Statsbudgeten 2017
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och en fungerande cirkulär ekonomi, en god miljöstatus, biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster samt boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.
Dämpandet av klimatförändringen och anpassning till förändringen för att uppnå EU:s klimat- och energimål som sträcker sig fram till 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland verkar för att verkställandet av resultaten från klimatkonferensen i Paris samt det fortsatta arbetet och sättandet i kraft av klimatavtalet framskrider enligt överenskommelse såväl i EU som inom ramen för FN:s klimatkonvention. Finland deltar i den fortsatta beredningen och verkställandet av EU:s klimat- och energipaket, som sträcker sig fram till 2030. Målet är att nå Finlands klimatmål för 2020 i god tid. Verkställigheten av klimatlagen och planen för regeringens klimatpolitik på medellång sikt bidrar till en mer förutsägbar klimatpolitik och till kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar.
Den nationella klimat- och energipolitiken syftar bl.a. till att förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och genom att man samtidigt beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.
Övergång till nära-nollenergibyggande vid nybyggen genomförs. Det skapas möjligheter för och uppmuntras till sådant byggande inom nybyggande och ombyggnad som är energieffektivare än de gällande minimikraven.
Bekämpandet av klimatförändringen och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska utnyttjas material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet genom vilka den gröna ekonomin - i synnerhet den cirkulära ekonomin och bioekonomin - och rena energilösningar främjas. De lösningar som genomförs på nationell nivå betjänar också den exportfrämjande verksamheten.
Beaktandet av den biologiska mångfalden, vattenvården, en hållbar användning av naturresurserna och möjligheterna att nyttja naturen för rekreation i beslutsfattandet främjas genom övergripande samarbete. Målet att uppnå en god status i yt- och grundvattnet och i Östersjön senast 2021 eftersträvas med hjälp av vattenförvaltningsplaner och en havsförvaltningsplan. Detta förutsätter att man minskar riskerna i samband med eutrofiering och skadliga ämnen och skyddar mångfalden i vatten- och havsnaturen. Med projekt inom ramen för programmet för återvinning av näringsämnen tar man fram de bästa lösningarna för att minska eutrofieringen av vattendragen och öka Finlands självförsörjning när det gäller näringsämnen, och omsätter lösningarna i praktiken. En minskning av spridningen av farliga kemikalier och av miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på tillståndet i Östersjön, insjöarna och grundvattnet. Då sjöfarten och särskilt oljetransporterna på Finska viken ökar, ökar också risken för fartygsolje- och kemikalieolyckor och behovet av bekämpningsberedskap.
Man strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före 2020 bl.a. genom att skydda ekosystem, arter och den genetiska mångfalden, minska trycket mot den biologiska mångfalden och stödja ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en bioekonomi som beaktar naturens biologiska mångfald.
Genom översynen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen svarar man på framtida utmaningar som gäller områdesanvändningen, såsom texempelvis urbaniseringen och klimatförändringen. För att trygga en god livsmiljö utvecklar man sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag.
I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt i och med att arbetsplatserna starkt koncentreras till dessa områden. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet samt regionernas och medborgarnas välfärd. Genom det avtalsbaserade samarbetet (MBT) mellan staten samt städerna och kommunerna i tillväxtcentrumen ökar man utbudet av bostadstomter och bostäder. Statligt stöd inriktas på åtgärder för att minska bostadslösheten och förbättra bostadssituationen för de svagaste grupperna. De äldres boendeförhållanden förbättras genom åtgärderna i programmet för att förbättra äldres boende.
Man fortsätter arbetet med att effektivisera helheten av förfarandena för miljötillstånd och konsekvensbedömning, med målet att tjänsterna i samband med miljörelaterade förfaranden ska ges över en enda disk. Samtidigt främjas smidighet i miljörelaterade tillstånds- och bedömningsförfaranden för projekt samt säkerställs en hög nivå på miljöskyddet liksom medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön.
