Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATURPDF-versio

Förklaring:I skatteinkomster beräknas till staten inflyta ca 41,6 miljarder euro 2017. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 1,5 % jämfört med vad som budgeterats för 2016 (budgeten inkl. tilläggsbudgetarna). På skatteinkomsternas utveckling inverkar skattebasernas utveckling och ändringarna i skattegrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2017 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i skattegrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Handlingsutrymmet inom regeringens skattepolitik styrs 2017 fortsättningsvis av den långsamma ekonomiska tillväxten och underskottet i de offentliga finanserna. År 2017 genomförs dock i överensstämmelse med regeringsprogrammet flera förändringar som lindrar beskattningen.

Centrala ändringar i skattegrunderna år 2017

Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro till följd av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med 136 miljoner euro. Dessutom görs i skattegrunderna för inkomstskatten på förvärvsinkomst en indexjustering som motsvarar förändringen i konsumentprixindex. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs ett företagaravdrag. Generationsväxlingar inom skogsbruket stöds genom att ett skogsgåvoavdrag införs. Hushållsavdraget höjs. Skatteskalorna för skatt på arv och gåva lindras för att främja generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet.

Tobaksskatten höjs i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Höjningen genomförs stegvis åren 2016—2019 för att dämpa beteendeeffekterna. År 2017 höjs punktskatten på tobak i två steg, den 1 januari 2017 och den 1 juli 2017, och en skatt på elektroniska cigarretter införs. Accisen på sötsaker och glass slopas och samtidigt görs ändringar i skattebasen för läskedrycksaccisen. Dessutom höjs skatten på trafikbränslen samt bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner. Gruvdriften återförs till den lägre elskattesatsen Fordonsskatten höjs 2017 och bilbeskattningen lindras stegvis under regeringsperioden, sammanlagt ca 182 miljoner euro. Syftet med att ändringen införs stegvis är att dämpa beteendeeffekterna och undvika störningar på bilmarknaden och en plötslig nedgång i lagervärden på grund av en stor skatteförändring av engångsnatur. Man vill också undvika effekter som är orättvisa för konsumenterna.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar i skattegrunderna som träder i kraft 2017. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i skattegrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå. I början av 2017 lämnas dessutom regeringens propositioner om skatt på båtar och lätta motorfordon. Dessa skatter beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt ca 50 miljoner euro på årsnivå. Behoven att ändra inkomstposterna på grund av detta behandlas i samband med tilläggsbudgetpropositionen för 2017.

Effekterna på statens skatteintäkter 2017 till följd av de centrala ändringarna i skattegrunderna (mn euro)

  Effekter
2017
Effekten
på årsnivå
     
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster    
— indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster motsvarande höjningen i konsumentprisindex -101 -110
— statens andel av den lindrade beskattningen av förvärvsinkomster på grund av konkurrenskraftsavtalet -244 -266
— införande av ett företagaravdrag -61 -66
— höjning av hushållsavdraget -10 -19
— införande av ett skogsgåvoavdrag - -18
— begränsning av rätten att dra av räntor på bostadslån1) 16 17
Skatt på arv och gåva    
— lindring av skatteskalorna för skatt på arv och gåva -25 -40
Punktskatter    
— höjning av punktskatten på tobak2) 17 68
— införande av en skatt på elektroniska cigarretter 3 5
— höjning av skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner3) 46 52
— höjning av skatten på trafikbränslen 90 100
— gruvdriften återförs till den lägre elskattesatsen2) -19 -21
— slopande av punktskatten på sötsaker och glass -102 -110
Fordonsskatt    
— höjning av fordonsskatten2) 70 100
Bilskatt    
— sänkning av bilskatten2) -36 -36
Sammanlagt -356 -344
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 242 342
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -598 -686

1) Inkluderar den förra riksdagens beslut om begränsning av avdragsgillheten i fråga om räntor på bostadslån.

2) Riksdagens beslut 2015. Höjningarna av punktskatten på tobak genomförs stegvis, och den sammanlagda effekten av dessa skattehöjningar 2017 är 68 miljoner euro jämfört med 2016. Effekten av ändringen i skattebasen 2017 är 17 miljoner euro 2017.

3) Skatteintäkten ökar med 52 miljoner euro och återbäringen av energiskatter med 7 miljoner euro, vilket innebär att statens inkomster ökar med 45 miljoner euro netto på årsnivå. Samtidigt börjar gruvdriften omfattas av energiskatteåterbäring, vilket ökar statens utgifter med 6 miljoner euro.

Skatteinkomsternas utveckling

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2014—2017 (mn euro)

  2014
bokslut
2015
bokslut
budget + tilläggsb. I
+ tilläggsb. II
2016
2017
budgetprop.
         
