Statsbudgeten 2017
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
Förklaring:Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för att genomföra tillväxtpolitiken kompetensutveckling hos arbetskraften, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.
Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken som är ett centralt element i tillväxtpolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, en snabb sysselsättning och att påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutveckling, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning och sådana tjänster för utveckling av företagsverksamheten som utgår från företagens behov. Arbetskraftsutbildningen reformeras och blir mer företagsorienterad. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av företagets livscykel.
Inom reformen av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande. Detta genomför målen för tillväxtpolitiken genom att stödja tillgången på arbetskraft i företagen. Arbets- och näringsbyråns uppgift ska vara att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och så effektiv besättning av lediga arbetsplatser som möjligt. Den privata arbetskraftsservicens roll inom serviceproduktionen utvidgas. Försöksprojekten för köptjänster inom arbetsförmedlings- och företagsservicen utvärderas och på basis av resultaten utvecklas och utvidgas en verksamhetsmodell i syfte att höja tjänsternas sysselsättande effekt. Arbetsförmedlingens dialog och samarbete med arbetsgivarföretagen och organisationerna inom näringslivet stärks. De elektroniska arbets- och näringstjänsterna reformeras och verksamheten digitaliseras i hög grad. För alla aktörer på arbetsmarknaden skapas ett öppet digitalt arbetsmarknadstorg och inom arbetsförmedlingen utnyttjas automatisering. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens rekrytering av arbetstagare. Genom det tidsbundna sysselsättningsprogrammet för tillväxtföretag som genomförs till slutet av 2019 stöds att högutbildade som länge varit arbetslösa anställs av tillväxtföretag.
De arbetssökandes ges en aktivare roll vid arbetssökandet. Personer som är arbetslösa eller deltidsanställda ska vara skyldiga att på eget initiativ aktivare och i enlighet med rapporteringsskyldigheten söka arbete, och utöver detta ska allt flera arbetslösa och deltidsanställda erbjudas jobb. Uppföljningen av det egna arbetssökandet och arbetserbjudanden utvecklas så att uppföljningen främjar sysselsättningen, tillsättandet av lediga arbetsplatser och betonar att utkomstskyddet för arbetslösa kräver egna prestationer. För att betona betydelsen av arbetssökande på eget initiativ och göra arbetssökandet aktivare och stödja det ordnas för allt flera arbetslösa arbetssökande förberedelse för arbetssökande. Det bedöms hur väl sysselsättningsplanerna fungerar och datasystemen reformeras med tanke på uppföljningen av de arbetssökandes eget arbetssökande. Arbets- och näringsbyråerna bedömer med hjälp av ett profileringsverktyg riskerna för att arbetslösa arbetssökandes arbetslöshet blir långvarig.
Regeringen bereder en överföring av ansvaret för ordnande av arbets- och näringstjänster till landskapen från och med ingången av 2019. I samband med regionförvaltningsreformen slås arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster samman till en offentlig tillväxttjänst för att göra dem mer kundorienterade och utöka genomslagskraften. I tillväxttjänsten slås målen och åtgärderna för en kompetent arbetskraft och utveckling av företagsamheten och företagen samman till en kundorienterad servicehelhet. Vid ordnandet av tillväxttjänsten utnyttjas modellen anordnare-producent. Landskapen avtalar i regel med kommunerna eller producenter från den privata sektorn eller från tredje sektorn om tillhandahållande av arbets- och näringstjänster. Åren 2017—2018 genomförs regionala försök inom arbetskrafts- och företagsservicen genom vilka det skapas en med tanke på arbetssökandena och arbetsgivarna kundorienterad, övergripande verksamhetsmodell som överskrider gränserna för förvaltningsområdena och är kostnadseffektiv. Målet är att stödja inrättandet av framtida självstyrande områden. Inom försöksområdena överförs ansvaret för att ordna offentlig arbetskrafts- och företagsservice till landskapsnivå.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag i enlighet med vilken antalet aktiveringsåtgärder ökas genom att arbetslöshetsförmånernas användningsändamål utvidgas så att de anslag som anvisats till statens arbetslöshetsförmåner används för finansiering av rörlighetsunderstöd, startpeng och lönesubventionerat arbete. Lönesubventionerat arbete finansieras med de anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner så att grunddagpenningens belopp finansieras med anslagen och den överskjutande delen finansieras med sysselsättningsanslag. Den startpeng som betalas till arbetslösa som ämnar bli företagare finansieras helt och hållet med anslagen för arbetslöshetsförmåner. Genom att utvidga användningsändamålet kan man bättre än hittills svara på de arbetslösas servicebehov. Målet är att främja inledande av företagsverksamhet, förkorta arbetslöshetsperioderna och minska den strukturella arbetslösheten och utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa.
