Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning och forskning
         10. Utveckling av landsbygden
         40. Naturresursekonomi
         64. Forststyrelsen

Statsbudgeten 2019

70. Lantmäteri och datalagerPDF-versio

Förklaring:Under detta kapitel har utgifterna för verksamheten vid Lantmäteriverket samt utgifterna för understödjande av fastighetsförrättningar budgeterats.

Omvärlden

De allmänna ekonomiska konjunkturerna påverkar särskilt lantmäteriförrättningar och inskrivningsärenden så att efterfrågan på dem följer konjunkturutvecklingen med viss fördröjning.

Serviceproduktionen styrs allt tydligare av kundernas och samhällets behov. Mobiltekniken används allt oftare i olika applikationer för slutanvändare. Positionering, geografisk information och navigationstjänster används i allt större utsträckning för näringslivets behov, för förbättrad säkerhet, i uträttande av ärenden i vardagen samt i fritidsaktiviteter. Den alltmer mångsidiga användningen av terrängdata och annan geografisk information t.ex. som utgångsuppgifter vid olika analyser leder till att det ställs högre krav på dem. De ökande kraven hänför sig bl.a. till tredimensionell information, informationens livscykel, metauppgifter och informationens enhetlighet.

Informationstekniken och processerna som hänför sig till utnyttjandet av den och samarbetsstrukturerna är kritiska framgångsfaktorer som blir alltmer framträdande. De elektroniska tjänsterna utökas, de blir interaktiva och baserar sig på stark autentisering med målet att medborgarna ska ha tillgång till enhetliga tjänster som friktionsfritt övergår i varandra. Teknikens utveckling syns som ett och kontinuerligt behov av att modernisera tekniken och programmen.

Den ökade internationella användningen av informationsmaterialen och de tekniska, innehållsmässiga och juridiska kraven i anslutning till detta förutsätter medverkan när det gäller standardisering, fastställande av gemensamma mål och annat samarbete.

Grunddatalagrens roll och samutnyttjandet av dem inom förvaltningen och vid ordnandet av tjänster i anslutning till den och inom bl.a. informationsledningen har stärkts när den nationella digitala infrastrukturen (bl.a. informationsleden) utvecklas och förenhetligas. Genom förvaltning och förbättring av fastighetsdatasystemet tryggas det nationella garantisystemet och skapas förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi och en hållbar användning av naturresurser. Terrängdatasystemet spelar en viktig roll som ett enhetligt basmaterial som innehåller rikstäckande geografisk information.

Den övergripande arkitekturen inom hela den offentliga förvaltningen förutsätter åtgärder för beskrivning av de digitala ekosystemen samt datalager, beskrivande uppgifter (metadata) och informationsservice i anslutning till dem. Samarbetet när det gäller att utveckla de digitala ekosystemen och när det gäller insamling och användning av ändrings- och uppföljningsuppgifter som behövs för produktionen och förvaltningen av datalagren ökar. Byggandet av den nationella infrastrukturen för geografisk information och genomförandet av INSPIRE-direktivet framskrider, vilket förutsätter att tillgången till och samanvändningen av material utvecklas.

Utifrån det riksomfattande terrängdatasystemet försöker man utveckla ett datalager med grundläggande geografisk information som beskriver terrängen och den byggda miljön och vars underhåll grundar sig på ett samarbete mellan flera myndigheter och gemensamt överenskomna underhållsprocesser. Målet är att eliminera dubbelarbete, höja produktiviteten och förbättra möjligheterna att använda terrängdatamaterialet genom ökad interoperabilitet.

Verksamheten vid centralen för geografisk information består av främjande av utvecklandet av samanvändningen av geografisk information och den nationella infrastrukturen för geografisk information samt forskning som gäller hela lantmäterisektorn. Moderniseringen av den tekniska infrastrukturen vid forskningsstationen Metsähovi fortsätter genom att apparaturen förnyas.

Geografisk information har fått större betydelse i samhället och geografisk information används allt mer inom alla samhällssektorer. Målet för redogörelsen om politiken för geografisk information är att skapa en vision och riktlinjer för hur produktionen av geografisk information och därmed sammanhängande informationstjänster bör vidareutvecklas och på vilket sätt olika sektorers verksamhetsförutsättningar kan förbättras med hjälp av geografisk information.

Inom spetsprojektet Digitalisering av offentliga tjänster, som hänför sig till regeringsprogrammet, har en projekthelhet startat som gäller den offentliga förvaltningens gemensamma plattform för geografisk information, med syftet att effektivisera förvaltningen och användningen av geografisk information. Med den gemensamma plattformen för geografisk information avses en ny informations- och servicehelhet med hjälp av vilken aktörerna inom den offentliga förvaltningen lättare kan föra in egen geografisk information, som i allmänhet samlats in för något organisationsspecifikt syfte, i det gemensamma informationsmaterialet och med hjälp av serviceplattformen göra den tillgänglig för olika användningsändamål.

