Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
            (30.) Vuxenutbildning
              02. Arkivverkets omkostnader
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2017

40. (29.40 och 30, delvis) Högskoleundervisning och forskningPDF-versio

Fullmakt

För Finlands Akademis forskningsprojekt som ska finansieras under momenten 29.40.51 och 29.40.53 och för främjande av forskning som finansieras av Finlands Akademi får det 2017 ingås förbindelser till ett värde av 348 338 000 euro. Av fullmakten är ett belopp på minst 10 000 000 euro avsett för stärkandet av forskningsinfrastrukturerna på nationell och internationell nivå, ett belopp på minst 10 000 000 euro avsett för genomförandet av ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram (IKT), ett belopp på 50 000 000 euro avsett för stärkandet av universitetens profilering och ett belopp på 30 000 000 euro avsett för främjandet av forskning. Om en del av bevillningsfullmakten för 2016 är oanvänd, får förbindelser som gäller den oanvända delen ingås ännu 2017.

Lokaler kan alltjämt överlåtas utan vederlag till Vetenskapliga samfundens delegation.

Förklaring:

Samhälleliga effekter
  • — Universiteten och yrkeshögskolorna främjar genom sin verksamhet konkurrenskraften, välfärden och bildningen samt en hållbar utveckling i det finländska samhället. Verksamheten är högklassig, internationell, effektiv och etisk och stöder en jämlik och mångkulturell samhällsutveckling.
  • — Den finländska vetenskapens internationella nivå och kunskaps- och kompetensgrund stärks samt samhällsekonomins innovationskapacitet ökar.
  • — Utifrån prognoserna stöds samhälls-, kultur- och arbetslivsreformer samt tryggas tillgången till en högt utbildad arbetskraft och forskarkår.
  • — Strukturerna och innehållet i högskoleutbildningen och i högskoleexamina ska utvecklas så att de både kvantitativt och kvalitativt bemöter de föränderliga behoven i samhället och i arbetslivet bättre än tidigare. Studieprocesserna och flexibla studiemöjligheter ska utvecklas så att tiden i arbetslivet förlängs och det blir möjligt att utveckla kunnandet under tiden i arbetslivet.
  • — Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet, inklusive kommersialisering, i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas.
  • — Tvärvetenskaplig och lösningsinriktad forskning som stöder beslutsfattandet främjas.
Funktionell effektivitet

Högskoleväsendet består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som är profilerade på egna starka områden. Med deras kunnande kompletterar de varandra så att de olika behoven i samhället och arbetslivet kan tillgodoses.

Högskolornas verksamhet är ekonomisk, produktiv och effektiv. För att samla kompetensen och avveckla oändamålsenliga och överlappande funktioner kommer högskolorna att fortsätta det operativa och strukturella utvecklandet inom och mellan de olika sektorerna. Högskolorna profilerar sig, förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen både sinsemellan och tillsammans med forskningsinstituten. Högskolorna koncentrerar resurserna till färre och effektivare operativa enheter vars ekonomiska bärkraft är starkare än tidigare. Detta förutsätter också att något väljs bort. Högskolorna stärker genom sin kompetens regionala och branschvisa innovations- och kompetenscenter som för samman olika aktörer. Högskolorna utvecklar på lång sikt tillsammans med forskningsinstituten och det övriga arbets- och näringslivet gemensamma forskningsmiljöer som har förutsättningar att klara sig i en internationell och tvärvetenskaplig verksamhetsmiljö. Högskolorna ska stödja nya, lovande forskningsområden och forskningsinriktningar som utvecklas på internationell toppnivå. Högskolorna ska stärka sin genomslagskraft särskilt genom att öka användningen av kunnandet och forskningsresultaten, de nya marknaderna, exporten av kunnandet, möjligheterna till livslångt lärande samt företagarfärdigheterna och företagarförutsättningarna. Högskolorna ger i stor omfattning tillgång till forskningsresultaten och utvecklar aktivt nya verksamhetsmodeller för att överföra kunnandet till samhället.

Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att de förnyar utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna och lärarnas kunnande samt ökar samarbetet. Högskolorna utnyttjar till fullo de möjligheter som digitaliseringen medför. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, flexibla studiemöjligheter, förfarandena för tillgodoräkning av tidigare förvärvad kompetens samt examina med syfte att öka den nationella och internationella rörligheten och förlänga tiden i arbetslivet. Högskolorna stöder jämlika möjligheter och att examina ska avläggas inom målsatt tid på alla examensnivåer. Högskolorna bidrar till en mångsidig handledning av eleverna och ökar samarbetet med arbetslivet.

Högskolorna utvecklar sin verksamhet så att de är jämlika, tillgängliga, mångkulturella och attraktiva arbets- och lärandemiljöer.

