Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2009

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en tilläggsbudget för 2009.

Utsikter för ekonomin

Världsekonomin är inne i en recession och ett nytt uppsving ser ut att flyttas längre in i framtiden än beräknat. Den instabilitet som har varit rådande i ett drygt år på de internationella finansmarknaderna förvärrades till en kris hösten 2008, och i månadsskiftet oktober-november spreds verkningarna snabbt över världen. Som en följd av globaliseringen inom handel och finansiering drabbas alla ekonomiområden av konjunkturnedgången samtidigt. Massiva och brett upplagda stödåtgärder hösten 2008 hade en lugnande effekt på marknaderna för kortfristiga lån mellan bankerna, medan åtgärderna inte ännu nämnvärt har underlättat situationen på kreditmarknaderna, åtminstone inte för företagskunder. Finansieringskrisen har spritt sig till realekonomin, vilket förstärker den nedåtgående spiralen. Betydande världsomspännande penning- och finanspolitiska stimulansåtgärder skapar emellertid en grund för ett nytt uppsving inom ekonomin, men en vändning till det bättre torde tidigast kunna ske först i slutet av innevarande år.

Tillväxten i den inhemska nationalprodukten mattades snabbt av i slutet av år 2008, då priset på finansiering steg och efterfrågan på bostadsmarknaden minskade, vilket försämrade situationen på byggnadsmarknaden. De negativa effekterna förstärktes av att läget på exportmarknaden försämrades snabbt och i betydande utsträckning, och detta ledde till en nedgång i nya beställningar samt i industriproduktionen. Förändringen i slutet av år 2008 var kännbar, och den resulterade i en dålig utgångssituation för år 2009.

En nedgång i byggandet, annan investeringsverksamhet och exporten leder till ökad arbetslöshet, som i år kommer att stiga till i genomsnitt drygt 8 procent av arbetskraften. Detta leder till att hushållen blir försiktigare och ökar sitt sparande. Inflationen avtar snabbt särskilt till följd av att energikostnaderna minskar och räntorna sjunker, och i genomsnitt kommer konsumentpriserna att stiga med ungefär en procent år 2009. Som en följd av den minskande inflationen, de ökande inkomsterna samt lättnaderna i beskattningen av arbete och pensionsinkomster stiger köpkraften, men eftersom konsumenterna är försiktiga kommer den förbättrade köpkraften inte fullt ut att återspeglas i konsumtionen, och totalproduktionen ökar således endast p.g.a. tillväxten i den offentliga efterfrågan. Totalproduktionen minskar i år med över 2 procent, fastän stimulansåtgärderna i tilläggsbudgetpropositionen gör svackan i ekonomin mindre och förhindrar att arbetslösheten ökar. Finland är ett land som är beroende av utvecklingen inom exporten och därför återhämtar sig den finska ekonomin i takt med att exportefterfrågan normaliseras. Om världsekonomin återhämtar sig som väntat under årets senare hälft, torde den rådande konjunkturnedgången nå botten ännu i år. Återhämtningen kan gå snabbt, eftersom lagren med slutprodukter har anpassats till en mindre efterfrågan under konjunkturnedgången.

Den offentliga ekonomins finansiella ställning var ännu år 2008 relativt stark. Den kännbara konjunktursvängningen och de effektiva stimulansåtgärderna minskar dock överskottet snabbt, och redan i år kommer de offentliga samfundens finansiella överskott att försvinna. Enligt en färsk prognos från Europeiska kommissionen kommer så gott som alla andra EU-stater också att uppvisa underskott både i år och nästa år. Kommissionen uppskattar att underskottet inom euroområdet sjunker till 4 procent år 2009 och att skuldkvoten stiger till drygt 70 procent i förhållande till totalproduktionen.

Tydligast och snabbast syns den offentliga ekonomins försvagade tillstånd i Finland i statsfinanserna, framför allt i de influtna konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, i synnerhet samfundsskatt och skatt som betalas på överlåtelsevinster. Även kapitalinkomsterna kommer att minska märkbart i jämförelse med den höga nivån under de senaste åren. Utgifterna utanför ramarna för statsfinanserna, såsom utgifter som hänför sig till skötsel av arbetslösheten och finansiella investeringar som hänför sig till stimulansåtgärderna, ökar, likaså de stimulansåtgärder bl.a. i trafikprojekt som inkluderas i ramen. Underskottet enligt nationalräkenskaperna uppgår år 2009 till -2,3 procent i förhållande till totalproduktionen.

