Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2013

8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitikPDF-versio

8.1. Fonder utanför statsbudgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgeten. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas år 2013 uppgå till ca 5 miljarder euro och utgifterna till ca 4,6 miljarder euro, vilket innebär att fondekonomins överskott är ca 0,5 miljarder euro. Statens pensionsfond hänförs till arbetspensionsanstalternas sektor i nationalräkenskaperna, medan de övriga fonderna utanför statsbudgeten är en del av statsförvaltningens sektor. Nettoöverskottet från de fonder som står utanför budgetekonomin beräknas utan Statens pensionsfond uppgå till ca 0,2 miljarder euro 2013.

Det föreslås att sammanlagt 1,8 miljarder euro från fonderna intäktsförs i statsbudgeten och att ca 0,5 miljoner euro överförs till fonderna 2013. Överföringen från budgeten till fonderna ökas av ibruktagandet av rundradioskatten i stället för televisionslicensavgifterna som samlats in direkt till fonden. Av samma orsak minskar fondernas inkomster av blandad natur år 2013. Den höga nivån på inkomsterna av blandad natur år 2011 är en följd av att Försörjningsberedskapsfondens omsättning kraftigt ökade till följd av rotering av försörjningsberedskapslager. I nedstående tablå finns sammanfattande uppgifter om fondernas ekonomi åren 2011—2013.

Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

  2011 2012** 2013**
       
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt 85 89 73
Inkomster av blandad natur 1 319 740 263
Pensionsavgifter 1 614 1 654 1 679
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst 612 515 541
Överföringar från budgeten 78 4 504
Inkomster exkl. finansoperationer 3 709 3 004 3 060
Återbetalning av beviljade lån 1 949 1 882 1 949
Inkomster sammanlagt 5 657 4 885 5 009
       
Konsumtionsutgifter 426 259 245
Överföringsutgifter 917 778 816
Ränteutgifter 28 55 52
Överföringar till budgeten 1 675 1 767 1 806
Övriga utgifter 0 0 0
Utgifter exkl. finansoperationer 3 046 2 858 2 919
Lån som beviljats samt övriga finansinvesteringar 1 512 1 598 1 638
Utgifter sammanlagt 4 558 4 456 4 557
       
Nettofinansieringsöverskott 1 099 430 452

Statens bostadsfond

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån, räntestöd och understöd som beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Utgifterna för skulderna betalas också av fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor och amorteringar på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Finansiering för fonden tas även som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är värdet på fondens skulder ca 1,1 miljarder euro. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2013 vara ca 7,9 miljarder euro, och den lånestock som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 9,3 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 7,8 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 1,9 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån och ca 0,2 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån. Borgensansvaret för räntestödslån fortsätter att öka under de närmaste åren, då produktionsstöden ändrats till räntestödslån.

År 2013 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 615 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 040 miljoner euro och att borgensfullmakten för byggnadslån för hyresbostäder är 285 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för understöd, ackord och utvecklingspengar som betalas ur fonden är sammanlagt 134,9 miljoner euro. Dessutom betalas ur Statens bostadsfond sådana understöd som har beviljats före 2006 för reparation, energistöd och understöd för sanitära olägenheter för bostäder samt konjunkturrelaterade understöd som har beviljats 2010 för reparation av bostäder. Det föreslås att 117 miljoner euro överförs från fonden till statsbudgeten 2013, vilket motsvarar den räntekostnad för fondens eget kapital som det ska finnas täckning för i statsbudgeten.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av 2013 får uppgå till sammanlagt högst 2,2 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 12 miljarder euro.

Statens pensionsfond

Med hjälp av Statens pensionsfond bereder sig staten på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som den strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden samlas 2013 uppskattningsvis in 1 276 miljoner euro i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk och inrättningar, affärsverk, kommuner, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar, vilket motsvarar uttaget under innevarande år. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas sammanlagt 403 miljoner euro till fonden. Till fondens inkomster hör också avkastningen på fondens investeringar, sammanlagt uppskattningsvis 950 miljoner euro år 2013 (uppskattningen omfattar värdeförändringen).

Marknadsvärdet på Statens pensionsfonds placeringsportfölj var i mars 2012 ca 0,6 miljarder euro större än vid motsvarande tidpunkt året innan, dvs. ca 14,5 miljarder euro, vilket motsvarar 15,7 % av statens pensionsansvar. Fonden har ett i lagen om statens pensioner angivet fonderingsmål. Enligt målet får fonden växa tills dess belopp motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Av fondens inkomster överförs årligen högst 40 % av statens årliga pensionsutgifter till statsbudgeten. Överföringen till budgeten är 1 689 miljoner euro 2013.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har uppställt ska Statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaderna för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på placeringarna som är större än det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra jordbrukets lönsamhet samt arbets- och produktionsbetingelserna på gårdarna. För gårdsbruksenheternas investeringar och ägarbyten beviljas finansieringsstöd ur statsbudgeten som räntestöd för lån och ur Gårdsbrukets utvecklingsfond som understöd och vissa lån.