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 12 328 12 597 13 044 13 049
Skatter på grund av omsättning 17 459 17 570 17 815 18 111
Punktskatter 6 563 6 811 7 059 7 190
Övriga skatter och inkomster av skattenatur 2 921 2 963 3 015 3 214
Sammanlagt 39 271 39 941 40 933 41 564

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag. Det totala skatteuttaget förutses minska med ungefär en procentenhet jämfört med 2016.

Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP

  2015 2016 2017
       
Sektorsvis:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 44,1 44,3 43,3
Staten 20,7 20,9 20,7
Kommuner 10,5 10,3 10,0
Socialskyddsfonderna 12,9 13,1 12,5
       
Enligt skatteslag:  
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt 44,1 44,3 43,3
Direkta skatter 17,0 16,9 16,5
Skatter på produktion och import 14,2 14,3 14,2
Socialförsäkringsavgifter 12,9 13,1 12,6
Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig. Definitionerna på skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skatteutgifterna uträknas enligt respektive bestämmelser och med hjälp av en statisk kalkyl. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebaserna smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har inemot 190 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp företes och för en del kan endast en uppskattning företes. Skatteutgifternas totalbelopp 2017 uppskattas till ca 25,3 miljarder euro, varav 16,5 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. I tabellen nedan presenteras antalet skatteutgifter samt uppskattningar av deras storlek i euro 2016 och 2017. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet.

År 2017 ökar beloppet av skatteutgifterna på grund av den höjning av arbetsinkomstavdraget i anslutning till lindringen av inkomstbeskattningen som ingår i konkurrenskraftsavtalet. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Företagaravdraget och skogsgåvoavdraget utgör en ny skatteutgift. Den skatteutgift som föranleds av de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar faller bort i och med att stödprogrammet upphör vid utgången av 2016.

Skatteutgifterna 2016 och 2017

  2016, st. 2016, mn euro 2017, st. 2017, mn euro
         
Personbeskattning 51 15 504 53 16 107
Näringsbeskattning 28 913 27 881
Beskattning av jord- och skogsbruk 20 136 20 139
Överlåtelsebeskattning 12 2 099 12 2 099
Fastighetsbeskattning 7 615 7 615
Arvs- och gåvobeskattning 15 240 15 240
Mervärdesbeskattning 20 3 003 20 3 057
Punktbeskattning 26 2 113 26 2 165
Socialförsäkringsavgifter 6 kan inte räknas ut 6 kan inte räknas ut
Sammanlagt 185 24 623 186 25 303

Avdelningens inkomstposter 2015—2017

    År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
    1000 € %
 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 12 596 902 12 888 000 13 049 000 161 000 1
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 9 094 292 9 210 000 8 929 000 -281 000 -3
02. Samfundsskatt 2 761 281 2 877 000 3 567 000 690 000 24
03. Källskatt på ränteinkomster 110 410 91 000 43 000 -48 000 -53
04. Skatt på arv och gåva 630 919 710 000 510 000 -200 000 -28
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 17 569 718 17 815 100 18 111 200 296 100 2
01. Mervärdesskatt 16 628 488 16 868 000 17 131 000 263 000 2
02. Skatt på vissa försäkringspremier 776 813 785 000 812 000 27 000 3
03. Apoteksavgifter 164 417 162 100 168 200 6 100 4
08. Punktskatter 6 810 736 7 059 000 7 190 000 131 000 2
01. Punktskatt på tobak 880 851 929 000 998 000 69 000 7
04. Punktskatt på alkoholdrycker 1 355 744 1 340 000 1 373 000 33 000 2
05. Punktskatt på läskedrycker 249 897 257 000 158 000 -99 000 -39
07. Energiskatter 4 309 116 4 518 000 4 647 000 129 000 3
08. Punktskatt på vissa dryckesförpackningar 15 128 15 000 14 000 -1 000 -7
10. Övriga skatter 2 851 190 2 902 000 3 077 000 175 000 6
03. Bilskatt 884 127 839 000 853 000 14 000 2
05. Överlåtelseskatt 783 536 698 000 817 000 119 000 17
06. Lotteriskatt 221 178 225 000 230 000 5 000 2
07. Fordonsskatt 929 985 1 115 000 1 155 000 40 000 4
08. Avfallsskatt 32 363 25 000 22 000 -3 000 -12
19. Övriga inkomster av skattenatur 112 403 112 952 136 984 24 032 21
03. Banskatt 6 170 5 341 5 184 -157 -3
04. Vissa avgifter på kommunikationsområdet 28 665 28 570 40 704 12 134 42
05. Vissa avgifter för trafiken 19 202 18 751 28 851 10 100 54
06. Farledsavgifter 45 382 44 800 46 200 1 400 3
08. Oljeavfallsavgift 3 724 4 000 4 000 0
09. Övriga skatteinkomster 3 372 6 000 6 000 0
10. El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken 2 889 3 090 3 595 505 16
11. Förvaltningsavgifter till Verket för finansiell stabilitet 2 998 2 400 2 450 50 2
Sammanlagt 39 940 948 40 777 052 41 564 184 787 132 2