Även den kommunala ekonomin kommer att uppvisa underskott i år. Den försvagade ekonomiska situationen inverkar först och främst på ekonomin särskilt i de kommuner där beroendet av samfundsskatt är stort. Situationen inom den kommunala ekonomin hotar att förvärras ytterligare år 2010, om man inte lyckas stävja utgiftsutvecklingen. Underskottet enligt de offentliga samfundens bokföring uppgår till -0,4 procent i förhållande till totalproduktionen år 2009.

Den offentliga skulden, som år 2008 internationellt sett var rätt liten, dvs. uppskattningsvis 33 procent i förhållande till totalproduktionen, ökar märkbart i år. Utöver statens upplåning ökar även kommunernas skuldsättning och den offentliga skuldens förhållande till BNP torde öka med minst 5 procentenheter till 38 procent.

Inkomstposterna

I tilläggsbudgetpropositionen sänks kalkylen över de ordinarie inkomsterna med ett nettobelopp på 2 867 miljoner euro, varav sänkningen av skatteinkomstposterna uppgår till 2 620 miljoner euro.

Intäktskalkylen över inkomstskatt minskar med 1 620 miljoner euro, varav 100 miljoner euro är en minskning av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster och 1 520 miljoner euro är en minskning av intäktskalkylen över samfundsskatt. Minskningen av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster beror i huvudsak på den förutsedda ökningen av arbetslösheten och på minskningen av intäktskalkylen över samfundsskatt från de belopp som inflöt år 2008 samt på företagens försämrade resultatutveckling.

Intäktskalkylen över mervärdesskatten sänks med 603 miljoner euro på grund av uppgifterna om utfallet år 2008 och de försvagade ekonomiska utsikterna. Intäktskalkylen över energiskatten sänks med 47 miljoner euro med anledning av att kalkylen över energikonsumtionen har sänkts på grund av de minskade influtna beloppen och de försvagade ekonomiska utsikterna.

Intäktskalkylen över bilskatten sänks med 250 miljoner euro på grund av att den ekonomiska utvecklingen har varit svagare än beräknat. Överlåtelseskatten sänks med 100 miljoner euro till följd av de influtna beloppen och den ekonomiska utvecklingen som varit svagare än beräknat.

Med anledning av att Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal Ab är försatt i likvidation uppskattas 23,7 miljoner euro inflyta till staten och dessutom intäktsförs 20 miljoner euro från Statens säkerhetsfond.

Kalkylen över ränteintäkter på depositioner sänks med 73 miljoner euro med anledning av sänkningen av depositionsräntorna. Kalkylen över utdelningsinkomster sänks med 250 miljoner euro med anledning av företagens försvagade resultatutveckling i synnerhet under slutet av år 2008.

Balans och statsskulden

Med beaktande av avdragen på 2 867 miljoner euro från de ordinarie inkomsterna och tilläggen på 2 738 miljoner euro till anslagen uppvisar tilläggsbudgetpropositionen för år 2009 ett underskott på 5,6 miljarder euro. Statens nettoupplåning år 2009 föreslås uppgå till 8,0 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till 62,6 miljarder euro i slutet av år 2009, vilket är ca 34 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro
  2007
Bokslut
2008
Godkänd
budget (budget + tillläggsbudgetarna)
2009
Godkänd
budget
2009
Regeringens
proposition
2009
Sammanlagt
           
Anslag sammanlagt
(exkl. minskning av statsskulden)
40 327 44 388 46 291 2 738 49 030
— Räntor på statsskulden (huvudtitel 36) 2 341 2 289 2 173 - 2 173
Minskning av statsskulden
(huvudtitel 37)
2 925 1 395 - - -
— Nettoamorteringar 2 920 1 347 - - -
— Skuldhantering 5 48 - - -
           
