Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
              12. Kompetensutveckling
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2017

02. Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)PDF-versio

Under momentet beviljas 25 000 euro.

Anslaget får användas

1) till löner för nödvändig extra personal i sådana fall då det ökade behovet av personal inte var känt när budgetpropositionen bereddes

2) till utgifter som föranleds av finansministeriets beslut om villkor i tjänsteförhållande

3) till utbetalning av lön på indragningsstat enligt lagen om lön på indragningsstat (182/1931).

Fullmakt

År 2017 får det vid ibruktagandet av nya lönesystem för statliga ämbetsverk som inrättats till följd av strukturomvandlingar föranledas årliga utgifter på högst 4 600 000 euro som tidigast 2022 föranleds av de särskilda kostnaderna för harmoniseringen av löner. Förbindelsen ska ingås på villkor att dessa kostnader ska minskas med ämbetsverkspotter och annan tjänste- och arbetskollektivavtalsfinansiering tills kostnaderna i sin helhet har täckts genom dessa.

Förklaring:Vid sådana strukturomvandlingar inom statsförvaltningen där nya ämbetsverk inrättas tar man i bruk lönesystem för dem. De föranleder merkostnader, eftersom lönerna för den personal som övergår är tryggade och en del av personalen får löneförhöjningar. Hittills har dessa förhöjningar gjorts enligt de ämbetsverkspotter som det avtalats om i statens ramavtal. I en tid av måttliga löneuppgörelser inom statsförvaltningen leder detta till mycket långa övergångsperioder och behovet av en snabbare harmonisering av lönerna ökar. Fullmakten behövs för att förhandlingar om dessa avtal för enskilda verk ska kunna föras också i fråga om harmoniseringen och för att avtal ska kunna ingås för de enskilda verken. Detta är ändamålsenligt i stället för att finansministeriet gör dessa avtal centraliserat och avtalen sedan ska godkännas separat av statsrådet och riksdagens finansutskott, vilket krävs enligt det vanliga förfarandet.

När de ämbetsverksspecifika avtalen ingås ska i avtalen tas in skrivningar om detta som håller sig inom ramen för fullmakten. Finansministeriet ska säkerställa detta när det granskar och godkänner de enskilda avtalen. Samtidigt ska det belopp som via budgeten tillfaller ämbetsverket liksom minskningen av beloppet preciseras separat för varje år på det sätt som anges i beslutsdelen. De ovan avsedda kostnader som föranleds av de avtal som ingåtts med stöd av fullmakten finansieras via budgeten för varje ämbetsverk för de aktuella åren.

Beloppet av fullmakten har dimensionerats enligt de uppgifter man hade om situationen i fyra sådana ämbetsverk (Naturresursinstitutet, Statens center för informations- och kommunikationsteknik, Konkurrens- och konsumentverket samt Nationella centret för utbildningsutvärdering) när budgetpropositionen lämnades. Fullmaktens belopp för de enskilda verken bestäms separat.

Användningen av fullmakten beräknas föranleda staten utgifter till ett belopp av 4 600 000 euro per år fr.o.m. 2022.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Anställning av extra personal och utgifter till följd av beslut om villkor i tjänsteförhållande 10 000
Löner på indragningsstat 15 000
Sammanlagt 25 000

2017 budget 25 000
2016 budget 25 000
2015 bokslut 26 816