Genom vetenskapspolitiken främjar man starka och nätverkande forsknings- och kompetenscenter, internationalisering och kontakter till EU:s samt globala forsknings- och kompetensnätverk. Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsstrukturerna samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och skapar nationella starka sidor. Inom ramen för totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen effektiviseras samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten och samarbetets genomslag. Dessutom omfördelas resurserna i enlighet med samhällets förändrade behov.

Forskningens medie- och medborgarsynlighet, vetenskapsfostran samt utnyttjandet av forskningsresultaten i utvecklandet av näringslivet och det offentliga beslutsfattandet stärks.

Utvecklandet av forskningsverksamheten och informationssamhället tryggas genom högklassiga stödtjänster och informationsförsörjning inom forskningen. Den öppna tillgången till forskningsmaterial förbättras. Öppen vetenskaplig publikationsverksamhet samt sökbarhet och långtidsbevaring av material främjas i samarbete mellan förvaltningsområdena.

Forskningens effekter

  2011 2012 2013 2014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
               
FoU-utgifternas andel av BNP (%) 3,64 3,42 3,30 3,17 3,14 3,10 3,10
Forskningspersonalens andel av de sysselsatta (%) 2,35 2,40 2,33 2,31 2,31 2,31 2,31

Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna för forskningsprojekt föranleder staten (mn euro)

  Bevillningsfullmakt Utgifter
År   2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
                 
2009 258,5 1,0            
2010 369,1 3,9 0,4          
2011 316,1 12,1 2,3 0,1        
2012 282,4 38,3 13,1 3,7        
2013 302,6 70,5 39,1 15,7 3,1      
2014 280,0 76,4 68,9 43,6 15,8 2,4    
2015 318,8 66,7 76,1 85,5 56,3 11,8 2,9  
2016 338,4 28,6 74,0 92,0 79,0 56,4 8,4  
2017 348,3   37,8 87,9 74,9 81,9 57,4 8,4
Sammanlagt   297,5 311,7 328,5 229,1 152,5 68,7 8,4

Vid ändringen av bevillningsfullmakten har som tillägg beaktats 10 000 000 euro på grund av minskningen av anpassningsåtgärderna under regeringsperioden, ett engångsbelopp på 30 000 000 euro för främjande av unga forskares forskning, 5 000 euro på grund av arbetsmarknadslösningen och som ett engångsavdrag på 30 000 000 euro på grund av det spetsprojekt för kompetens och utbildning som gäller att stärka samarbetet mellan högskolor och näringsliv för att främja kommersialiseringen samt 6 000 euro för den temporära sänkningen av StPL-avgiften, 5 000 euro som en löneglidningsbesparing och 23 000 euro på grund av konkurrenskraftsavtalet.

01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 12 081 000 euro.

Förklaring:Finlands Akademi är en viktig finansiär av vetenskaplig forskning i Finland och verkar aktivt inom den nationella och internationella vetenskaps- och innovationspolitiken. I anslutning till Finlands Akademi finns rådet för strategisk forskning. Förvaltningsämbetet för Akademin producerar rådets administrativa tjänster.

Funktionell effektivitet
  • — Akademin säkerställer genom dess forskningsfinansiering att forskningen har hög kvalitet och genomslag samt att vetenskapen förnyas. Akademin utvecklar sina finansieringsformer, ser över bedömningskriterier och främjar jämlikhet och ansvarsfull forskning, med beaktande av internationaliseringen och forskarnas rörlighet samt genom att fortsätta det finansiella samarbetet med de finländska och utländska samarbetsparterna
  • — Akademin stärker sin vetenskapspolitiska verksamhet genom att för beslutsfattandet inom vetenskapspolitiken erbjuda högklassigt och mångsidigt material som gäller den forskning som görs i Finland vid finländska organisationer inom forskning
  • — Akademin förutsätter att tillgängligheten i fråga om materialet, metoderna och resultaten gällande forskningen inom de projekt som finansieras av Akademin följer principerna om öppen vetenskap
  • — Akademins verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv samt beaktar förändringar i verksamhetsmiljön och de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
Hantering av mänskliga resurser
  • — Finlands Akademi utvecklar arbetsgemenskapen för att uppnå en god arbetsförmåga och arbetshälsa hos personalen samt för att det utnyttjande av kunnande som anges i Akademins strategi ska riktas på rätt sätt.
Nyckeltal 2014
utfall
2015
utfall
2016
mål
2017
mål
         
Samhälleliga effekter        
Akademins samarbetsförmåga (förfrågan till intressenter, max 4) 2,95 (2011) - 3,06 -
Utvärdering av vetenskapens tillstånd i Finland genomförd inledd genomförd inledd
Öppnande av data som produceras inom finansierade forskningsprojekt (%) - - <25 <25
Funktionell effektivitet        
Finansieringsverksamheten, behandlade ansökningar (st.)1) 4 186 4 268 4 500 4 100
Andelen Öppen vetenskap av de projekt som finansieras av Akademin (%) 24 25 28 45
Finansieringsverksamhetens kostnadsandel av den beviljade finansieringen (%) 3,2 2,3 <3,5 <3,5
Akademiprojektens handläggningskostnad (euro/ansökan) 1 503 1 544 1 500 1 500
Hantering av mänskliga resurser        
Sjukdagar antal/årsv. 9,5 6,2 <8 <8
Årsverken2) 138,4 138,4 141 140

1) Siffran för 2015 innehåller inte ansökningar som behandlas av det råd för strategisk forskning som inlett sin verksamhet hösten 2014.