Inkomstposter sammanlagt
(exkl. nettoupplåning och skuldhantering)
43 212 45 783 43 880 -2 867 41 013
— Skatteinkomster 36 711 37 753 37 295 -2 620 34 675
— Övriga inkomster 6 501 7 470 6 586 -247 6 338
— Kumulativt överskott - 560 - - -
Nettoupplåning och skuldhantering (mom. 15.03.01) - - 2 411 5 606 8 017
— Nettoupplåning - - 2 639 5 606 8 245
— Överföring från statsverket till statens kärnavfallshanteringsfond - - -180 - -180
— Skuldhantering - - -48 - -48

Ramen för valperioden

Den tilläggsbudgetmotion för år 2009 som inkluderas i ramen uppgår till 300 miljoner euro. Av tilläggsbudgetmotionen för år 2008 blev 74,2 miljoner euro oanvänt, och detta belopp är disponibelt år 2009. Förslagen till anslag i tilläggsbudgetpropositionen uppgår till sammanlagt 2 738 miljoner euro, varav de utgifter som ska hänföras till ramen uppgår till 205 miljoner euro.

Åtgärder som stimulerar ekonomin

I stimulanspaketet föreslås att finansiering anvisas för offentliga investeringar, t.ex. trafikprojekt och reparationsbyggande. Det föreslås en ökning av fullmakten för räntestödslån för byggande samt ökad företags- och exportfinansiering. Dessutom föreslås att arbetsgivares folkpensionsavgift sänks med 0,8 procentenheter från och med den 1 april 2009 och avskrivningsrätten för åren 2009 och 2010 föreslås bli utökad. Hotet om ökad arbetslöshet försöker man lindra genom sysselsättningsåtgärder och utbildningspolitiska åtgärder.

De åtgärder som är avsedda att stimulera ekonomin skulle leda till att projekt på sammanlagt 1,6 miljarder euro kan påbörjas, om man räknar in kommunernas och den privata sektorns satsningar i detta belopp. Sänkningen av arbetsgivares folkpensionsavgift och den utökade avskrivningsrätten inom produktionsverksamhet, stimulanspaketet inkluderat, uppgår till 2,0 miljarder euro. Jämvikten i budgetekonomin försvagas med ca 0,7 miljarder euro och ramutgifterna ökar med 216 miljoner euro. Åtgärdernas omedelbara konsekvenser för sysselsättningen är sammanlagt ca 18 000 årsverken, och ca 25 000 årsverken med de indirekta konsekvenserna inkluderade. Dessutom föreslås att sammanlagt 2,6 miljarder euro ska anvisas för företags- och exportfinansiering.

Investeringar i trafikprojekt och vattenbyggnad

Det föreslås att anslaget för basväghållning ökas med 50 miljoner euro, varav 45,8 miljoner euro riktas till Vägförvaltningen och 4,2 miljoner euro till anslaget för landskapet Kajanaland. Det föreslås att anslaget för basbanhållning ökas med 21,5 miljoner euro.

Vissa trafikprojekt föreslås bli tidigarelagda så att de påbörjas år 2009, en del av dem med specialfinansiering. Det föreslås att vägprojektet rv 51 Kyrkslätt—Stensvik godkänns med en fullmakt att ingå avtal för 80 miljoner euro, vägprojektet rv 14 Nyslotts centrum, I etappen, med en fullmakt att ingå avtal för 25 miljoner euro, vägprojektet rv 5 Päiväranta—Vuorela med en fullmakt att ingå avtal för 90 miljoner euro, vägprojektet rv 6 Ringvägen vid Joensuu med en fullmakt att ingå avtal för 35 miljoner euro och projektet fördjupande av farleden till Mäntyluoto i Björneborg med en fullmakt att ingå avtal för 9,2 miljoner euro. Det föreslås att fortsättningen på första etappen av förbättrandet av servicenivån på banavsnittet Seinäjoki—Uleåborg godkänns med en fullmakt att ingå avtal för 40 miljoner euro och att projektet helt finansieras med VR-Groups finansiering. Dessutom föreslås att Luftfartsverkets egna investeringar görs i snabbare takt genom att ett anslag på 6 miljoner euro godkänns för en utvidgningsinvestering på 21 miljoner euro för passagerarterminalen på Uleåborgs flygplats samt genom att minska kravet på intäktsföring av vinsten för år 2009 med ett belopp som motsvarar kostnaderna på högst 10 miljoner euro för reparationsarbeten på Helsingfors—Vanda flygplats.