En ny servicehelhet för bostadsaktieregister som möjliggör digitalisering av processerna för byte av bostadsaktier och hanteringen av säkerheter är under uppbyggnad. Inrättandet av det elektroniska bostadsaktieregistret är ett omfattande förvaltningsövergripande samarbetsprojekt för digitalisering av de offentliga tjänsterna i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet.

En del av Lantmäteriverkets it-servicecentrals uppgifter övertas av Livsmedelsverket från och med den 1 januari 2019. De uppgifter som överförs är de it-tjänster som produceras för förvaltningsområdets övriga ämbetsverk.

Samhälleliga effektmål

Inom politikområdet lantmäteri och datalager uppnås utöver de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln dessutom följande mål:

  • — genom förvaltningen av och tjänsterna inom fastighets- och lägenhetsdatasystemen tryggas funktionen hos det nationella ägar- och garantisystemet samt informationsbehovet i ett allt mer digitaliserat samhälle
  • — genom förvaltningen av och tjänsterna inom terrängdatasystemet tryggas grunden för positionsbestämning samt informationsbehovet i ett allt mer digitaliserat samhälle
  • — insamlandet, organiseringen och användningen av geografisk information och utvecklandet av informationstjänster i anslutning till den stöds genom tjänster som bidrar till utnyttjandet och utvecklandet av den rikstäckande infrastrukturen för geografisk information
  • — förvaltningsområdets datalager kan utnyttjas på ett mångsidigt sätt och användas gemensamt samt förvaltas väl och är säkra att använda
  • — naturresursdata är aktuella och interoperabla och används effektivt vid styrningen av naturresursekonomin.

01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 40 080 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till Lantmäteriverkets självfinansieringsandel i samfinansierade forskningsprojekt

2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

3) till betalning av medlemsavgifter som hänför sig till ämbetsverkets verksamhet.

Förklaring:Lantmäteriverkets ska inom sitt verksamhetsområde

  • — sörja för fastighetsbildnings- och ägoregleringsverksamheten
  • — bedriva vetenskaplig forskning och utveckling
  • — sörja för grunderna för positionsbestämningen och produktionen av grundläggande geografisk information samt producera sakkunnigtjänster som ställs till samhällets förfogande
  • — sköta underhållet av de register som behövs
  • — sörja för den allmänna utvecklingen i branschen och delta i det internationella samarbetet
  • — sköta andra uppgifter som bestäms särskilt eller som jord- och skogsbruksministeriet förelägger verket.

Lantmäteriverket stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln och i förklaringsdelen under kapitel 30.70.

Verksamhetens resultat och hanteringen av resurser

I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2019 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Lantmäteriverket, utöver de mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser som anges i förklaringsdelen under kapitel 30.01:

Lantmäteriverket fördjupar samarbetet kring forskning och infrastruktur med andra forskningsinstitut, högskolor och företag genom att utnyttja olika samarbetsstrukturer. Verket svarar för och utvecklar forskningsstationen Metsähovi och forskningsstationen i Virolahti. Med apparaturen i forskningsstationerna förvaltas riksomfattande positionsbestämningssystem och referenssystem. I syfte att förbättra positionsbestämningens tillförlitlighet och med anledning av det projektet för översyn av Geodatacentralens lokaler fortsätter arbetet med att modernisera forskningsstationen Metsähovi och dess apparatur samt det permanenta nätverket för satellitbaserad positionsbestämning (GNSS) under 2016—2020.

Kostnader, intäkter och årsverken för Lantmäteriverkets huvudfunktioner

  2017 bokslut 2018 uppskattning 2019 uppskattning
  Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv. Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv. Kostnader
1 000 €
Intäkter
1 000 €
Årsv.
                   
Fastighetsförrättningar 39 149 39 710 521 36 191 35 841 465 35 200 35 200 489
Ägoregleringsuppgifter 3 215 38 48 3 223 - 50 3 300 - 49
Inskrivningsuppgifter 18 668 20 154 282 20 154 20 100 326 22 286 22 286 326
Upprätthållande av grunddatalager 30 989 2 035 421 35 901 2 871 437 31 730 2 570 434
Informationstjänst 12 871 12 993 49 11 123 11 333 54 13 000 13 200 54
Lantmäteri och forskning, utveckling och sakkunnigtjänster inom sektorn för geografisk information 13 377 7 591 277 10 650 6 190 271 15 950 6 500 283
Produktion av it-tjänster 14 048 12 551 139 13 818 12 785 150 - - -
Sammanlagt 132 316 95 072 1 737 131 060 89 120 1 753 121 466 79 756 1 635

