Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2002

Allmän motiveringPDF-versio

Sammanfattning

Till riksdagen avlåts en proposition som kompletterar budgetpropositionen för 2002 (RP 115/2001 rd). Regeringens proposition om budgeten för 2002 avläts till riksdagen den 4 september 2001. Finansutskottet har ännu inte avgett sitt betänkande om propositionen.

I den kompletterande propositionen ingår nettotillägg på 62 miljoner euro till inkomstposterna och nettotillägg på sammanlagt 258,9 miljoner euro till anslagen inom de olika förvaltningsområdena. Under den huvudtitel som gäller minskning av statsskulden föreslås ett avdrag på 196 miljoner euro från nettoamorteringarna.

Tablå 1. Samhällsekonomins utveckling

  1998 1999 2000* 2001** 2002**
           
Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. € 116,0 120,5 131,7 136,1 139,8
Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,3 4,0 5,7 0,6 1,6
Arbetslöshetsgrad, % 11,4 10,2 9,8 9,2 9,4
Sysselsättningsgrad, % 64,1 66,0 66,9 67,5 67,3
Konsumentprisindex, förändring, % 1,4 1,2 3,4 2,7 1,7
Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 4,8 4,7 5,5 5,0 5,0

Den internationella ekonomiska utvecklingen har försvagats betydligt ända från förra hösten, och efter terrorattacken i september är utsikterna ännu mer ovissa. Ändringarna i den internationella efterfrågan har via exporten snabbt märkts även i den finska ekonomin; under den första hälften av innevarande år sjönk totalproduktionen, när exporten och den industriella produktionen till följd av den började minska. Minskningen i fråga om totalproduktionen ser dock ut att bli kortvarig, eftersom produktionen började stiga redan under sommaren. Tillväxten i totalproduktionen blir i år dock betydligt mindre än uppskattat, cirka en halv procent.

Den internationella ekonomin förväntas återhämta sig nästa år, dock i större omfattning först under den senare hälften av året. När exporten inte längre minskar och den inhemska efterfrågan ökar något snabbare än i år, uppskattas totalproduktionen under nästa år öka med 1½ % — detta är en procentenhet mindre än vad som uppskattades i den förra prognosen. På grund av den långsamma ekonomiska tillväxten är antalet nya arbetsplatser litet och arbetslöshetsgraden beräknas bli högre än i år, i genomsnitt 9,4 %. Överskottet i statsekonomin enligt nationalräkenskaperna krymper på grund av den svaga inkomstutvecklingen och de ökade utgifterna. Finanspolitiken stöder den ekonomiska tillväxten.

Tablå 2. Den offentliga ekonomin

  1998 1999 2000 2001 2002
           
Offentliga utgifter, % av BNP 53,2 52,2 48,7 49,1 49,5
Skattegrad 1) 46,1 46,2 46,9 45,0 43,6
           
De offentliga samfundens finansieringsbehov, % av BNP 1,3 1,9 6,9 4,7 2,6
— statsförvaltningen -1,5 -0,7 3,5 1,9 0,3
— lokalförvaltningen -0,3 -0,3 0,1 -0,2 -0,3
— arbetspensionsanstalterna 3,2 2,8 3,1 2,9 2,7
— övriga socialskyddsfonder -0,1 0,1 0,2 0,0 -0,2
           
Den offentliga samfundens skuld          
— mrd. euro 56,6 57,0 58,0 58,2 60,0
— % av BNP 48,8 47,3 44,0 42,7 42,9
           
Statsskulden          
— mrd. euro 69,8 68,1 63,4 61,0 61,2
— % av BNP 60,2 56,5 48,2 44,8 43,7

1) Skatter och socialskyddsavgifter i % av BNP enligt nationalräkenskaperna

Ändringar i inkomstposterna

Intäkterna av inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas öka med 350 miljoner euro jämfört med den tidigare kalkylen. Ökningen beror i huvudsak på att den del av samfundsskatten för 2001 som inflyter under 2002 är större än beräknat på grund av särskilda företagsarrangemang. I kalkylen har dessutom den försämrade ekonomiska prognosen beaktats. Intäkterna av mervärdesskatten beräknas enligt de uppgifter som finns till hands och på grund av att prognosen för den inhemska efterfrågan har sjunkit minska med 300 miljoner euro jämfört med tidigare uppskattning.

Ändringar i anslagen

Till de arbetskraftspolitiska åtgärderna föreslås en volymmässig ökning motsvarande 3 000 personer. Tilläggets kostnadspåverkande effekt är 29 miljoner euro. På grund av den försämrade ekonomiska prognosen föreslås ett tillägg på sammanlagt 89,7 miljoner euro till anslagen för utkomstskyddet för arbetslösa. På grund av att indexförhöjningen har preciserats och kalkylen över utvecklingen i fråga om samhällsekonomins lönesumma har ändrats föreslås ett tillägg på sammanlagt 13 miljoner euro för finansiering av pensionsutgifterna.

