Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

2.2. Utsikterna för den offentliga ekonominPDF-versio

Tyhjä elementti, POISTA

Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett underskott under de närmaste åren. Den offentliga ekonomin har på initiativ av olika regeringar varit föremål för omfattande anpassningsåtgärder, men trots dessa åtgärder har underskottet inte minskat nämnvärt. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Dessutom medför också befolkningens stigande medelålder att de offentliga utgifterna ökar. Till följd av detta har den offentliga sektorn skuldsatts i snabb takt redan under flera års tid, och skuldsättningen fortsätter under de närmaste åren. För att de offentliga finanserna ska klara av utgiftstrycket till följd av den åldrande befolkningen under de kommande årtiondena utan ytterligare åtgärder, bör de offentliga samfundens finansieringsbehov uppvisa ett överskott på ca 2 % i förhållande till BNP vid ingången av nästa årtionde. Enligt nuvarande uppskattningar uppvisar det i stället för ett överskott ett underskott på 1,2 % av BNP.

Skattegraden, dvs. skatter och avgifter av skattenatur i förhållande till BNP, minskar under de närmaste åren. Konkurrenskraftsavtalet minskar skattegraden betydligt eftersom arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift sänks och beskattningen av löntagares förvärvsinkomster lindras 2017. Utgiftsgraden, dvs. utgifter i förhållande till BNP, minskar också under prognosperioden eftersom konkurrenskraftsavtalet sänker den offentliga sektorns omkostnader. Minskningen av de arbetslöshetsrelaterade utgifterna samt anpassningsåtgärderna innebär också att utgiftsgraden minskar.

Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

% av BNP 2014* 2015* 2016** 2017**
         
Skatter och socialskyddsavgifter 43,9 44,1 44,3 43,3
Offentliga samfunds utgifter 58,1 57,7 57,4 56,6
Offentliga samfunds nettokreditgivning -3,2 -2,8 -2,4 -2,6
— Statsförvaltningen -3,7 -3,0 -2,8 -2,8
— Lokalförvaltningen -0,8 -0,6 -0,5 -0,4
— Arbetspensionsanstalterna 1,7 1,3 1,1 0,8
— Övriga socialskyddsfonder -0,3 -0,4 -0,1 -0,1
Primärt saldo -2,9 -2,5 -2,1 -2,4
Strukturellt saldo -1,6 -1,2 -1,2 -1,6
Offentliga samfunds bruttoskuld 59,3 62,6 64,3 65,8
Statsskulden 46,3 47,7 49,7 51,2

Centrala förändringar i förhållande till vårens plan för de offentliga finanserna

Förändringar som påverkar saldot i de offentliga finanserna jämfört med planen för de offentliga finanserna våren 2016

Enligt nationalräkenskaperna, % av BNP 2016 2017
     
Saldo i de offentliga finanserna, våren 2016 -2,5 -2,1
Staten:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,4
Effekten av andra faktorer 0,1 0,3
Lokalförvaltningen:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av andra faktorer 0,1 0,2
Arbetspensionsfonder:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten -0,1 -0,1
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten -0,2 -0,5
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,1
Effekten av andra faktorer 0,1 0,3
Övriga socialskyddsfonder:    
Effekten av den förändrade statistiska utgångspunkten på statsbudgeten 0,0 0,0
Effekten av den förändrade makroprognosen på statsbudgeten 0,1 0,1
Effekten av de beslutade åtgärderna på statsbudgeten 0,0 -0,2
Effekten av andra faktorer 0,0 0,0
Saldo i de offentliga finanserna, hösten 2016 -2,4 -2,6