Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

År 2017 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,7 miljarder euro. Av inkomsterna är 41,6 miljarder euro (84 %) skatter och inkomster av skattenatur. Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar fortfarande en tillväxt av skattebaserna 2017. Statens skatteinkomster uppskattas växa med knappa 2 % år 2017, dvs. med ca 0,6 miljarder euro jämfört med vad som har budgeterats för 2016 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna).

Inkomstposterna avdelningsvis åren 2015—20171)

    År 2015
bokslut
År 2016
ordinarie
budget
År 2017
budgetprop.
 
Förändring 2016—2017
Kod Avdelning mn € mn € mn € mn € %
             
11. Skatter och inkomster av skattenatur 39 941 40 777 41 564 787 2
12. Inkomster av blandad natur 6 147 5 367 5 241 -127 -2
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 2 362 2 448 2 485 37 2
15. Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 521 467 459 -8 -2
  Sammanlagt 48 971 49 059 49 749 690 1
 
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 4 406 5 332 5 487 156 3
  Sammanlagt 53 377 54 391 55 236 845 2

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

Jämfört med den ordinarie budgeten för 2016 uppskattas skatteinkomsterna öka med ca 0,8 miljarder euro och budgetekonomins ordinarie inkomster med ca 0,7 miljarder euro. Behovet av nettoupplåning enligt budgetpropositionen är ca 5,5 miljarder euro.

I den första och andra tilläggsbudgeten för 2016 höjdes nettobeloppet av de beräknade ordinarie inkomsterna (inkomstposterna exkl. nettoupplåningen och skuldhanteringen) med sammanlagt ca 250 miljoner euro. Den största förändringen i euro var höjningen av kalkylen över samfundsskatten.

Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2002—2017 (mn euro)

Figur 3. Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2002—2017 (mn euro)

Av figur 3 framgår utvecklingen av statens skatteinkomster enligt skatteslag 2002—2017. Fram till 2008 var den ekonomiska tillväxten relativt snabb, vilket utvidgade skattebaserna och ökade skatteinkomsterna. Finanskrisen 2008—2009 ledde till en betydande minskning av totalproduktionen (reellt med ca 8 % 2009). Efter detta har tillväxten av totalproduktionen varit anspråkslös, och bruttonationalproduktens reella nivå före finanskrisen har ännu inte uppnåtts. Ökningen av skatteinflödet efter finanskrisen är därför till en stor del en följd av åtstramad beskattning. Åtstramningen av skatter har huvudsakligen inriktats på indirekta skatter av vilka de viktigaste är mervärdesskatten och energiskatten. Mervärdeskattens relativa andel av det totala skatteinflödet har ökat till följd av tillväxten i skattebasen samt höjningen av mervärdesskattesatsen 2013. Intäkterna av förvärvs- och kapitalinkomstskatten har knappast alls ökat, när den rundradioskatt som infördes 2013 inte beaktas i skatteintäkterna. Minskningen av intäkterna av samfundsskatten beror förutom på företagens svaga resultatutveckling också på sänkningen av samfundsskattesatsen 2012 och 2014 samt på den förändrade produktionsstrukturen i Finlands ekonomi.

4.1. Centrala ändringar i skattegrunderna 2017

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Förändringar 2017

Handlingsutrymmet inom regeringens finanspolitik styrs 2017 fortsättningsvis av den långsamma ekonomiska tillväxten och underskottet i de offentliga finanserna. År 2017 genomförs dock i överensstämmelse med regeringsprogrammet flera förändringar som lindrar beskattningen. Dessutom lindras beskattningen av förvärvsinkomster för att stödja konkurrenskraftsavtalet.

Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med ca 135 miljoner euro per år. Dessutom görs det i skattegrunderna för förvärvsinkomster en justering som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs 2017 ett s.k. företagaravdrag. Generationsväxlingar inom skogsbruket stöds genom att ett s.k. skogsgåvoavdrag införs. Hushållsavdraget höjs. Arvs- och gåvobeskattningen lindras för att främja generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt.

