Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Det att rättssystemet fungerar säkert och tillförlitligt är en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. Ett rättvist samhälle baserar sig på förtroende och samverkan.

Det osäkra internationella säkerhetsläget, den ökande differentieringen och värdepluralismen i samhället samt det att verksamheten förflyttas till datanäten skapar utmaningar också för sådana lagstiftningslösningar som har uppfattas som bra och ändamålsenliga både nationellt och inom EU. Ändringarna i omvärlden kan vara en utmaning också för demokratin och de grundläggande rättigheterna. Det är allt viktigare att sörja för rättssystemets tydlighet, för rättssäkerheten, att de behövliga lagstiftningslösningarna är konsekventa samt att deltagandeformerna för medborgarna är mångsidiga, att den reglering som gäller företag i alla storlekar är konkurrenskraftig och för skyddet av de som är i svagare ställning. Av lagstiftningen förutsätts nu inom flera sektorer ett fördomsfritt och innovativt nytt tänkande.

Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar välfärden samt samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det besparar också kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan för sin del även hindra utslagning. Rättsväsendets funktionsförmåga tillgodoses. Förutsättningar skapas för att man ska kunna anvisa resurser inom rättsvården på ett lämpligt sätt bland annat så, att endast de ärenden som gäller ett faktiskt behov av rättsskydd kommer till domstolsbehandling. Med tanke på användningen av resurserna har även det betydelse, hur flexibelt domstolen kan välja den mest ändamålsenliga beslutssammansättningen.

Antalet arbetslösa beräknas minska. Hushållens skuldsättningsgrad och antalet hushåll utan inkomster har dock fortsatt att öka. Antalet nya betalningsanmärkningar och personer som har antecknats i kreditupplysningsregistret har länge ökat. Denna situation återspeglas i hela rättsväsendets verksamhet. Antalet ärenden och gäldenärer är stort, vilket inverkar på arbetsmängden och kostnaderna för verksamheten.

På grund av asylsökandekrisen i Europa ökade antalet personer som sökte internationellt skydd också i Finland avsevärt år 2015. Antalet besvär över negativa asylbeslut vid förvaltningsdomstolarna ökade särskilt år 2016 och antalet ärenden beräknas fortsättningsvis år 2019 vara cirka 2 gånger större än tidigare. Det förväntas att familjemedlemmar till personer som får internationellt skydd i Finland kommer att ansöka om uppehållstillstånd i Finland, varmed antalet ansökningar om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening också kommer att öka.

De yttre förändringarna i domstolsväsendets verksamhetsmiljö, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, stabiliseringen av mängden asylbesvär på en högre nivå än tidigare, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse i domstolarnas verksamhet och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för domstolarnas verksamhet.

Ekonomi- och skuldrådgivningens uppgifter överförs från regionförvaltningsverken och kommunerna till statens rättshjälpsbyråer den 1 januari 2019. För den regionala organiseringen av servicen inom ekonomi- och skuldrådgivningen svarar rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten och servicen produceras av rättshjälpsbyråerna. Ekonomi- och skuldrådgivningstjänster kan under vissa förutsättningar köpas av serviceproducenter. Reformen syftar till att göra verksamheten enhetligare och förbättra den ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens elektroniska tjänster. Den allmänna ledningen, styrningen och tillsynen av tjänsterna överförs från Konkurrens- och konsumentverket inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde till justitieministeriet.

De externa förändringarna i rättshjälpens, ekonomi- och skuldrådgivningens och den allmänna intressebevakningens verksamhetsmiljö, såsom befolkningens stigande medelålder, den marginalisering som beror på det försämrade ekonomiska läget och den allt mer internationella kundkretsen, ökar behovet av juridiska tjänster och kräver större sakkunskap än tidigare av rättshjälpen, ekonomi- och skuldrådgivningen och den allmänna intressebevakningen.

Antalet ärenden och gäldenärer i utsökning är stort, vilket påverkar utsökningsväsendets verksamhet och kostnaderna för verksamheten.

Brottsligheten i Finland har hållits på en stabil nivå under de senaste åren, och det totala antalet brott i relation till folkmängden är lågt internationellt sett. Det totala antalet strafflagsbrott som kommit till förundersökningsmyndigheternas kännedom minskade år 2017 fortsättningsvis enligt den långvariga trenden. Antalet trafik- och nätbedrägeribrott samt brott mot liv minskade, men det totala antalet narkotikabrott ökade fortsättningsvis.

År 2017 rapporterades 35 700 brott mot liv och hälsa, dvs. 0,7 % mindre än året innan. Det anmäldes 6 % fler våldtäkter och 22,6 % färre sexuella trakasserier än året innan. Under 2017 rapporterades sammanlagt 210 700 egendomsbrott, vilket är 19 700 (8,6 %) färre än året innan.

EU-verksamhetens betydelse betonas under EU-ordförandeskapet på grund av flera aktuella lagstiftningsprojekt och andra projekt inom justitieministeriets förvaltningsområde. Samtidigt bör det sörjas för att redan utfärdad EU-lagstiftning genomförs rättidigt.