2) Från och med 2014 utgör en ny funktion förvaltningsuppgifterna vid rådet för strategisk forskning.

För att resultatmålen för Finlands Akademi ska nås används även anslagen under moment 29.40.22, 29.40.51, 29.40.53, 29.40.54 och 29.40.66.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Finlands Akademis prestationer (1410/2015).

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 13 057 13 081 12 291
Bruttoinkomster 500 210 210
Nettoutgifter 12 557 12 871 12 081
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 7 844    
— överförts till följande år 5 710    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -16
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -95
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror 34
Löneglidningsbesparing -64
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -250
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -59
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -14
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -143
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -67
Temporär sänkning av StPL-avgiften -84
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -32
Sammanlagt -790

2017 budget 12 081 000
2016 II tilläggsb. -50 000
2016 budget 12 871 000
2015 bokslut 10 423 000

02. Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 17 850 000 euro.

Anslaget får även användas till

1) betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom arkivverkets internationella samarbete

2) betalning av utgifter för projekt som godkänts av EU.

Förklaring:Arkivverket är en sakkunnig- och serviceorganisation som i sin verksamhet har som mål att det arkivmaterial som är av betydelse för samhället och individen förvaras i begränsad användbar form och så att det kan användas effektivt med tanke på kunderna. Arkivverket har till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till vårt nationella kulturarv bevaras och är tillgängliga samt stöda forskning och utveckla arkivfunktionen.

Funktionell effektivitet
  • — Arkivverket digitaliserar och främjar återanvändningen av den digitala informationen i handlingar inom ramen för sina resurser
  • — Arkivverkets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och fokuserad på verkets kärnuppgifter samt beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
Hantering av mänskliga resurser
  • — Arkivverket utvecklar arbetsgemenskapen för att uppnå en god arbetsförmåga och arbetshälsa hos personalen samt för att kunnandet ska riktas på rätt sätt.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för arkivverkets prestationer.

Nyckeltal 2014
utfall
2015
utfall
2016
mål
2017
mål
         
Samhälleliga effekter        
Den totala mängden arkivmaterial (hyllmeter) 208 275 213 424 216 000 219 000
Den totala mängden digitalt material (bildenheter) 27 169 000 38 500 000 50 000 000 60 000 000
Funktionell effektivitet        
Besök i forskarsalar 34 272 33 426 33 000 32 000
Genomförda beställningar av upplysningar 22 088 22 434 23 000 23 000
Användning på nätet (antal besök) 1 064 000 585 2251) 1 400 00 1 600 000
Myndighetsarkiv (hyllmeter/år) 7 534 4 915 3 500 2 500
Digitalt material (hyllmeter/år) 567 1 300 1 000 1 000
Hantering av mänskliga resurser        
Sjukdagar antal/årsv. 9,7 7,5 <8 <8
Årsverken2) 241,9 220,5 215 210

1) Av tekniska skäl gäller uppgifterna ett halvår.

2) Omfattar också personalen i tidsbundna projekt.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 21 548 18 831 18 550
Bruttoinkomster 2 251 700 700
Nettoutgifter 19 297 18 131 17 850
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 044    
— överförts till följande år 1 255    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Det nya centralarkivet vid Arkivverket (hyrestillägg) 250
Förberedelser och utrustande samt ibruktagande av ett system för materialhantering i samband med flytten av det nya centralarkivet 170
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -4
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -121
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror 21
Löneglidningsbesparing -22
Lönejusteringar 4
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -110
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -94
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -18
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -184
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -86
Temporär sänkning av StPL-avgiften -107
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -7
Nivåförändring 27
Sammanlagt -281

2017 budget 17 850 000
2016 II tilläggsb. -86 000
2016 budget 18 131 000
2015 bokslut 19 508 000

03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 145 000 euro.

Förklaring:Institutet för de inhemska språken är en sakkunnig- och serviceorganisation vars uppgifter omfattar språkvården av finska och svenska samt samordningen av språkvården av samiska, teckenspråk och romani. Till institutets uppgifter hör dessutom rådgivning och ordboksarbete samt forskning med anknytning till språkvård och ordboksarbete. Institutet för de inhemska språken erbjuder i allt större omfattning sina tjänster och sitt material på nätet.

Nyckeltal 2014
utfall
2015
utfall
2016
mål
2017
mål
         
Publikationsmängd (sidor) 3 843 4 203 3 950 3 000
Språkrådgivning (svar), st. 9 175 6 698 6 500 5 500
Elektroniskt material1) 56 061 70 500 84 000 92 000
Sjukdagar antal/årsv. 7,2 6,2 <8 <8
Årsverken 85,5 76,7 79 77

1) Kumulativ utveckling av materialets mängd och förädlingsgrad.