Åren 2016—2019 höjs punktskatten på tobak stegvis. Punktskatten på tobak höjs 2017 i två steg, den 1 januari 2017 och den 1 juli 2017, och en skatt på elektroniska cigarretter införs. Punktskatten på sötsaker och glass slopas eftersom Europeiska kommissionen har misstänkt att skatten har samband med förbjudet statligt stöd till produkter som inte omfattas av skatten. Samtidigt görs det ändringar i skattebasen för punktskatten på läskedrycker. Dessutom höjs skatten på trafikbränslen samt bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner. Fordonsskatten höjs 2017. Avsikten är dessutom att det i början av 2017 ska införas en skatt på båtar och lätta motorfordon. Den stegvisa lindringen av bilbeskattningen fortsätter.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2017 (total skattegrad)

Figur 4. Offentliga samfunds skatteinkomster sektorsvis i förhållande till totalproduktionen 1980—2017 (total skattegrad)

4.2. Utvecklingen i fråga om de skattepliktiga inkomsterna och den övriga skattebasen

Förutom av ändringarna i beskattningsgrunderna, påverkas skatteutfallet även av skattebasens utveckling, som i sin tur är beroende av hur samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas. De bedömningar av skattebasens utveckling som använts som grund för inkomstposterna (vidstående tabell) har härletts ur finansministeriets prognoser och bedömningar från september.

Uppskattningar av utvecklingen i fråga om vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

    2014 2015 2016 2017
     
  förändring per år, %  
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster   3,1 2,0 2,1 1,5
— löneinkomster   0,8 0,8 1,7 0,8
— pensioner och andra sociala förmåner   6,6 3,2 2,5 2,3
— kapitalinkomster   12,6 7,8 2,9 3,1
Inkomstnivåindex   1,4 1,3 1,2 0,8
Rörelseöverskott   3,3 6,1 1,1 8,1
Skattebasen för hushållens skattepliktiga konsumtionsutgifter   0,6 -0,3 1,2 1,4
Mervärdesskattebasen   0,4 0,1 2,0 1,6
Bensinförbrukning   -2,5 -1,4 0 -2½
Förbrukning av dieselolja   -1,2 1,6 3 ½
Elförbrukning   -1,3 -0,9 3 1
Konsumtion av skattebelagd alkohol   -11,3 1,7 -4½ -4½
Nya beskattningsbara personbilar (st.)   101 100 105 700 112 000 116 000
Konsumentprisindex   1,0 -0,2 0,4 1,1

4.3. Analys av risker och känslighet i anslutning till uppskattningarna av skatteinkomsterna

Den uppskattade skatteinkomsten i budgetpropositionen grundar sig på bedömningen av utvecklingen av skattebaserna enligt finansministeriets ekonomiska prognos. Om den ekonomiska utvecklingen avviker från baskalkylen är konsekvenserna av detta för det totala skatteinflödet beroende av i fråga om vilka ekonomiska efterfrågeposter och faktorer som den ekonomiska prognosen avviker från vad som tidigare uppskattats. Till exempel förändringar i den inhemska efterfrågan påverkar skatteintäkterna kraftigare än förändringar som skett via den yttre efterfrågan. Historiska uppgifter visar att om den ekonomiska tillväxten avtar med en procentenhet, försvagar det saldot i statsfinanserna med i genomsnitt 0,2—0,3 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta beror till största delen på att skatteinkomsterna minskar. I förhållande till totalproduktionen 2017 har en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten återverkningar motsvarande 0,5 miljarder euro med tanke på saldot i statsfinanserna.

I vidstående tabell anges en uppskattning av i vilken mån intäkterna från vissa skatteslag påverkas av förändringar i skattebasen.

Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Konsekvenserna för statens skatteintäkter av en förändring i vissa skattebasposter

Skatteslag Skattebas/efterfrågepost Förändring Förändring i skatteintäkterna, mn euro
       
Skatt på förvärvsinkomster Löneinkomster 1 procentenhet 384 (inkl. avgifter), varav staten 125
  Pensionsinkomster 1 procentenhet 121, varav staten 30
Skatt på kapitalinkomster Kapitalinkomster 1 procentenhet 35
Samfundsskatt Rörelseöverskott 1 procentenhet 47, varav staten 33
Moms Värdet av den privata konsumtionen 1 procentenhet 121
Bilskatt Försäljning av nya personbilar, st. 1 000 st. 6
Energiskatt Förbrukning av el i elklass I 1 % 9
  Bensinförbrukning 1 % 13
  Dieselförbrukning 1 % 14
Punktskatt på alkoholdrycker Alkoholkonsumtion 1 % 14
Punktskatt på tobak Cigarettkonsumtion 1 % 9

