Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

2. Ekonomiska utsikterPDF-versio

2.1. Konjunkturutsikter

Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt inom världsekonomin och världshandeln försämrats. År 2016 är tillväxten inom världshandeln endast 2 procent och är en procentenhet lägre än tillväxten inom världsekonomin. Världshandeln väntas återhämta sig något, men tillväxten är endast 4 procent 2018. Tillväxtutsikterna för den kinesiska ekonomin har försämrats ytterligare och tillväxttakten avtar till 6 procent 2018. Den långsammare ekonomiska tillväxten i Kina återspeglar sig i de övriga tillväxtländernas ekonomiska utsikter i synnerhet till följd av den mindre efterfrågan på råvaror.

Det förutspås att Finlands BNP kommer att växa med 1,1 % år 2016. Den måttliga tillväxten bygger främst på en gynnsam utveckling när det gäller privat konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen ökar med 1,2 procent jämfört med föregående år till följd av i första hand den gynnsamma utvecklingen av hushållens realinkomster och den vändning till det bättre som skett i fråga om sysselsättningen. De privata investeringarna beräknas öka 4,3 % och ökningen sker på en bred bas eftersom endast FoU-investeringarna minskar.

Tillväxten 2017 förutspås bli 0,9 %. Tillväxten bygger fortfarande på den gynnsamma utvecklingen av investeringar samt privat konsumtion. Exporten återhämtar sig i takt med att världshandeln återhämtar sig, men jämfört med tidigare år är tillväxten fortfarande svag. De privata investeringarna utvecklas fortfarande gynnsamt trots att den största ökningen i fråga om byggnadsinvesteringar redan är förbi. Däremot ökar investeringarna i maskiner och anordningar, och FoU-investeringarna börjar också öka.

Tillväxten inom den privata konsumtionen blir något långsammare och är 0,7 % år 2017. Till följd av konkurrenskraftsavtalet förutspås de nominella inkomsterna öka endast 0,8 %. Det förbättrade sysselsättningsläget stöder för sin del den privata konsumtionen. Industriproduktionen förutspås äntligen öka till ca 2 procent främst tack vare metallindustrin. Någon betydande ytterligare återhämtning finns inte inom synhåll inom tjänsteproduktionen. Antalet sysselsatta ökar 0,3 % och arbetslöshetsgraden beräknas sjunka till 8,8 procent. Konsumentpriserna stiger till 1,1 procent, men stegringen är fortfarande långsammare än normalt.

Åren 2016—2018 är den ekonomiska tillväxten som helhet mycket svag. Orsaken till den svaga tillväxten är att utvecklingen av exporten är obetydlig under hela granskningsperioden. Utvecklingen av exporten är fortfarande svagare än världshandeln och förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln fortgår således.

Samhällsekonomins utveckling

  2014* 2015* 2016** 2017**
         
BNP:s värde, md euro 203 205 206 212
BNP, volymförändring, % -0,7 0,2 1,1 0,9
Arbetslöshetsgrad, % 8,7 9,4 9,0 8,8
Sysselsättningsgrad, % 68,3 68,1 68,5 68,8
Konsumentprisindex, förändrings-% 1,0 -0,2 0,4 1,1
Lång ränta, 10 år, % 1,4 0,7 0,3 0,4

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1990—2018 

Figur 2. BNP och arbetslöshetsgraden 1990—2018

2.2. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Tyhjä elementti, POISTA

Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett underskott under de närmaste åren. Den offentliga ekonomin har på initiativ av olika regeringar varit föremål för omfattande anpassningsåtgärder, men trots dessa åtgärder har underskottet inte minskat nämnvärt. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Dessutom medför också befolkningens stigande medelålder att de offentliga utgifterna ökar. Till följd av detta har den offentliga sektorn skuldsatts i snabb takt redan under flera års tid, och skuldsättningen fortsätter under de närmaste åren. För att de offentliga finanserna ska klara av utgiftstrycket till följd av den åldrande befolkningen under de kommande årtiondena utan ytterligare åtgärder, bör de offentliga samfundens finansieringsbehov uppvisa ett överskott på ca 2 % i förhållande till BNP vid ingången av nästa årtionde. Enligt nuvarande uppskattningar uppvisar det i stället för ett överskott ett underskott på 1,2 % av BNP.

Skattegraden, dvs. skatter och avgifter av skattenatur i förhållande till BNP, minskar under de närmaste åren. Konkurrenskraftsavtalet minskar skattegraden betydligt eftersom arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift sänks och beskattningen av löntagares förvärvsinkomster lindras 2017. Utgiftsgraden, dvs. utgifter i förhållande till BNP, minskar också under prognosperioden eftersom konkurrenskraftsavtalet sänker den offentliga sektorns omkostnader. Minskningen av de arbetslöshetsrelaterade utgifterna samt anpassningsåtgärderna innebär också att utgiftsgraden minskar.

Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

% av BNP 2014* 2015* 2016** 2017**
         
Skatter och socialskyddsavgifter 43,9 44,1 44,3 43,3
Offentliga samfunds utgifter 58,1 57,7 57,4 56,6
Offentliga samfunds nettokreditgivning -3,2 -2,8 -2,4 -2,6
— Statsförvaltningen -3,7 -3,0 -2,8 -2,8
— Lokalförvaltningen -0,8 -0,6 -0,5 -0,4
— Arbetspensionsanstalterna 1,7 1,3 1,1 0,8
— Övriga socialskyddsfonder -0,3 -0,4 -0,1 -0,1
Primärt saldo -2,9 -2,5 -2,1 -2,4
Strukturellt saldo -1,6 -1,2 -1,2 -1,6
Offentliga samfunds bruttoskuld 59,3 62,6 64,3 65,8
Statsskulden 46,3 47,7 49,7 51,2

Centrala förändringar i förhållande till vårens plan för de offentliga finanserna

Förändringar som påverkar saldot i de offentliga finanserna jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2016

Enligt nationalräkenskaperna, % av BNP 2016 2017
     
Saldo i de offentliga finanserna, våren 2016 -2,5 -2,1
Staten:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,4
Effekten av andra faktorer 0,1 0,3
Lokalförvaltningen:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av andra faktorer 0,1 0,2
Arbetspensionsfonder:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten -0,1 -0,1
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten -0,2 -0,5
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,1
Effekten av andra faktorer 0,1 0,3
Övriga socialskyddsfonder:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,1 0,1
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,2
Effekten av andra faktorer 0,0 0,0
Saldo i de offentliga finanserna, hösten 2016 -2,4 -2,6