Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Finlands säkerhetspolitiska omgivning är i fortsatt förändring. Östersjöområdet har fått större militärstrategisk betydelse och den militära aktiviteten i området är stor. Utvecklingen i säkerhetssituationen har varit snabb och svår att förutsäga. Omvärlden har förändrats avsevärt, och trots att Finland för tillfället inte är föremål för militärt hot är strategiska överraskningar i den säkerhetspolitiska omgivningen möjliga.

I de kriser som ägt rum på sista tiden har påverkansmetoderna sträckt sig från ekonomiska, politiska och militära påtryckningar till informationspåverkan och traditionella militära maktmedel. Det har blivit svårare att identifiera och förutse tidpunkten för ett krigs- eller krisutbrott. Detta ställer ökade krav framför allt på lägesbilden, förmågan till tidig förvarning och beredskapen.

Ryssland stärker sitt försvar och strävar efter att utveckla sin militära förmåga på ett långsiktigt sätt. Ryssland har förmåga att snabbt och överraskande inleda operationer med ett brett spektrum av metoder. Rysslands beväpnade styrkor har visat prov på sin prestationsförmåga bl.a. i Syrien. Mål för utvecklingsarbetet är framför allt en modernisering av de beväpnade styrkornas materiel, en utökning av antalet yrkesmilitärer, förmåga att projicera styrka, fjärrpåverkan och precisionsvapen samt en förbättring av truppernas beredskap.

Den arktiska regionen har fått större betydelse. Ryssland har utökat sin permanenta militära närvaro i regionen. I en central ställning är Kolahalvön, där en betydande del av Rysslands strategiska vapensystem är placerade.

Nato och Östersjöstaterna har reagerat på förändringen i omgivningen bl.a. genom att utöka sin militära närvaro och sin övningsverksamhet i Östersjöområdet. Nato moderniserar och stärker sin avskräckande förmåga och betonar vikten av kollektivt försvar och medlemsländernas nationella försvar. Natos närvaro blir starkare bl.a. i de baltiska staterna, Polen och Norge.

Europeiska unionen strävar efter att stärka sin försvarsdimension och bereder sig på att bekämpa omfattande hot. Klausulen om ömsesidigt bistånd i Lissabonfördraget ökar möjligheterna att utveckla försvarssamarbetet mellan unionens medlemsländer. Unionens försvarssamarbete ska också intensifieras med hjälp av permanent strukturerat samarbete och gemensam planering av försvaret. Unionens beredskap inför hybridhot och andra störningar i samhället förutsätter ett fördjupat samarbete.

Samhälleliga effektmål

Finlands försvar baserar sig på allmän värnplikt och försvar av hela landet. Finland bedriver i överensstämmelse med regeringsprogrammet en aktiv utrikespolitik, stärker vårt lands försvarsförmåga och intensifierar det internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Man säkerställer att försvaret är trovärdigt under alla omständigheter och utvecklar det så att det svarar mot de ökade kraven i verksamhetsmiljön. Förändringen i den säkerhetspolitiska miljön bedöms bli långvarig.

Försvarets preventiva förmåga grundar sig på beredskap och avvärjningsförmåga som har ställts i relation till omgivningen. Finland bereder sig på att avvärja militära hot genom att upprätthålla en försvarslösning av nuvarande form, vilken grundar sig på vapensystem med operativ förmåga och en omfattande reserv, och genom att förbereda sig på att lämna och ta emot internationellt bistånd. Försvarsförmågan består av försvarssystemets militära förmågor samt av nationellt myndighetssamarbete och internationellt försvarssamarbete.

Försvaret av Finland förutsätter en i relation till omgivningen ställd helhet, som utgörs av mark-, sjö- och luftförsvaret och de gemensamma operativa förmågor som stöder dem samt förmåga att ta emot internationellt bistånd. Prioriteringarna när det gäller att upprätthålla och utveckla försvarssystemet är att utveckla samtliga försvarsgrenars beredskap, ersätta de operativa förmågor som tas ur drift samt spaning, cyberförsvar och fjärrpåverkan. Försvarssystemet utvecklas så att det inte uppkommer några praktiska hinder för en eventuell anslutning till en militär allians.

De viktigaste bidragande faktorerna till den samhälleliga effekten är de uppgifter som förvaltningsområdet ålagts enligt Finlands lag och riktlinjerna i regeringsprogrammet, statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, statsrådets försvarspolitiska redogörelse och säkerhetsstrategin för samhället samt uppnående av de mål som ställts i dem.

Utifrån de riktlinjer för statens ekonomi och verksamhetspolitik som statsrådet godkänt ställs följande samhälleliga effektmål för försvarsministeriets förvaltningsområde:

  • — Försvarspolitik som främjar Finlands intressen
  • — Förebyggande militär försvarsförmåga
  • — Ett tryggt samhälle
  • — Stärkande av den internationella säkerheten.