År 2013 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till uppskattningsvis ca 175,9 miljoner euro, när den post som bedöms bli överförd från 2012 har beaktats. År 2013 överförs inga medel från statsbudgeten till fonden. I enlighet med regeringsprogrammet görs en utvärdering om fondens funktion, struktur och ställning i dess nuvarande form som finansieringskanal för investeringar. Av de inkomster som står till fondens förfogande är EU:s medfinansiering drygt 26 miljoner euro. Det beräknas att ca 95 miljoner euro beviljas i understöd.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i Reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinster på fondens utlåning. Målet med fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Industrins Kraft Abp och Fortum Power and Heat Oy samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Till fondens uppgifter hör även att vara med och fastställa innehållet i den reserveringsskyldighet som gäller de avfallshanteringsskyldiga. Reserveringsfondens balansomslutning är ca 2,1 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk år 2012 uppgår till sammanlagt 5,7 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 1,7 miljoner euro. De avgifter som samlas in hos innehavarna av kärnkraftverk 2013 bedöms i stort sett stanna på 2012 års nivå.

Försörjningsberedskapsfonden

Till den försörjningsberedskapsfond som sköts av Försörjningsberedskapscentralen intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med accisen på bränslen och el. Till följd av att elförbrukningen och förbrukningen av trafikbränslen minskat på grund av den ekonomiska recessionen har avkastningen av avgiften sjunkit något och håller på att stabiliseras på knappt 50 miljoner euro per år.

Med fondens medel säkerställs för medborgarna, näringslivet och försvaret nödvändiga ekonomiska funktioner vid allvarliga störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang, tryggande av kritisk infrastruktur samt beredskapsplanering för ur försörjningsberedskapssynpunkt kritiska verksamhetsställen. Säkerhetsupplagen roteras genom handelstransaktioner vilkas avkastning varierar betydligt. Inom säkerhetsupplagringen av olja pågår ett omfattande program för omsättning av lagret på grund av att miljöbestämmelserna ändras. Programmet fortsätter till 2015. Transaktionerna för att omsätta lager leder till en kraftig ökning av säkerhetsupplagens balansvärden. Till följd av den stora omsättningen samt förvärvet av aktier i stamnätsbolaget Fingrid Abp år 2011 har fondens balansomslutning stigit till 1,6 miljarder euro.

Statsgarantifonden

Syftet med Statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som ska återkrävas och som hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som getts av Statsgaranticentralen och av de inrättningar som föregick den, samt vid behov från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden. De senaste åren har inga överföringar från statsbudgeten gjorts.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för var vid utgången av 2011 ca 10,4 miljarder euro, vilket innebär en ökning på ca 1,4 miljarder euro jämfört med utgången av föregående år. Fondens likvida medel uppgick i början av 2012 till ca 727 miljoner euro. År 2013 kommer beloppet av fondens totalansvar att öka. De stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den svaga internationella ekonomin ökar behovet av att bibehålla fondens likvida medel på en nivå där likviditeten motsvarar den höjda riskpositionen.

Statens säkerhetsfond

Statens säkerhetsfond koncentrerar sig på att förvalta det bankstöd som beviljades på 1990-talet samt att övervaka att villkoren för stödet iakttas och egendomsförvaltningsbolagen upplöses. Vid utgången av 2011 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av sammanlagt 5,9 miljarder euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, Statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statens säkerhetsfond fattade sitt sista stödbeslut år 1996. År 2009 kompletterades lagen om statens säkerhetsfond så att det till den fogades bestämmelser om att ålägga en inlåningsbank som fått kapitaltäckningsproblem att lämna in en ansökan om finansiellt stöd till säkerhetsfonden.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond förvaltas av Kommunikationsverket. För att täcka kostnaderna för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet tar man från ingången av 2013 i bruk en rundradioskatt, varvid motsvarande anslag överförs till statens televisions- och radiofond. År 2013 uppgår anslaget till 500 miljoner euro. Anslagsbeloppet justeras årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Som grund för justeringen används ett viktat index som härletts ur levnadskostnads- och förtjänstnivåindex, där levnadskostnadsindexet står för en tredjedel och förtjänstnivåindexet för två tredjedelar.

Interventionsfonden för jordbruket

Med medel ur Interventionsfonden för jordbruket finansieras interventionsverksamheten inom jordbruket samt EU:s program för livsmedelsbistånd. Interventionsverksamheten har varit livlig åren 2009—2011. År 2012 förekom ingen interventionsverksamhet på grund av de höga marknadspriserna på spannmål, och det förekom inte heller några störningar på marknaden i fråga om övriga jordbruksprodukter som godkänts för intervention. Detta läge förväntas fortgå under 2013.