De ungas förankring på arbetsmarknaden stöds genom ungdomsgarantin, som genomförs i ett samarbete med bred sammansättning. Inom ungdomsgarantin skapas en modell där unga arbetstagare får stöd enligt principen om sektorsövergripande service. Både för att utöka tillgången till den personliga handledningstjänsten och för att utveckla och utöka det sektorsövergripande arbetssättet utvidgas servicenätverket för Navigator-punkterna som riktar sig till unga. Verksamheten med arbetssökningstjänster, som stöder de ungas sysselsättning, utvecklas genom att sökningen av dolda jobb utökas med hjälp av företagssamarbete. Man fortsätter att stödja företagande bland unga med hjälp av handlingsmodellen Ungas företagarverkstad, som utvidgats till att vara riksomfattande. Samarbetet med företagen, de övriga arbetsgivarna samt med företagarorganisationerna, de regionala företagstjänsterna, tredje sektorn och social- och hälsovårdsservicen i syfte att genomföra ungdomsgarantin intensifieras.
Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning. Integrationsutbildningen reformeras och vid sidan av språk- och samhällsstudier utökas antalet yrkesinriktade undervisningshelheter betydligt. Utbildningens koppling till arbetslivet och företagande stärks som ett verktyg inom tillväxtpolitiken, liksom antalet utbildningar som förbereder invandrare för yrkesinriktade examina eller delar av dem. Anslaget som ska användas för anskaffning av utbildning ökar till följd av den snabba ökningen av antalet invandrare och flyktingar.
Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet)
2015 utfall |
2016 uppskattning |
2017 uppskattning |
|
Lönesubventionerat arbete1) | |||
— Statsförvaltningen | 660 | 750 | 500 |
— Kommuner och samkommuner | 6 441 | 5 600 | 8 620 |
— Privata sektorn | 16 159 | 12 850 | 17 250 |
Startpeng1) | 4 026 | 3 070 | 3 820 |
Upphandling av arbetskraftsutbildning | 22 159 | 18 250 | 18 990 |
— Yrkesutbildning | 16 311 | 10 710 | 9 680 |
— Integrationsutbildning | 5 848 | 7 540 | 9 310 |
Arbetsträning | 2 020 | 1 650 | 1 560 |
Sammanlagt | 51 465 | 42 170 | 50 740 |
Arbetsprövning | 11 794 | 10 500 | 13 650 |
Sammanlagt | 63 259 | 52 670 | 64 390 |
1) Volymerna 2017 av lönesubventionerat arbete och startpeng inbegriper också personer som finansierats enbart med anslag för arbetslöshetsförmåner (33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52).
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden och för att stärka förutsättningarna för tillväxtpolitiken preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2017 för resultatområdet för sysselsättning och företagsamhet:
2015 utfall |
2016 mål |
2017 mål |
|
Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras | |||
— Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem, % | 26,7 | < 23 | < 23 |
Den strukturella arbetslösheten minskar | |||
— Antalet svårsysselsatta, personer | 208 462 | < 186 000 | < 190 000 |
Arbetslöshetsperioderna blir kortare | |||
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån., % | 47,8 | < 35 | < 35 |
Ungas delaktighet ökar | |||
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, % | 37,2 | < 25 | < 25 |
Invandrares delaktighet ökar | |||
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland invandrare (medborgarskap), % | 53 | - | < 50 |
Företagandet ökar | |||
— Antalet nya företag | 7 298 | 9 300 | 10 000 |
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 173 131 000 euro.
Arbets- och näringsministeriet beslutar hur stor andel av det anslag som är avsett för arbets- och näringsbyråernas omkostnader som ska användas för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.