Försvarsministeriet bedömer genom självbedömning hur väl de samhälleliga effektmålen uppnås i enlighet med anvisningarna för upprättande av regeringens årsberättelse. Bedömningen baserar sig på utfallet för verksamhetsåret i förhållande till en långsiktig målbild vars utgångspunkt är en beredskap och avvärjningsförmåga som anpassats till verksamhetsmiljön.

Jämställdheten mellan könen

Utgångspunkten inom försvarsministeriets förvaltningsområde är en jämställd verksamhetsmiljö samt likabehandling av alla som arbetar, studerar och fullgör sin militärtjänst inom organisationen. Man förbinder sig att främja jämställdheten mellan könen i allt beslutsfattande, med beaktande av förvaltningsområdets särdrag samt, när det gäller beväringsutbildningen, den ökade invandringen. Avsikten är att fortsätta integreringen av jämställdhetsperspektivet i lagstiftningsarbetet och i projekt samt i styrningen av verksamheten och ekonomin.

I bokföringsenheterna tillämpas jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Målgrupper som ska följas upp i verksamheten är de som fullgör sin värnplikt samt, med beaktande av olika arbetstagar- och åldersgrupper, bl.a. löner, rekrytering, utbildning, frånvaro, samordning av arbetslivet och familjen, arbetsplatsmobbning samt trakasserier och diskriminering av olika slag. Man strävar efter att främja att kvinnor söker sig till militära uppdrag och frivillig militärtjänst.

Försvarsförvaltningen genomför i alla militära krishanteringsinsatser principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och för det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen. Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter tas in i den militära krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Målet är att kvinnornas andel av krishanteringspersonalen ska vara minst 7 % och att antalet genderrådgivare och genderkontaktpersoner höjs. Försvarsförvaltningen deltar i NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man främjar jämställdhet och likabehandling inom krishanteringsverksamheten. De anvisningar som gäller målen för och utvecklandet av Försvarsmaktens genderverksamhet ses över med beaktande av avsnittet om militär krishantering i det nationella program för 2018—2022 som utgår från resolution 1325 och som utarbetats under ledning av utrikesministeriet.

Årsverken inom förvaltningsområdet

Minskningen på ca 20 årsverken inom förvaltningsområdet beror främst på den i jämförelse med föregående år lägre graden tillsatta befattningar som legat som grund för Försvarsmaktens personalplanering.

Hållbar utveckling

I de politiska principerna i statsrådets redogörelse om hållbar utveckling ingår ”Koherens och globalt partnerskap”, som innefattar deltagande i krishantering.

Försvarsmakten deltar i militära krishanteringsinsatser och utbildar ca 1 000 personer för uppgifter i militär krishantering. I krishanteringsinsatser agerar man i enlighet med principerna för hållbar utveckling inom de ramar som omgivningen tillåter. Syftet med krishantering är att öka stabiliteten och säkerheten i insatsområdet, vilket skapar förutsättningar för hållbar utveckling i samhället. Dessutom deltar Finland i FN:s miljövänliga vängrupp för fredsmedling på FN:s högkvartersnivå.

För genomförandet av Försvarsmaktens plan för miljöskyddet 2012—2025 anvisas 5,5 miljoner euro 2019 med tyngdpunkten på hanteringen av miljörisker, förebyggande och minimering av skador och en hållbar utveckling.

År 2019 anvisar Försvarsmakten 2,0 miljoner euro för truppförbanden i Östra och Norra Finland. Anslaget används i första hand för anställning av unga som inom det egna verksamhetsområdet saknar arbets- eller studieplats och som lämpar sig för uppdraget som avtalsbundna soldater.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
       
27.10.01 Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)    
  — beställningsfullmakter 166,4 163,6
27.10.18 Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år)    
  — beställningsfullmakter 1 608,1 69,6

Förvaltningsområdets anslag 2017—2019

    År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
    1000 € %
 
01. Försvarspolitik och förvaltning 300 230 388 977 362 950 -26 027 -7
01. Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 14 710 14 085 15 612 1 527 11
21. Produktivitetsanslag för försvarsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 2 875 2 875 2 875 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 282 645 372 017 344 463 -27 554 -7
10. Militärt försvar 2 409 573 2 425 960 2 716 374 290 414 12
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 903 589 1 941 231 1 941 795 564 0
18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år) 499 355 478 100 772 527 294 427 62
(19.) Modifiering av Hawk Mk 51-plan (reservationsanslag 3 år) 4 600 4 600 -4 600 -100
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag) 2 029 2 029 2 052 23 1
30. Militär krishantering 57 353 57 034 58 548 1 514 3
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 57 359 57 024 58 538 1 514 3
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) -6 10 10 0
Sammanlagt 2 767 157 2 871 971 3 137 872 265 901 9
  Det totala antalet anställda 12 580 12 840 12 820