Det föreslås att genomförandet av det riksomfattande bredbandsprojektet inleds år 2009 genom att Kommunikationsverket beviljas en fullmakt att ingå avtal för 66 miljoner euro för statsunderstöd som beviljas teleföretag så att statsunderstödet kan vara högst en tredjedel av kostnader och högst samma belopp som landskapen, kommunerna samt EU:s landsbygdsprogram och strukturfonder finansierar gemensamt. För Meteorologiska institutet föreslås ett anslag på 3,2 miljoner euro för utvecklande av infrastrukturen för en satellitjordstation i Sodankylä.

För nya vatten- och avloppsarbeten samt vattendragsarbeten som snabbt kan påbörjas föreslås en ökning på 4 miljoner euro och för miljöarbeten sammanlagt 2 miljoner euro. Dessutom föreslås ett anslag på 0,2 miljoner euro av engångsnatur för det s.k. Vesijärviprojektet, dvs. kostnaderna för byggande av ett ställe för mottagning och första hantering av fångster från vårdfiske i Niemi hamn i Lahtis stad.

Reparationsbyggande och bostadsproduktion

Det föreslås att Senatfastigheters investeringsfullmakt ska höjas med 30 miljoner euro, och Senatsfastigheters investeringar får därmed ge upphov till utgifter på sammanlagt 370 miljoner euro år 2009. Likaså föreslås det att affärsverkets upplåningsfullmakt höjs med 30 miljoner euro. Den utökade fullmakten är avsedd för en tidigareläggning av olika investeringsprojekt, och enligt förslaget ingår bl.a. totalrenoveringar av fängelsebyggnader, en totalrenovering och utbyggnad av Statens konstmuseums lagerutrymmen i Vermo och en totalrenovering och utbyggnad av Mikael-skolans utrymmen bland de projekt som ska inledas redan under innevarande år.

En anslagsökning på 9 miljoner euro föreslås för grundlig renovering av skolor. För grundlig renovering av daghem och ålderdomshem föreslås likaledes ett anslag på 9 miljoner euro i statsunderstöd.

Av ofördelade tippnings- och penninglotterivinstmedel anvisas sammanlagt 30 miljoner euro för projekt med anknytning till vetenskap, konst, idrott och motion samt ungdomsarbete i syfte att stimulera och upprätthålla sysselsättningen.

För att stimulera byggnadsverksamheten i ett läge där den sammanlagda effekten av att konjunkturtoppen inom husbyggandet har passerats och att det råder en internationell finanskris håller på att leda till en exceptionellt hård åtstramning av byggnadsverksamheten, uppmuntras sådana renoveringar som bostadsaktiebolag och hyresbolag inleder mellan den 1 februari och den 31 december 2009 med konjunkturunderstöd på sammanlagt 125 miljoner euro.

Nyproduktion av bostäder understöds också undantagsvis med kortfristiga räntestöd enligt den nya s.k. mellanmodellen för lån, som gäller nya hyresbostäder. I anslutning till modellen utökas fullmakten för beviljande av räntestödslån för bostadsproduktion och bostadsreparation med 250 miljoner euro till sammanlagt 1 170 miljoner euro.

Anskaffning av försvarsmateriel

För försvarsmaterielanskaffningar av engångsnatur föreslås ett anslag på 10 miljoner euro.

Oljebekämpningsfartyget

För totalrenovering av oljebekämpningsfartyget Halli föreslås ett anslag på 7 miljoner euro.

Företags- och exportfinansiering

Det föreslås att den exportfinansiering som tillfälligt tagits in i årets budget höjs från tidigare 1 200 miljoner euro till sammanlagt 3 000 miljoner euro, och fullmakten att bevilja Finlands Exportkredit Ab lån i statsbudgeten föreslås därför bli utökad med 2 500 miljoner euro. I anslutning till Finlands Industriinvestering Ab ska det inrättas en fond med uppgift att investera i sådana i övrigt livskraftiga företag som har råkat i tillfälliga svårigheter på grund av konjunkturnedgången, och det föreslås därför att ett anslag på 100 miljoner euro för kapitaliseringen av Finlands Industriinvestering Ab tas in i tilläggsbudgeten.

