640 5 338 2
31. Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) 23 945 15 000 17 000 2 000 13
33. Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) 11 433 13 000 13 000 0
90. Stöd till kommunerna 8 633 781 8 587 335 8 524 867 -62 468 -1
(20.) Utveckling av den offentliga sektorns gemensamma informationsförvaltning och informationshantering (reservationsanslag 3 år) 1 400 2 475 -2 475 -100
22. Utveckling av och stöd till förvaltnings- och servicestrukturerna (reservationsanslag 3 år) 200 200 200 0
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) 8 605 674 8 576 670 8 490 577 -86 093 -1
31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 26 507 7 990 4 090 -3 900 -49
32. Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem (reservationsanslag 3 år) 30 000 30 000 0
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 242 444 261 000 285 000 24 000 9
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 242 444 261 000 285 000 24 000 9
92. EU och internationella organisationer 1 938 564 1 927 270 2 097 235 169 965 9
03. Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år) 2 450 2 947 3 953 1 006 34
20. Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) 1 500 1 500 1 700 200 13
40. Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) 11 073 11 550 12 312 762 7
(60.) Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år) 18 493 -18 493 -100
67. Infriande av förbindelser som ingåtts med internationella finansiella institut (förslagsanslag) 0 170 170 0
(68.) Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag) 0
69. Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) 1 903 000 1 881 000 2 069 000 188 000 10
87. Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag) 11 868 11 610 10 100 -1 510 -13
(95.) Prestationer i samband med statsborgen (förslagsanslag) 8 673 0
99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen 15 525 17 850 6 600 -11 250 -63
95. Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) 0 300 300 0
96. Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 2 000 -3 000 -60
97. Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) 305 150 300 150 100
98. Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (förslagsanslag) 10 220 12 400 4 000 -8 400 -68
(99.) Ramreserveringar 0
Sammanlagt 17 029 113 17 219 649 17 496 663 277 014 2
  Det totala antalet anställda 12 006 12 190 12 097