För att resultatmålen för Institutet för de inhemska språken ska nås används även anslagen under moment 29.40.53.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 2 059 1 749 1 645
Bruttoinkomster 633 500 500
Nettoutgifter 1 426 1 249 1 145
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 239    
— överförts till följande år 1 277    

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för prestationer av Institutet för de inhemska språken.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -66
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -5
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror 16
Löneglidningsbesparing -4
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -20
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -6
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -1
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -8
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -4
Temporär sänkning av StPL-avgiften -5
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -1
Sammanlagt -104

2017 budget 1 145 000
2016 II tilläggsb. 11 000
2016 budget 1 249 000
2015 bokslut 1 464 000

04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 681 000 euro.

Förklaring:Depåbiblioteket minskar de allmänna och vetenskapliga bibliotekens samlingsbehov och säkerställer att den litteratur som anskaffats finns tillgänglig för dem som behöver kunskapen. Depåbiblioteket stöder utvecklandet av kunnandet i samhället och deltar i utvecklandet av bibliotekens verksamhet och servicesystem genom en kostnadseffektiv verksamhet där materialet tas i användning snabbt.

Nyckeltal 2014
utfall
2015
utfall
2016
mål
2017
mål
         
Mängd material som tagits emot (hyllmeter) 6 766 4 786 4 500 4 500
Antal beställningar (st.) 83 038 90 841 100 000 105 000
Sjukdagar antal/årsv. 15,8 8,3 <8 <8
Årsverken 1) 23,7 19 19,5 19

1) I siffran för årsverken år 2014 ingår 3,7 årsverken för tidsbestämt arbete inom projektet för att åtgärda anhopningen av material.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 2 066 1 763 1 686
Bruttoinkomster 4 5 5
Nettoutgifter 2 062 1 758 1 681
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 250    
— överförts till följande år 51    

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisningsministeriets förordning om avgifter för prestationer vid Depåbiblioteket (1346/2006).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -9
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror -16
Löneglidningsbesparing -2
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -10
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -9
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -1
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -14
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -6
Temporär sänkning av StPL-avgiften -9
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -1
Sammanlagt -77

2017 budget 1 681 000
2016 II tilläggsb. -25 000
2016 budget 1 758 000
2015 bokslut 1 863 000

20. (29.40.20 och 30.20, delvis) Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 91 857 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av utgifter och understöd för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller yrkeshögskolor, universitet och vetenskapsinstitut samt till stipendier för främjande av internationaliseringen av högskolor som man kommer överens om särskilt med CIMO

2) finansiering av gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen samt till centraliserad finansiering av datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten inom högskolorna och vetenskapen och av andra motsvarande gemensamma utgifter

3) betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

4) avlönande av personal motsvarande högst 186 årsverken i uppgifter för viss tid

5) ett belopp av högst 18 000 000 euro till understöd för en ökning av nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen för viss tid

6) ett belopp avhögst 29 900 000 euro till betalning av utgifter och understöd för utvecklande av digitala lärandemiljöer inom högskoleundervisningen och förbättrande av förutsättningarna för studier året om

7) betalning av utgifter och understöd för reformerandet av lärarnas grundläggande utbildning och kompletterande utbildning, för genomförandet av programmet för kompletterande utbildning inom digital pedagogik samt för specialiseringsutbildning för lärarpersonal.

Förklaring:Genom utvecklingsåtgärderna stöder man särskilt strukturell utveckling och förnyande av högskole- och forskningssystemet. Målet är att höja servicenivån för stödfunktionerna, sänka kostnaderna och främja elektronisk kommunikation med hjälp av gemensamma eller enhetliga datatekniska tjänster inom högskolorna och vetenskapen. För att påskynda övergången till högskolestudier har antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen ökats för viss tid med sammanlagt cirka 3 000 under åren 2014–2015. Utvecklingsåtgärderna ska även främja reformen av lärarnas grundläggande utbildning och kompletterande utbildning samt utvecklandet av yrkeskompetensen hos lärare och de som utbildar lärare.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet 7 957 000
Gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen 16 000 000
Ökning av nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen för viss tid (högst) 18 000 000
Finansiering till spetsprojektet Lärarnas kompetenssprång genom lärarutbildning 20 000 000
För utvecklandet av de digitala inlärningsmiljöerna inom högskoleundervisningen och förbättrandet av förutsättningarna för studier året om (högst) 29 900 000
Sammanlagt 91 857 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Kompetens och utbildning: Lärarnas kompetenssprång genom lärarutbildning 11 500
Tillägg av engångsnatur -5 300
Utvecklande av de digitala inlärningsmiljöerna inom högskoleundervisningen och förbättrande av förutsättningarna för studier året om 29 900
Sammanlagt 36 100

2017 budget 91 857 000
2016 budget 55 757 000
2015 bokslut 49 837 000

22. Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 500 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av löneutgifter och andra utgifter samt statsunderstöd som föranleds av forskningsinfrastrukturprojekt samt till betalning av utgifter som föranleds av deltagande i internationellt samarbete kring forskningsinfrastrukturprojekt och av finansiella bidrag till internationella organisationer. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som föranleds av utvärderingar.