Förklaring:I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2017:
Verksamhetens resultat
2015 utfall |
2016 mål |
2017 mål |
|
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetsgivarkunder (%) | 58 | > 69 | > 67 |
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetssökandekunder (%) | 62 | > 65 | > 67 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2015 utfall |
2016 mål |
2017 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 2 793 | 2 748 | 2 689 |
— årsverken under omkostnadsmomentet | 2 418 | 2 348 | 2 289 |
— årsverken under övriga moment | 375 | 400 | 400 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,2 | > 3,2 | > 3,2 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2015 utfall |
2016 ordinarie budget |
2017 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 155 955 | 165 517 | 173 531 |
Bruttoinkomster | 603 | 400 | 400 |
Nettoutgifter | 155 352 | 165 117 | 173 131 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 8 694 | ||
— överförts till följande år | 6 828 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Effektivisering av arbetskraftsservicen som helhet (sysselsättningspaketet) | 17 000 |
Integration av asylsökande som fått uppehållstillstånd (-27 årsverken) | -1 330 |
Koncentrering av identifikationsavgifter (överföring till moment 28.30.03) | -228 |
Översättnings- och tolktjänster samt utbildningen av personer som sköter uppgifterna | -1 330 |
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -1 169 |
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror | 47 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -350 |
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -730 |
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -176 |
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | -1 777 |
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -826 |
Temporär sänkning av StPL-avgiften | -1 117 |
Sammanlagt | 8 014 |
2017 budget | 173 131 000 |
2016 II tilläggsb. | -1 008 000 |
2016 budget | 165 117 000 |
2015 bokslut | 153 486 000 |
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 422 200 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)
1) för upphandling av sakkunnigbedömningar, prövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd samt till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar
2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro i månaden, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts
3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom. i lagen till ett belopp av högst 3 000 årsverken. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro i månaden, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts
4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i 3 punkten. Det belopp i form av lönesubvention utan semesterpeng som betalas för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro i månaden, utöver vilket högst den procentandel av semesterpengen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts
5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa
6) till kostnader för försäkringsskydd.
Anslaget får också användas
1) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
2) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande
3) för genomförande av det nya sysselsättningsprogrammet för tillväxtföretag enligt regeringsprogrammet
4) till regionala försök inom arbetskrafts- och företagsservicen. Ansvaret för att ordna offentlig arbetskrafts- och företagsservice överförs inom försöksområdena till aktörer på landskapsnivå. Inom försöksområdena kan man avvika från bl.a. den gällande lagstiftningen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice
5) till betalning av utgifter för serviceutveckling och serviceförsök och utgifter för information om arbetskraftspolitisk utbildning samt till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke
6) för utgifter för köpta arbetsförmedlingstjänster och företagstjänster som upphandlas hos privata förmedlare och andra partner samt för anslutna utgifter för marknadsföring.
Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.
Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.
År 2017 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2017 till ett belopp av högst 127 800 000 euro.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
Sakkunnigbedömningar | 3 500 000 |
Arbetsprövning och arbetsträning | 33 879 000 |
Upphandling av arbetskraftsutbildning | |
— Yrkesutbildning | 146 615 000 |
— Integrationsutbildning | 98 106 000 |
Utbildning som anskaffas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten | 1 700 000 |
Sammanlagt | 246 421 000 |
---|---|
Startpeng | 13 550 000 |
Lönesubventionerat arbete | |
— Statsförvaltningen | 12 420 000 |
— Kommuner och samkommuner | 23 620 000 |
— Privata sektorn | 59 060 000 |
Sammanlagt | 95 100 000 |
Sysselsättningspolitiskt understöd | 10 500 000 |
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet | 10 000 000 |
Ersättningar | 2 000 000 |
Försäkringsskydd | 950 000 |
Utgifter för serviceutveckling och serviceförsök | 1 300 000 |
Sysselsättning och konkurrenskraft: Privata arbetsförmedlingstjänster | 5 000 000 |
Totalt | 422 200 000 |
Försörjningen under utbildningstiden för dem som deltar i arbetskraftsutbildning och arbetsträning tryggas med medel under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.
Samhälleliga effektmål
2015 utfall |
2016 uppskattning |
2017 mål |
|
— andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, % | 43,5 | 37 | < 39 |
— andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete, % | 47,4 | 45 | < 46 |
— andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning, % | 34 | - | < 34 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | Sammanlagt fr.o.m. 2017 |
|
Arbetskraftsutbildning | |||||
Förbindelser som ingåtts före 2017 | 114 073 | 29 003 | 1 100 | - | 144 176 |
Förbindelser 2017 | - | 102 200 | 23 000 | 2 600 | 127 800 |
Utgifter sammanlagt | 114 073 | 131 203 | 24 100 | 2 600 | 271 976 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Akuta anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin (regeringsprogr. 2015 | -20 000 |
Arbetskarriäravtalets inverkan | 5 800 |
Beaktande av dem som deltar i grundläggande utbildning och förberedande utbildning för invandrare vid dimensioneringen | -7 385 |
Besparing av indexbundna utgifter | -200 |
Bortfall av en EFG-finansieringspost av engångsnatur | -5 136 |
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (Utbildning Nord) | -30 |
Integrationsutbildning | 14 856 |
Utvidgad användning av arbetslöshetsförmåner till aktiveringsåtgärder (överföring till moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52) | -151 100 |
Sammanlagt | -163 195 |
2017 budget | 422 200 000 |
2016 II tilläggsb. | 13 100 000 |
2016 budget | 585 395 000 |
2015 bokslut | 588 299 000 |