För ersättning av Finnvera Abp:s förluster föreslås ett tilläggsanslag på 15 miljoner euro.

Rådgivningstjänster

Ett tilläggsanslag på 0,2 miljoner euro föreslås för införande av temporära rådgivningstjänster för små företag. För politikområdet företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro för ekonomi- och skuldrådgivning.

Skatter och socialskyddsavgifter

Det föreslås att arbetsgivares folkpensionsavgift ska sänkas med 0,8 procentenheter från och med 1.4.2009, vilket i sin tur leder till en minskning av arbetskraftskostnaderna för den privata sektorn, kommunerna och församlingarna. Den minskade folkpensionsavgiften ökar statens utgifter med anledning av folkpensionslagen med ca 387 miljoner euro 2009.

Det föreslås att det maximala beloppet av de avskrivningar som kan göras från anskaffningsutgifterna för byggnader, maskiner och anordningar för åren 2009 och 2010 fördubblas jämfört med ordinarie avskrivningar. De förhöjda avskrivningarna beräknas minska skatteinkomsterna med ca 40 miljoner euro 2009 och ca 75 miljoner euro år 2010.

Sysselsättnings- och utbildningspolitiska åtgärder

Det föreslås ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro för grundläggande yrkesutbildning, vilket motsvarar en ökning av antalet elever med ca 750. Även för yrkesinriktad tilläggsutbildning föreslås ett tilläggsanslag på 4 miljoner euro. För den nya utbildningen av läroavtalstyp för högskoleutbildade föreslås ett anslag på 1 miljon euro, medan ett anslag på 3 miljoner euro riktas till den vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen i syfte att öka utbudet av sådan utbildning.

För åtgärder i syfte att förebygga negativa följder av konjunkturnedgången för företagsverksamheten och sysselsättningen föreslås ett tillägg på 25 miljoner euro för Tekes vidkommande för fullmakter och lån för innevarande år. För arbetskrafspolitisk utbildning föreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro och för startpeng ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro. Det föreslås att omställningsskyddet ska utvidgas till att omfatta också permitterade, vilket ökar behovet av anslag för finansieringen av sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder med 7 miljoner euro. Det föreslås därför ett tillägg på 1,2 miljoner euro för skötseln av tillfälliga uppgifter vid TE-byråerna i samband med omställningsskyddet. För investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte föreslås en tilläggsfullmakt på 5 miljoner euro. Det föreslås därutöver att budgeteringen av fullmakterna för strukturfondsprogrammen ska tidigareläggas till 2009 till ett belopp av sammanlagt ca 43 miljoner euro.

Det föreslås ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro och en tilläggsfullmakt på 8 miljoner för energistöd. Anslaget och fullmakten är avsedda att användas för projekt som främjar användningen av förnybar energi och energieffektiviteten och som snabbt kan påbörjas och främjar sysselsättningen, samtidigt som de stöder målen för den långsiktiga klimat- och energistrategin.

Vissa andra ändringar

För migrationsverkets omkostnader föreslås en temporär anslagsökning på 1 miljoner euro för att snabba upp behandlingen av asylärenden.

På basis av utfallet av förändringen i kostnadsnivån 2008 beviljas ett tillägg på 32,5 miljoner euro i försvarsmaktens anslag.

Ett tillägg på 2,48 miljoner euro för ändrings- och planeringsarbeten i fråga om centrala informationssystem föreslås för de regionalförvaltningsmyndigheter som inleder sin verksamhet 1.1.2010. Det föreslås att anslaget för främjande av produktiviteten minskas i motsvarande mån.

Det föreslås att Island beviljas ett lån på 350 miljoner euro för balansering av ekonomin. Räntan på lånet ska vara minst lika hög som den som Finland betalar för den statliga upplåningen under motsvarande tid. Det föreslås att lånet beviljas utan säkerhet. De närmare lånevillkoren bestäms av finansministeriet.

Europeiska investeringsbankens kapital höjs med ca 68 miljarder euro, varav Finlands andel är ca 864 miljoner euro. Förhöjningen betalas ur bankens tillskottsfonder.

På grund av att inkomsterna beräknas minska 2009 föreslås det att avräkningsbeloppet till Åland minskas med ca 13 miljoner euro.