Förklaring:Genom finansieringen stärks forskningens infrastrukturer och främjas den nationella infrastrukturpolitiken. Vid styrningen av finansieringen beaktas forskningsinfrastrukturernas vägkarta för 2014—2020, där Finlands nationellt och internationellt sett viktigaste forskningsinfrastrukturer har identifierats.


2017 budget 8 500 000
2016 II tilläggsb.
2016 budget 8 500 000
2015 bokslut 8 500 000

50. (29.40.50 och 30.21, delvis) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 795 674 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering till universiteten i enlighet med universitetslagen (558/2009) enligt följande:

1) 1 575 299 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder

2) 158 385 000 euro i ersättning till universiteten för de kostnader som universiteten föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet

3) 34 990 000 euro för tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet

4) 27 000 000 euro för tilläggsfinansiering för verksamhet vid andra universitet än Aalto-universitetet.

Förklaring:Den statliga finansieringen av universiteten bestäms med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (182/2012). Som en följd av den tidigare temporära ändringen av universitetslagen ska det som föreskrivs i 49 § 2 mom. inte tillämpas under åren 2016—2019 när det gäller beaktandet av effekterna av universitetsindexet.

Universiteten beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter (72 %) samt på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål (28 %). Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter består av en utbildningsandel, som utgör 39 % av hela basfinansieringen, och en forskningsandel, som utgör 33 % av hela basfinansieringen. Genom den statliga finansieringen motiveras universiteten vid sidan om profilering och kontinuerligt kvalitetsarbete också till att driva sin verksamhet så att den ger resultat och är ekonomisk.

Universitetens finansieringsmodell betonar kvalitet, effektivitet, resultat och internationalisering. Den statliga finansieringen riktas i synnerhet på basis av avlagda examina och studiepoäng samt vetenskapliga publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering. Internationaliseringen beaktas genom flera kriterier. I de övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska målen beaktas universitetens riksomfattande uppgifter, specifik bransch, övningsskolor och Nationalbiblioteket. Till denna helhet hör också strategibaserad finansiering, som grundar sig på universitetens strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna inom strategiarbetet samt på universitetens profilering. Vid fördelningen av finansieringsandelen har man beaktat universitetets egen profil i fråga om att påskynda övergången till arbetslivet, utveckla forsknings- och inlärningsmiljöerna, utnyttja kunnande, universitetsverksamhetens samhälleliga verkningar, skapa regionala och branschvisa kunskapskluster samt förnya strukturer och verksamhetssätt.

Ersättningen enligt punkt 2 justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget i euro för varje universitet.

Den finansiering som avses i punkt 4 fördelas mellan universiteten i det förhållande som anges i finansieringsgrunderna enligt 5 och 6 § i statsrådets förordning om universiteten.

I anslutning till Helsingfors universitet verkar Nationalbiblioteket. Bestämmelser om Nationalbibliotekets uppgifter finns i universitetslagen (558/2009) och lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007). Målet är att stärka Nationalbibliotekets roll som en nationell utvecklare inom biblioteksbranschen och som tillhandahållare av bastjänster inom hela biblioteksnätet.

Vid de universitet som ordnar lärarutbildning finns övningsundervisning och för utvecklingen av lärarutbildningen finns övningsskolor. Målet för övningsskolorna är en hög nivå på den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetets övriga verksamhet. Antalet elever i övningsskolorna är ungefär 8 200, varav drygt 2 200 är gymnasieelever.

Högskoleväsendets gemensamma mål för resultatet av verksamheten presenteras i förklaringsdelen under kapitel 29.40.

Universitetens kvantitativa mål

  2011
utfall
2013
utfall
20151)
utfall
20172)
mål
         
Lägre högskoleexamina 13 275 13 016 15 039 14 670
Högre högskoleexamina 12 515 14 444 15 316 15 375
Doktorsexamina 1 653 1 724 1 881 1 690
Vetenskapliga publikationer (jufo 2 och 3)/undervisnings- och forskningspersonal3) 0,45 0,57 0,60 0,61
Andelen gemensamma, internationella publikationer av de vetenskapliga publikationerna (jufo 1—3), % 37,4 40,8 46,0 50,0
Andelen studerande som avlagt examen inom målsatt tid (7 år) av dem som inlett studier, %4) 46,5 48,2 50,0 52,0
Andelen som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % .. 34,5 36,9 38,0

1) Antal examina utfall, i övrigt uppskattning

2) I fråga om målen för examina är uppskattningen för år 2017 det genomsnittliga målet för åren 2017—2020.