Inom utkomstskyddet för arbetslösa, arbetsmarknadsstödet, utbildningsdagpenningen samt grunddelen inom det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa föreslås en nivåförhöjning motsvarande 0,84 euro (5 mk) fr.o.m. 1.3.2002. Tillsammans med den lagstadgade indexjusteringen om 0,55 euro (3,27 mk) stiger grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa med ca 8 mk. Det uppskattas att nivåförhöjningen av dagpenningarna ökar statens utgifter 2002 med 31,1 miljoner euro för grundskyddets del och med 19,3 miljoner euro för förtjänstskyddets del. På årsnivå ökar förhöjningen statens utgifter med sammanlagt 67,6 miljoner euro.

Inom utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås ett tillägg till anslaget för närområdessamarbete på grund av den fullmakt som beviljats i den andra tilläggsbudgetpropositionen för Finlands finansiella bidrag till fonden för miljöpartnerskap inom den nordliga dimensionen.

Inom inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås under momentet för kommunindelning och understöd åt kommunerna för kommunsammanslagning en fullmakt om högst 5 miljoner euro att ingå förbindelse att betala understöd för investerings- och utvecklingsprojekt i anslutning till de ändringar i kommunindelningen som görs under 2002 och som träder i kraft vid ingången av 2003.

Inom finansministeriets förvaltningsområde föreslås att statsrådet bemyndigas att utan krav på motsäkerhet bevilja Finlands Exportkredit Ab statlig proprieborgen som säkerhet för upptagande av krediter motsvarande ett belopp av sammanlagt högst 150 miljoner euro. Vidare föreslås fullmakt att med ett belopp av 36,6 miljoner euro höja den statliga proprieborgen för miljöinvesteringslån som Nordiska Investeringsbanken har beviljat eller garanterat. Höjningen hänför sig till den höjning av låneordningen i fråga om miljöinvesteringsprojekt (MIL) som behandlas av Nordiska ministerrådet. Avsikten är att Nordiska Miljöfinansieringsbolagets grundkapital åren 2002—2007 höjs med 40 miljoner euro. Det föreslås att statsrådet bemyndigas att ingå förbindelse om en höjning motsvarande sammanlagt högst 7,4 miljoner euro för Finlands del.

Inom kommukationsministeriets förvaltningsområde föreslås att avdrag på 841 000 euro från sjöfartsverkets omkostnader på grund av inkomsterna från uthyrning av kombiisbrytare under vintersäsongen.

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås för statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen ett tillägg på 25 miljoner euro, vilket beror på ett tillägg i kalkylen över läkemedelsutgifter och på att kalkylen över intäkterna av arbetsgivarnas försäkringspremier har minskat samt på att kalkylen över ökningen i fråga om samhällsekonomins lönesumma har minskat.

Inom miljöministeriets förvaltningsområde främjas utvecklandet av nya bostadsområden inom huvudstadsregionen och i kranskommunerna så att de lämpar sig för byggande genom att tidsbundna projektspecifika understöd för byggande av kommunalteknik tas i bruk.

För räntorna på statsskulden föreslås ett tillägg på 24 miljoner euro på grund av att nettoamorteringarna år 2001 har minskat.

De under behandling varande samt nu föreslagsna ändringarna i anslagen fördelar sig på de
olika huvudtitlarna som följer:
    Regeringens
budgetproposition
Kompletteringsproposition Sammanlagt
  Huvudtitel
         
21. Republikens President 6 412 000 - 6 412 000
22. Riksdagen 101 817 000 - 101 817 000
23. Statsrådet 36 939 000 - 36 939 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 709 289 000 937 000 710 226 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 564 182 000 - 564 182 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 303 518 000 - 1 303 518 000
27. Försvarsministeriets förvaltnings-
område
1 715 516 000 -96 000 1 715 420 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 5 682 276 000 6 665 000 5 688 941 000
29. Undervisningsministeriets
förvaltningsområde
5 466 390 000 - 5 466 390 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde
2 466 287 000 471 000 2 466 758 000
31. Kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
1 311 728 000 -819 000 1 310 909 000
32. Handels- och industriministeriets
förvaltningsområde
874 887 000 -22 000 874 865 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets
förvaltningsområde
8 003 969 000 119 400 000 8 123 369 000
34. Arbetsministeriets förvaltningsområde 1 975 193 000 108 270 000 2 083 463 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 620 492 000 67 000 620 559 000
36. Räntor på statsskulden 3 743 000 000 24 000 000 3 767 000 000
Sammanlagt (pl. exkl. minskning av
statsskulden)
34 581 895 000 258 873 000 34 840 768 000
         
37. Minskning av statsskulden 678 000 000 -196 000 000 482 000 000
Sammanlagt 35 259 895 000 62 873 000 35 322 768 000

De under behandling varande samt nu beräknade ändringarna i inkomstposterna fördelar sig på de olika avdelningarna som följer:
    Regeringens
budgetproposition
Kompletteringsproposition Sammanlagt
  Avdelning
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 30 285 490 000 50 000 000 30 335 490 000
12. Inkomster av blandad natur 4 024 434 000 11 976 000 4 036 410 000
13. Ränteinkomster och intäktsföring
av vinst
817 374 000 - 817 374 000
15. Lån 133 544 000 - 133 544 000
Sammanlagt 35 260 842 000 61 976 000 35 322 818 000