Med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcks sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket. År 2013 beräknas beloppet av utgifter som staten ska svara för uppgå till 1,0 miljoner euro, närmast utgifter för EU:s livsmedelsbistånd och interventionsupplagring.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Inflödet av brandskyddsavgifter 2013 beräknas uppgå till ca 9,5 miljoner euro, vilket är något mera än året innan. Inflödet beräknas öka med 1—3 % årligen.

Fondens roll som finansiär av olika utvecklingsprojekt inom räddningsväsendet samt brandstationer och materialanskaffningar är betydande. Verksamhetsidén är att främja säkerheten och stödja utvecklandet av räddningsväsendets serviceförmåga genom att inom ramen för syftet och som en del av totalfinansieringssystemet för räddningsväsendet bevilja understöd enligt prövning för verksamhet och projekt som främjar räddningsverksamhet och förebyggande av eldsvådor. De viktigaste understödsobjekten är upplysnings- och utbildningsverksamhet för organisationer inom räddningsbranschen, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom räddningsbranschen samt brandstations- och materielprojekt för räddningsområden och för kommuner och avtalsbrandkårer.

Oljeskyddsfonden

Av Oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs dessutom inkomster i statsbudgeten som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3,0 miljoner euro överförs till fonden år 2013.

De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar av bekämpningsmateriel och därav föranledda ersättningsbehov. År 2011 betalades 27,8 miljoner euro i ersättningar ur fonden och ersättningstrycket ökar tydligt på grund av anskaffningar av bekämpningsfartyg och materiel. Den permanenta oljeskyddsavgiften uppgår till 0,50 euro per ton olja. En höjd oljeskyddsavgift, 1,5 euro per ton olja, har tagits ut 1.1.2010—31.12.2012. Det föreslås att den höjda oljeskyddsavgiften ska tas ut ända till 31.12.2015.

8.2. Affärsverk

Staten har två affärsverk, Senatfastigheter och Forststyrelsen. På Senatfastigheter tillämpas 2010 års lag om statliga affärsverk (1062/2010). Den upphävda 2002 års lag om statliga affärsverk (1185/2002) tillämpas på Forststyrelsen till dess något annat bestäms om Forststyrelsen.

Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten. I tablåerna nedan finns prognoser för de två statliga affärsverken. Av affärsverkens intäktsföring av vinster år 2012 beräknas det inflyta 220 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2013.

De statliga affärsverkens verksamhet år 2013

Affärsverk (koncern) Omsättning Räkenskapsperiodens resultat Avkastning på investerat kapital Soliditet Investeringsutgifter Anställda i medeltal
  mn € förändr., % mn € % av omsättningen (%) (%) mn € antal
                 
Senatfastigheter 590 1,4 116 19,7 4,1 64,4 240 250
(koncern) 595 1,4 121 20,3 4,1 64    
Forststyrelsen 343,9 3,8 107,8 31 4,4 99 20 1 169
(koncern) 378,7 3,8 107,8 28 4,4 98   1 334
Sammanlagt 933,9   223,8       260 1 419

Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2013 (mn euro)

Affärsverk Senat-
fastigheter
Forststyrelsen Sammanlagt
       
Intäktsföringar i budgeten      
— återbetalning 6,0 - 6,0
— räntor 21,0 - 21,0
— intäktsföring av vinst 100,0 120,0 220,0
— återbetalning av lån 72,5 - 72,5
Sammanlagt 199,5 120,0 319,5
       
Anslag för särskilda uppgifter - 35,7 35,7

8.3. Statens ägarpolitik

Staten förbinder sig att långsiktigt öka ägarvärdet i de statsägda företagen. Utgångspunkten för ägarpolitiken är ett samhälleligt och företagsekonomiskt hållbart resultat. Målet är att stärka och stabilisera det inhemska ägandet i nationellt sett viktiga bolag. Genom en aktiv statlig ägarpolitik stöds tillväxt och sysselsättning, vilket främjar samhället som helhet. Genom ägarpolitiken kan man stödja en kontrollerad förnyelse av näringsstrukturen och en samhälleligt hållbar utveckling, samtidigt som tryggandet av arbetstagarnas ställning i samband med förändringar också beaktas. Staten iakttar i sin ägarstyrning den uppgifts- och ansvarsfördelning mellan bolagets organ och ägaren som regleras i aktiebolagslagen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett.

Finanspolitiska utskottet har gjort ett reviderat ställningstagande om belöning av ledningen och nyckelpersonerna i augusti 2012. Till ställningstagandets grundläggande principer hör öppenhet, rimlighet och resultatbundenhet. Totalbelöningen stramas åt ytterligare i alla företag jämfört med föregående ställningstagande från 2009.