Samhälleliga effektmål inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas. Medborgarna deltar i och påverkar beredningen och beslutsfattandet. Den offentliga förvaltningen är öppen och förtroendeingivande.
  • — Rättssystemet utgör en konsekvent helhet som främjar förutsebarhet och likabehandling. Lagstiftningen är tydlig.
  • — Lagstiftningen möjliggör medborgarnas verksamhet och deras valfrihet och ökar på det sättet aktiviteten och välfärden.
  • — Skyddet för den svagare parten tillgodoses
  • — Den elektroniska ärendehanteringen och tjänsterna är kundorienterade
  • — Rättssäkerheten förverkligas i praktiken.
  • — Det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt. Brottsligheten och dess negativa följder minskar, säkerheten och känslan av säkerhet ökar.
Resultatmål för verksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — Inom statsrådet iakttas förfaringssätten för god lagberedning
  • — Ordförandeskapet för EU:s råd genomförs effektivt i fråga om såväl innehållsmässiga mål som kostnader
  • — Organisationsstrukturen och nätverket av lokaler är ändamålsenliga och stöder stärkandet av personalens kompetens
  • — Behandlingskedjorna och behandlingsförfarandena bestäms enligt ärendets art och svårighetsgrad.
  • — Informationssystemen är användarvänliga och stöder verksamheten
  • — Den övergripande arkitekturen iakttas och de gemensamma plattformarna utnyttjas
  • — Samarbete inom förvaltningsområdet och ett förvaltningsövergripande samarbete och utvecklande ökar effektiviteten i verksamheten.

De viktigaste åtgärderna för förverkligande av effektmålen för förvaltningsområdet och målen för resultatet av verksamheten presenteras i kapitlen 25.01, 25.10, 25.20, 25.30 och 25.40.

Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Justitieministeriet har en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016—2019. Planen innehåller 30 mål och åtgärder i anslutning till dem genomförs. Justitieministeriet genomför en jämställdhets- och likabehandlingsenkät under 2019. Utvärderingsgruppen följer fortsättningsvis utvecklingen av de personliga löneandelarna ur ett könsperspektiv. Inom lagstiftningsprojekten görs bedömningar av konsekvenserna för jämställdhet mellan könen och likabehandling. Vid justitieministeriet pågår sex pilotförsök som gäller konsekvensbedömning. Främjande av likabehandling är också en central aspekt av justitieministeriets genomförande av agendan för hållbar utveckling och åtagandet i samband med den. Ministeriet har åtagit sig att utveckla praxis i samband med rekryteringen för att öka mångfalden bland personalen.

Främjande av jämställdhet och likabehandling är en del av förvaltningsområdets resultatstyrning. Med planering som gäller jämställdhet och likabehandling inom förvaltningsområdet ökas jämställdheten mellan könen och likabehandlingen både när det gäller personalpolitiken och myndighetsverksamheten.

Inom Brottspåföljdsmyndigheten beaktas kvinnliga fångars verksamhetsbehov och specifik kvinnoverksamhet utvecklas, t.ex. programverksamhet som är riktad till kvinnor och familjearbete. Planmässig frigivning av kvinnliga fångar via öppna anstalter och övervakad frihet på prov främjas. Som en del av utvecklandet av Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler har projektet för att bygga ett nytt kvinnofängelse i Tavastehus inletts, varmed fängelset i Tavastehus år 2020 blir ett slutet fängelse som helt och hållet beaktar kvinnliga fångars behov.

Hållbar utveckling

Justitieministeriet genomför i sin verksamhet särskilt fokusområdet ett jämställt, jämlikt och kompetent Finland i statsrådets redogörelse om hållbar utveckling. Under 2019 kartlägger justitieministeriet som en del av det EU-finansierade projektet Rainbow Rights situationen i fråga om likabehandlingsplaneringen i kommunerna, utbildar olika yrkesgrupper om diskrimineringslagstiftningen, genomför kampanjen Område fritt från diskriminering tillsammans med olika organisationer och fortsätter det internationella projektet Against Hate, där man utvecklar polisens färdigheter att ingripa i och identifiera hatbrottslighet och hatretorik. Dessutom fortsätter justitieministeriet genomförandet av systemet för uppföljning av diskriminering, publicerar den första nationella barometern för grundläggande fri- och rättigheter samt utvecklar bedömningen av konsekvenserna för likabehandling inom lagberedningen.

Förvaltningsområdets anslag 2017—2019

    År 2017
bokslut
1000 €
År 2018
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2019
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2018—2019
    1000 € %
 
01. Ministeriet och förvaltningen 123 539 123 480 145 277 21 797 18
01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 357 19 988 20 933 945 5
03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år) 7 288 7 961 9 453 1 492 19
05. Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 8 301 9 530 8 441 -1 089 -11
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 13 783 12 032 31 093 19 061 158
21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 245 115 245 130 113
22. Harmonisering av kontors- och kommunikationssystem (reservationsanslag 3 år) 2 184 2 590 2 505 -85 -3
29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 45 027 43 902 44 745 843 2
50. Understöd (fast anslag) 8 323 8 362 8 862 500 6
51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag) 18 031 19 000 19 000 0
10. Domstolar och rättshjälp 418 083 413 318 419 249 5 931 1
01. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 8 627 8 544 8 777 233 3
02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 12 709 13 447 12 018 -1 429 -11
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 256 497 250 075 251 008 933 0
04. Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 61 152 65 052 72 191 7 139 11
50. Ersättningar till privata rättsbiträden (förslagsanslag) 79 098 76 200 75 255 -945 -1
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 103 271 100 493 101 690 1 197 1
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 103 271 100 493 101 690 1 197 1
30. Åklagarna 44 748 44 192 45 761 1 569 4
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 44 748 44 192 45 761 1 569 4
40. Verkställighet av straff 215 564 214 498 221 199 6 701 3
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 210 864 209 798 216 499 6 701 3
74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år) 4 700 4 700 4 700 0
50. Valutgifter 9 696 45 110 42 747 -2 363 -5
20. Valutgifter (förslagsanslag) 9 696 45 110 42 747 -2 363 -5
Sammanlagt 914 901 941 091 975 923 34 832 4
  Det totala antalet anställda 8 877 9 046 9 253