För utbildningsstyrelsens omkostnader föreslås en anslagsökning på 0,6 miljoner euro. För bolagiseringen av Utbildningscentret för undervisningssektorn föreslås ett anslag på 1,54 miljoner euro. För omkostnaderna för statlig allmänbildande utbildning föreslås ett anslag på 0,35 miljoner euro, bl.a. för basverksamheten vid statens skolhem och Europaskolorna.

I syfte att trygga elförsörjningen i Norra Lappland föreslås en fullmakt på 1 miljon euro.

För kostnaderna för förberedelserna inför inrättandet av den nya Centralen för läkemedelsområdet föreslås ett tilläggsanslag på 0,3 miljoner euro.

Det föreslås att ett tilläggsanslag på ca 1,5 miljoner euro beviljas för Folkpensionsanstaltens utgifter för det informationssystem som förberedelserna inför överföringen av tolktjänster för handikappade från ingången av 2010 kräver.

På grund av den förhöjda arbetslöshetsprognosen ökar behovet av anslag för utkomstskyddet för arbetslösa med ca 250 miljoner euro och för bostadsbidraget med 33 miljoner euro. Den ökade omfattningen av arbetskraftsutbildningen minskar behovet av anslag för utkomstskyddet för arbetslösa med ca 4,5 miljoner euro och ökar behovet av anslag för studiesociala förmåner för deltagande i vuxenutbildning med 10 miljoner euro.

De försvagade ekonomiska utsikterna beräknas även öka statens andel av de utgifter som lagen om pension för företagare ger upphov till, vilket föranleder ett tilläggsanslag på 13 miljoner euro. Också för statens andel i de utgifter som folkpensionslagen ger upphov till föreslås ett tilllägg, eftersom behovet av förmåner har ökat med 15 miljoner euro och det tidigare nämnda sänkningen av arbetsgivares folkpensionsavgift fr.o.m. 1.4.2009 förutsätter en statlig tilläggsfinansiering på 387 miljoner euro under innevarande år.

För statsbidrag som är avsedda för social- och hälsovård föreslås ett tillägg på sammanlagt 2,3 miljoner euro på grund av preciserade statistiska uppgifter och tekniska korrigeringar. På grund av den ändrade arbetslöshetsprognosen föreslås ett tilläggsanslag på 6 miljoner euro i statsandelarna för det grundläggande utkomststödet.

De av riksdagen godkända anslagen för 2009 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen enligt huvudtitel, euro
  Huvudtitel Godkänd
budget
Regeringens proposition Sammanlagt
         
21. Riksdagen 125 070 000 - 125 070 000
22. Republikens president 13 038 000 - 13 038 000
23. Statsrådets kansli 79 167 000 - 79 167 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 176 309 000 1 922 000 1 178 231 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 797 371 000 - 797 371 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 188 161 000 2 500 000 1 190 661 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 777 521 000 44 712 000 2 822 233 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 7 293 444 000 337 096 000 7 630 540 000
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 7 560 258 000 52 915 000 7 613 173 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde
2 844 523 000 4 950 000 2 849 473 000
31. Kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
2 159 525 000 113 336 000 2 272 861 000
32. Arbets- och näringsministeriets
förvaltningsområde
2 684 011 000 1 410 428 000 4 094 439 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 15 080 196 000 724 599 000 15 804 795 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 339 888 000 46 000 000 385 888 000
36. Räntor på statsskulden 2 173 000 000 - 2 173 000 000
Sammanlagt 46 291 482 000 2 738 458 000 49 029 940 000

De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2009 och de nu föreslagna ändringarna i inkomstposterna enligt avdelning, euro
  Avdelning Godkänd
budget
Regeringens proposition Sammanlagt
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 37 294 799 000 -2 620 000 000 34 674 799 000
12. Inkomster av blandad natur 4 410 869 000 75 622 000 4 486 491 000
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 940 500 000 -323 000 000 1 617 500 000
15. Lån (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 234 200 000 - 234 200 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 43 880 368 000 -2 867 378 000 41 012 990 000
         
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 2 411 114 000 5 605 836 000 8 016 950 000
Sammanlagt 46 291 482 000 2 738 458 000 49 029 940 000