3) Publikationsforumet är ett klassificeringssystem som stöder kvalitetsbedömningen av vetenskaplig publikationsverksamhet. I klassificeringen som består av tre nivåer placeras de centrala utländska och inhemska publiceringskanalerna mellan basnivån (1) och den högsta nivån (3).

4) Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerad basfinansiering av universiteten 1 575 299 000
— Nationalbiblioteket 16 753 000
— Övningsskolor 48 153 000
— Övrig kalkylerad basfinansiering av universiteten 1 510 393 000
Tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet 34 990 000
Tilläggsfinansiering för verksamheten vid andra universitet än Aalto-universitetet 27 000 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten föranleds 158 385 000
— Uppskattning av moms-kompensationen år 2017 153 665 000
— Justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2015 och utfallet 4 720 000
Sammanlagt 1 795 674 000

Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för gymnasieutbildning i övningsskolorna, 8 097 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.10.30.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av en post av engångsnatur (programmen för kompletterande utbildning) -450
Justering enligt den uppskattade och faktiska förändringen i universitetsindexet (0,3 %) för 2015 -8 615
Konkurrenskraftsavtalets verkningar på universitetens verksamhet som finansieras med budgetmedel (Konkurrenskraftsavt.) -13 900
Precisering av moms-kompensationen 1 112
Teknisk justering 7
Tillväxtåtgärd (överföring till moment 29.40.51) -10 000
Sammanlagt -31 846

2017 budget 1 795 674 000
2016 budget 1 827 520 000
2015 bokslut 1 908 560 000

51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 246 231 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av utgifter som föranleds av uppgifter i olika skeden av forskningskarriären, forskningsprogram, spetsforskningsenheter, forskarutbildning, forskningens infrastrukturer och andra forskningsprojekt inklusive projekt som ökar samarbetet mellan högskolor och näringsliv och främjar kommersialisering av innovationer och av specialfinansiering av forskning, statsunderstöd och stipendier samt av internationellt samarbete

2) betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer

3) betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU

4) utgifter för löner, pensionsavgifter och andra konsumtionsutgifter samt för anskaffning av apparatur och programvaror och allmänna kostnader i anslutning till sådana forskningsprojekt och program som Finlands Akademi finansierar, tillsammans med anslagen under moment 29.40.53 för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken.

Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt kontantprincipen. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
För främjande av unga forskares forskning 10 000
Inverkan på anslagsbehovet orsakad av ändringen av tidpunkten för betalningen av fullmakten (inkl. anslagsberäkningen för 1-åriga projekt) -8 869
Kompetens och utbildning: Ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv för att främja kommersialisering av innovationer 6 000
Tillväxtåtgärd (överföring från moment 29.40.50) 10 000
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -7
Löneglidningsbesparing -4
Sparbeslut -3 000
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -1
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) -10
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -5
Temporär sänkning av StPL-avgiften -6
Sammanlagt 14 098

2017 budget 246 231 000
2016 II tilläggsb. -6 000
2016 budget 232 133 000
2015 bokslut 94 856 617

(52.) Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.


2016 budget 31 679 000
2015 bokslut 30 299 000

53. Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag)

Under momentet beviljas104 383 000 euro.

Anslaget får användas till

1) betalning av utgifter som under forskarkarriären föranleds av uppgifter, forskningsprogram, spetsforskningsenheter, forskarutbildning, forskningens infrastrukturer, andra forskningsprojekt, specialfinansiering av forskning, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete

2) betalning av utgifter som föranleds av utvärderingar och vetenskaplig publikationsverksamhet samt till betalning av utgifter för att göra vetenskapen känd

3) Finlands Akademis förfogande utanför bevillningsfullmakten högst 5 207 000 euro för 1-åriga projekt: betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer, betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU, utvecklings- och underhållsavgifter för informationssystem för forskningsfinansiering samt andra 1-åriga projekt

4) utgifter för löner, pensionsavgifter och andra konsumtionsutgifter samt för anskaffning av apparatur och programvaror och allmänna kostnader i anslutning till sådana forskningsprojekt och program som Finlands Akademi finansierar, tillsammans med anslagen under moment 29.40.51 för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken

5) statsunderstöd och till utgifter för utvecklande inom privat arkiveringsverksamhet

6) utgifter som föranleds av verksamheten vid Institutet för de inhemska språken enligt 8 § 1 mom. i lagen om Institutet för de inhemska språken. Anslaget får tillsammans med anslagen under moment 29.40.03 användas för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 82 årsverken, inklusive tjänstemän som utnämnts till sin tjänst

7) betalning av statsunderstöd till sammanslutningar och forskningsinstitut som idkar samhällsforskning som stöder beslutsfattandet

8) betalning av utgifter som föranleds av deltagande i internationellt samarbete

9) betalning av statsunderstöd, statliga pris och stipendier för främjande av vetenskapen, för främjande av växelverkan mellan vetenskapen och samhället samt mellan nationalspråken och samhället, utgifter för översättning och tryckning av vetenskaplig litteratur, utgifter för främjande av informationsspridning och forskningsetik samt utgifter för forskning, utredningar och publikationer som ansluter sig till stödjandet av vetenskapen

10) betalning av statsunderstöd för förbättrande av tillgången till forskningsmaterial och för infrastrukturprojekt som gäller forskning samt till betalning av utgifter för motsvarande projekt vid statens ämbetsverk samt till avlönande av personal i uppgifter för viss tid motsvarande högst 7 årsverken

11) hyror för statens lokaler som används av vetenskapliga samfund.

Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt kontantprincipen. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.

I fråga om de personer som avses i punkt 6 beaktas vid nettobudgetering de förmåner enligt sjukförsäkringen som betalats till arbetsgivaren såsom inkomster.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Till Finlands Akademis förfogande för finansiering av forskningsprojekt och främjande av vetenskaplig forskning 70 673 000
Till statsunderstöd och till utgifter för utvecklande inom privat arkiveringsverksamhet 5 601 000
Verksamheten inom Institutet för de inhemska språken 3 627 000
Till verksamhetsunderstöd för vetenskapsinstitut och forskningsinstitut utanför statsfinanserna, Vetenskapscentret Heureka samt vissa vetenskapliga samfund och föreningar samt till utgifter som föranleds av främjande av växelverkan mellan vetenskapen och samhället och övriga utgifter som föranleds av stödjande av vetenskapen 21 122 000
Understöd till sammanslutningar och forskningsinstitut som idkar samhällsforskning som stöder beslutsfattandet 600 000
Vissa utgifter, medlemsavgifter och finansiella bidrag för det internationella vetenskapliga samarbetet 2 080 000
Betalning av understöd för lokalkostnader för de vetenskapsinstitut som betalar hyra till Senatfastigheter 680 000
Sammanlagt 104 383 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring 1 024
Sammanlagt 1 024

Momentets rubrik har ändrats.

Anslaget står utanför ramen.


2017 budget 104 383 000
2016 budget 103 359 000
2015 bokslut 102 188 124

54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 47 000 000 euro.

Fullmakt

År 2017 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp 55 631 000 euro.

Fullmakten och anslaget får via konkurrens fördelas enligt de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutar om till strategisk forskning, med vilken avses långsiktig, problemfokuserad och vetenskapligt högklassig forskning som stöder samhällspolitiken och utvecklandet av samhällets funktioner i syfte att finna lösningar på stora utmaningar och problem i samhället.

Fullmakten och anslaget får användas till betalning av forskningsprojekt och forskningsprogram som finansieras av rådet för strategisk forskning och till betalning av löneutgifter och andra utgifter samt statsunderstöd som föranleds av forskningens infrastrukturer, stipendier och internationellt samarbete även till utländska organisationer.

Fullmakten och anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av utvärderingar.

Anslaget får också användas för medfinansiering för EU-projekt och andra internationella forskningsfinansiärers projekt, om projekten följer de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutat om samt rådets programstruktur.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten, med undantag för företag.

Förklaring:Syftet med finansieringen är att stärka samhällspolitiken och utvecklandet av samhällsfunktionerna. Finansiering beviljas för forskning som syftar till att finna lösningar på betydande samhälleliga utmaningar. Finansieringen kanaliseras på bred bas till forskning kring olika betydande och stora utmaningar som samhället ställs inför och bl.a. forskning som främjar konkurrenskraften och förnyandet av näringslivet, utvecklingen av arbetslivet, forskning som stöder utvecklingen av den offentliga sektorn osv. Finansieringen gör det möjligt att inrikta forskningen i enlighet med samhällets föränderliga informationsbehov och på mindre utforskade områden. Forskningsprojekten finansieras utifrån samhällelig betydelse, genomslagskraft och forskningens kvalitet.

Utgifter som användningen av bevillningsfullmakten för forskningsprojekt som finansieras av rådet för strategisk forskning föranleder staten (1 000 euro), uppskattning

År Fullmakt 2015 2016 2017 2018 2019 2020
               
2015 55 631 10 752 24 000 17 000 3 879    
2016 55 631   10 000 20 000 20 500 5 131  
2017 55 631     10 000 20 000 20 500 5 131
Sammanlagt   10 752 34 000 47 000 44 379 25 131 5 131

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiellt instrument för strategisk forskning 20 000
Ändring av tidpunkten för behovet av anslag -4 000
Sparbeslut -3 000
Sammanlagt 13 000

2017 budget 47 000 000
2016 budget 34 000 000
2015 bokslut 10 752 406

55. (29.40.55 och 30.21, delvis) Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 834 915 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering till yrkeshögskolorna i enlighet med yrkeshögskolelagen enligt följande:

1) 779 917 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder

2) 54 998 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av de kostnader för mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet.