Det nationella samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling ställer upp målen för hållbar utveckling på lång sikt (2050). Miljöministeriet genomför åtagandet i sin egen verksamhet och uppmuntrar också övriga aktörer att engagera sig.
Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jämställdheten mellan könen. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.
- — Finlands växthusgasutsläpp minskar
- — Lösningarna inom byggande, områdesanvändning och mobilitet stöder koldioxidsnålhet och energieffektivitet.
- — Den gröna tillväxten framskrider
- — Återvinningen, inkl. återvinningen av näringsämnen, ökar.
- — Vattenstatusen och luftkvaliteten förbättras
- — Utvecklingen i den byggda miljön bidrar till en sundare, tryggare och trivsammare livsmiljö.
- — Naturens mångfald och ekosystemtjänsternas funktion säkerställs.
- — Bostadsbyggandet ökar i de områden där behovet av bostäder till rimliga priser är störst
- — Boendevillkoren för grupper som behöver särskilt stöd förbättras
- — Lösningar som gäller markanvändning, boende och trafik i stadsregionerna och särskilt metropolområdet stöder smidighet i människornas vardag och stärker regionernas konkurrenskraft.
Att öka produktiviteten inom den offentliga sektorn utgör ett led i regeringens finanspolitiska strategi. Ambitionen är att bevara verksamhetens effektivitet och serviceförmågan trots de minskade resurserna.
Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)
2016 ordinarie budget |
2017 budgetprop. |
||
35.10.61 | Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | 5 | - | |
35.10.63 | Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) | ||
— bevillningsfullmakt | 10 | 10 |
Förvaltningsområdets anslag 2015—2017
År 2015 bokslut 1000 € |
År 2016 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2017 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2016—2017 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Miljöförvaltningens omkostnader | 73 053 | 67 298 | 62 295 | -5 003 | -7 |
01. | Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 31 180 | 28 580 | 27 782 | -798 | -3 |
04. | Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 32 061 | 30 014 | 25 878 | -4 136 | -14 |
(21.) | Produktivitetsanslag för miljöministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 1 197 | — | — | — | 0 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 6 515 | 6 970 | 6 405 | -565 | -8 |
65. | Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) | 2 100 | 1 734 | 2 230 | 496 | 29 |
10. | Miljö- och naturvård | 124 523 | 108 773 | 92 083 | -16 690 | -15 |
20. | Bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 2 år) | 4 768 | 5 900 | 5 900 | — | 0 |
21. | Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) | 2 440 | 2 440 | 2 440 | — | 0 |
22. | Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) | 13 760 | 15 825 | 14 725 | -1 100 | -7 |
52. | Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) | 34 598 | 37 616 | 29 406 | -8 210 | -22 |
60. | Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) | 3 000 | 3 000 | 3 000 | — | 0 |
61. | Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) | 10 242 | 11 072 | 6 042 | -5 030 | -45 |
63. | Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) | 48 826 | 18 480 | 18 630 | 150 | 1 |
64. | EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt (reservationsanslag 3 år) | 3 000 | 4 500 | 4 500 | — | 0 |
65. | Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år) | 1 000 | 1 000 | 1 000 | — | 0 |
66. | Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) | 1 440 | 1 440 | 1 440 | — | 0 |
70. | Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) | 1 450 | 7 500 | 5 000 | -2 500 | -33 |
20. | Samhällen, byggande och boende | 5 793 | 25 806 | 25 691 | -115 | 0 |
01. | Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) | 4 943 | 4 956 | 4 841 | -115 | -2 |
(02.) | Digitalisering av den byggda miljön och av byggandet (reservationsanslag 3 år) | — | — | — | — | 0 |
55. | Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) | — | 20 000 | 20 000 | — | 0 |
60. | Överföring till statens bostadsfond | 0 | 0 | — | — | 0 |
64. | Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) | 850 | 850 | 850 | — | 0 |
Sammanlagt | 203 369 | 201 877 | 180 069 | -21 808 | -11 |
Det totala antalet anställda | 899 | 846 | 838 |