4.4. Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts i skattelagstiftningen i stödjande syfte. Det har i undersökningar identifierats knappa 190 olika typer av skatteutgifter, men det är dock inte möjligt att uppskatta ett värde i euro för alla. Skatteutgifterna beräknas minska skatteintäkterna med ca 25,3 miljarder euro 2017. Av detta belopp hänför sig ca 16,5 miljarder euro till statens skatteintäkter. Vid en bedömning av skatteutgifternas totalbelopp bör det beaktas att en del av skatteutgifterna överlappar varandra och att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp, eftersom utgifterna påverkar priserna och beteendet. Skatteutgifterna och deras inverkan på skatteintäkterna har behandlats enligt skatteslag i förklaringsdelen till inkomstmomenten.

År 2017 ökar skatteutgifterna på grund av den höjning av arbetsinkomstavdraget i anslutning till lindringen av inkomstbeskattningen som ingår i konkurrenskraftsavtalet. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Företagaravdraget och skogsgåvoavdraget utgör en ny skatteutgift. Den skatteutgift som föranleds av de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar faller bort i och med att stödprogrammet upphör vid utgången av 2016.

4.5. Övriga inkomstposter

  2015 bokslut 2016 uppskattning 2017
budgetprop.
2016—2017 förändr., %
         
Inkomster av blandad natur, mn euro 6 147 5 434 5 241 -4
— överföring från statens pensionsfond 2 263 1 785 1 827 2
— inkomster från EU 1 115 1 142 1 061 -7
— statens andelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel 542 537 546 2
— avkastning av Penningautomatföreningens verksamhet 426 427 449 5
— överföring från statens bostadsfond 66 47 27 -44
— övriga 1 734 1 496 1 330 -11
  2015 bokslut 2016
uppskattning
2017 budgetprop. 2016—2017 förändr., %
         
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 2 362 2 458 2 485 -1
— ränteinkomster 141 131 96 -27
— utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 1 603 1 967 2 110 -7
— andel i Finlands Banks vinst 138 130 98 -25
— intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 480 230 181 -21

Statens inkomster av blandad natur 2017 beräknas uppgå till 5 241 miljoner euro, dvs. ca 193 miljoner euro mindre än vad som har budgeterats för 2016. Inkomsterna från EU beräknas sjunka med ca 100 miljoner euro jämfört med 2016. Av inkomsterna från Europeiska unionen består de viktigaste posterna av utvecklingsstöd för lantbruket och landsbygden samt av strukturpolitiska stöd. Från statens pensionsfond intäktsförs enligt uppskattning 1 827 miljoner euro i statens budgetekonomi.

Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 2 485 miljoner euro, vilket är ca 27 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2016. I ränteinkomster beräknas inflyta ca 96 miljoner euro, vilket påverkas av den exceptionellt låga räntemiljön i euroområdet. Statens ränteinkomster inflyter av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det dagliga behovet. Statens kassareserver beräknas uppgå till 6 miljarder euro, men på grund av det exceptionella läget på räntemarknaden beräknas investeringarna inte ge någon avkastning.

Utdelningsinkomsterna och inkomsterna av försäljning av aktier beräknas vara 2 110 miljoner euro. Intäktsföringen som baserar sig på utdelning och inkomster av försäljning beräknas jämfört med 2016 öka med ca 140 miljoner euro till följd av de engångsåtgärder som ökar intäktsföringen och som det fattats beslut om som en del av finansieringen av regeringens spetsprojekt.

Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank 50 % av sitt resultat från föregående år till staten. Bankfullmäktige kan dock bestämma att en större andel än så ska intäktsföras. För 2017 antas intäktsföringen uppgå till 98 miljoner euro, vilket på grund av det exceptionella läget på räntemarknaden, där räntenivåerna är mycket låga, är mindre än intäktsföringen föregående år. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 181 miljoner euro, varav Forststyrelsens andel är 86 miljoner euro och Senatfastigheters andel 95 miljoner euro.