Förklaring:Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen (932/2014), statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (1457/2014). Som en följd av den tidigare temporära ändringen av yrkeshögskolelagen ska det som föreskrivs i 43 § 2 mom. inte tillämpas under åren 2016—2019 när det gäller beaktandet av effekterna av yrkeshögskoleindexet.

Yrkeshögskolorna beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning samt på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål. I grunderna för fastställande av den statliga finansieringen beaktas målen för utbildningspolitiken samt forsknings- och utvecklingspolitiken. Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på avlagda yrkeshögskoleexamina (46 %) och avlagda yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier (2 %), avlagda studiepoäng (24 %), studiepoäng som avlagts inom den öppna yrkeshögskoleutbildningen eller i form av andra fristående studier och inom den förberedande utbildningen för invandrare (4 %), studeranderespons (3 %), internationell studeranderörlighet (3 %) och antalet sysselsatta utexaminerade från yrkeshögskolan (3 %).

Den finansieringsandel som bestäms på basis av det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbetet grundar sig på publikationer (2 %), avlagda högre yrkeshögskoleexamina (4 %), personalens internationella rörlighet (1 %) och extern finansiering av forsknings- och utvecklingsarbetet (8 %).

Yrkeshögskolornas finansieringsmodell betonar resultat, kvalitet, effektivitet och internationalisering. Den statliga finansieringen riktas i synnerhet på basis av avlagda examina och studiepoäng samt den externa finansieringen av FUI-verksamheten. Finansieringsmodellen beaktar yrkeshögskolornas regionala genomslagskraft och samarbete med arbetslivet genom flera kriterier, bl.a. examina, den externa finansieringen av FUI-verksamheten, antalet utexaminerade som är sysselsatta och avlagda högre yrkeshögskoleexamina.

Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.

Högskoleväsendets gemensamma mål för resultatet av verksamheten presenteras i förklaringsdelen under kapitel 29.40.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna

  2011
utfall
2013
utfall
2015
utfall
20171)
mål
         
Yrkeshögskoleexamina 21 312 22 800 23 716 22 269
Högre yrkeshögskoleexamina 1 521 1 948 2 366 2 950
Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade 1 669 1 877 1 788 1 600
Publikationer/lärare och FoU-personal 0,48 0,83   1,20
Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera 52,3 55,1 .. 60
Studerande som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % av studerande för yh-examen .. 50,2 58,2 60

1) I fråga om målen för examina är uppskattningen för år 2017 det genomsnittliga målet för åren 2017—2020.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna 779 917 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds 54 998 000
Sammanlagt 834 915 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Konkurrenskraftsavtalets verkningar på yrkeshögskolornas verksamhet som finansieras med budgetmedel (Konkurrenskraftsavt.) -6 900
Precisering av moms-kompensationen -17 003
Överföring av befälsutbildningen för yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendet till Polisyrkeshögskolans ansvar (överföring till moment 26.30.01) -1 202
Sammanlagt -25 105

2017 budget 834 915 000
2016 budget 860 020 000
2015 bokslut 903 256 000

66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 746 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av Finlands finansiella bidrag till Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN), Europas södra observatorium (ESO), Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), Europeiska molekylärbiologiska konferensen (EMBC), Europeiska universitetsinstitutet (EUI) och den europeiska synkrotonljusanläggningen (ESRF) samt till liknande internationella vetenskapliga organisationer.

Förklaring:De finansiella bidragen fastställs i regel utgående från medlemsländernas nationalproduktsandelar enligt de beslut som organisationernas förvaltningsorgan har fattat.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Ändring i medlemsavgifter på grund av förändringar i nationalproduktsandelar och valutakurser -262
Sammanlagt -262

2017 budget 19 746 000
2016 budget 20 008 000
2015 bokslut 19 460 778

89. Statlig finansiering för universitetens kapitalplaceringar (fast anslag)

Under momentet beviljas 150 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av universitetens kapitalplaceringar. Ett villkor för att få använda anslaget fullt ut är att det sammanlagda beloppet av privata finansierares kapitalplaceringar i universiteten är minst 50 000 000 euro och att statsrådet har godkänt att de privata kapitalplaceringarna berättigar till statens medfinansiering.

Förklaring:Anslaget grundar sig på antagandet om statens finansiella investeringar i universiteten år 2017. Staten har berett sig på att förse universiteten med ett trefaldigt kapital i förhållande till det privata kapital som de samlar in, dock högst 150 miljoner euro. Den insamling av privat kapital som ska beaktas vid behandlingen av den statliga medfinansieringer sker under tiden 1.11.2014—30.6.2017. Besluten om den statliga medfinansieringen fattas under ett och samma tillfälle i slutet av 2017. Om beloppet av de privata donationerna är mindre än 50 miljoner euro, blir en del av reservationen för den statliga medfinansieringen oanvänd.

Anslaget står utanför ramen.


2017 budget 150 000 000