Nyckeltal för ämbetsverket

  2017
utfall
2018
mål1)
2019
mål
       
Samhälleliga verkningar      
— antalet kommuner som deltar i samarbetet kring den nationella terrängdatabasen - - 15
— täckningsindex för programmet för grundlig förbättring FDS-2021 35 42 49
— utnyttjande av datalager, ökning från föregående år, % 6 3 3
       
— forskningens förtroende- och anseendeindex   3,55 3,60
       
— ägoregleringsproduktion (Mha) 6 911 6 900 6 300
       
Funktionell effektivitet      
— totalproduktivitet 102,5 102,0 102,0
— arbetsproduktivitet 102,1 102,0 102,0
       
Produktion och kvalitetsledning      
— förrättningsproduktion, förrättningar, st. 17 216 17 027 17 000
— ägoreglering (nyskifte), st. 4 4 6
— inskrivningsavgöranden, st. 242 551 230 000 220 000
— produktion av terrängdata sammanlagt, km² 54 652 54 000 54 000
— grundläggande förbättring av åkeruppgifterna, km² 54 134 54 000 54 000
— höjdmodell med en rutstorlek på 2 m, km² 25 886 21 000 10 000
— tiden för styckningar, mån. 4,9 4,9 4,5
— behandlingstid för lagfarter, dagar 30 25 20
— fullständighet hos byggnader och vägnät, % - - 96
— kundtillfredsställelse totalt, % 86 88 88
— refererade vetenskapliga publikationer, st. 109 120 120
       
— störningsfria e-tjänster, % 100 99,5 99,5

1) Uppdaterats enligt resultatavtalet

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 140 499 137 590 119 836
Bruttoinkomster 95 396 87 353 79 756
Nettoutgifter 45 103 50 237 40 080
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 38 695    
— överförts till följande år 41 044    

Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

  2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
       
Offentligrättsliga prestationer      
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten      
— intäkter av försäljningen av prestationer 71 537 66 484 68 686
— övriga intäkter - - -
Intäkter sammanlagt 71 537 66 484 68 686
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 43 521 40 908 41 787
— andel av samkostnader 24 960 25 576 26 889
Kostnader sammanlagt 68 481 66 484 68 676
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 3 056 - -
Kostnadsmotsvarighet, % 104 100 100
       
Övriga prestationer      
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten      
— intäkter av försäljningen av prestationer 2 117 2 010 2 000
— övriga intäkter - - -
Intäkter sammanlagt 2 117 2 010 2 000
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 1 141 1 486 1 078
— andel av samkostnader 850 424 882
Kostnader sammanlagt 1 991 1 910 1 960
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 126 100 40
Kostnadsmotsvarighet, % 106 105 102

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiering av anskaffningsutgifter som skaffats hos ansvarområdets servicecentral (överföring till moment 30.01.05) -150
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar, återföring av en överföring (överföring från moment 30.70.40) 1 000
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar (överföring av engångsnatur till moment 30.70.40) -500
Överföring till moment 30.20.01 (142 årsv.) -1 350
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015) -449
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -30
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) -52
Indexhöjning av hyresutgifterna 19
Lönejusteringar 1 323
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) -25
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -245
Sparbeslut -3 000
Spetsprojektfinansieringen upphör (regeringsprogr. 2015) -7 100
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -130
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -13
Temporär sänkning av StPL-avgiften 536
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen 112
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -103
Sammanlagt -10 157

2019 budget 40 080 000
2018 I tilläggsb. 1 147 000
2018 budget 50 237 000
2017 bokslut 47 452 000

40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter enligt lagen om stöd för nyskiften (1423/2014) samt utgifter för finansieringen av lån och räntestöd enligt 102 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) och utgifter för inlösningar enligt 19 § i lagen om vissa regleringar av vattenägor (31/1980)

2) till betalning av utgifter enligt 21 och 22 § i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988)

3) till betalning av sådana kostnader och ersättningar som orsakas av en förrättning och som avses i 3 § 5 mom. i lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995) när det gäller nyskiften och regleringar av vattenägor.

Anslaget får användas till utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 8 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Förklaring:Anslaget används för att stödja ägoregleringar av åkrar samt ägoregleringar av skogar av pilotkaraktär. Man bedömer att användningen av anslaget fördelar sig så att den andel som återkrävs hos sakägare är ca 1 400 000 euro och statens slutgiltiga utgift blir ca 1 100 000 euro.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur (Ägoreglering) (riksdagen) -200
Förvaltning/Jord- och skogsbruk (regeringsprogr. 2015) -1 000
Tillläggsfinansiering för ägoregleringar 1 000
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar, bortfall av tillägg av engångsnatur (överföring till moment 30.70.01) -1 000
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar (överföring av engångsnatur från moment 30.70.01) 500
Sammanlagt -700

2019 budget 3 500 000
2018 budget 4 200 000
2017 bokslut 2 954 356